Digitalisering som katalysator i vår skolutveckling

Digitalisering

Jag har under en längre tid arbetat med digitalisering i skolan både som lärare och skolledare och ser stora fördelar och vinster med digitaliseringen men även en del utmaningar att arbeta vidare med. Skolan har såklart utvecklats i takt med ökade möjligheter och tillgång på digitala verktyg. Jag kan också se att vi i en del viktiga frågor fortfarande har en del att utveckla. Under en längre tid kan jag uppleva att diskussionen kring skolans digitalisering mer handlat om tekniska frågor och dess vara eller icke vara istället för att prata med den pedagogiska utvecklingen som detta kan medföra och vad det innebär för undervisningen och lärarrollen. Nu har det äntligen tagits fram en nationell it-strategi som förhoppningsvis leder till att vi kan fokusera diskussionen på viktiga pedagogiska frågor och vad digitaliseringen innebär för undervisningen. Jag ser framför mig att vi kan använda digitaliseringen som en katalysator för vår skolutveckling och kollegiala diskussioner på skolan.

Nationell it-strategi

När jag började arbeta som lärare var digitaliseringen av skolan inte lika utbredd och tillgången till verktyg var i jämförelse med idag mycket begränsad. Om jag tänker tillbaka till den tiden utgjordes digitaliseringen till stor del av administrativa system, mail, schema och en webbplats för skolan som skulle underlätta arbetet och stödja en dialog mellan hem och skola. Jag minns också små försök av eldsjälar som såg möjligheten att använda sig av digitala verktyg för att omforma undervisningen. Det fanns även enkla inslag och försök till att introducera programmering men då kanske mer som en hobbyverksamhet. Jag hade under min lärarutbildning valt valbara kurser i webbpublicering och programmering men även hur man skulle kunna använda sig av digitala verktyg i undervisning, fler av dessa program finns inte kvar idag och verkligheten och tillgången till nätresurser idag ser helt annorlunda ut. Utifrån mitt intresse fick jag under denna tid möjligheten att vara en del i denna mycket tidiga utveckling och digitalisering av skolan. Nu när jag reflekterar tillbaka till den tiden så kan jag se att min utgångspunkt hela tiden har varit att utveckla undervisningen för att öka elevers möjligheter till lärande, tillgång och delaktighet. Något som vuxit med åren men som också tidigt fanns med som en förhoppning var möjligheten till kollaboration och lära tillsammans. Möjligheten till gemensamma samarbetsytor har såklart utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen och fler nätresurser som skapar möjligheter att lära tillsammans. Det som slår mig när jag reflekterar över utvecklingen fram till idag är att vi i så liten utsträckning har pratat om förändringen eller vad som blir viktigt i lärarrollen och undervisningen, den pedagogiska kompetensen kopplat till digitaliseringen. Utvecklingen är också fortfarande i dag i stor utsträckning kopplad till eldsjälar som ser möjligheter med digitaliseringen. När jag som skolledare påbörjade utvecklingen med digitalisering såg jag det som viktigt att skapa förutsättningar för både en gemensam plattform men också att vi kopplade detta till hela verksamhetens utveckling och den pedagogiska diskussionen. Det var viktigt att samtala om förändringarna i undervisningen och vad det innebar för lärarrollen. Vi utforskade och lärde tillsammans där utveckling och utvärdering hade en plats i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det var också viktigt att återkommande samtala och diskutera kring målbild och syfte med utvecklingen och att jag som skolledare föregick med exempel och modellade vad jag ville skulle ske i verksamheten. Eftersom detta var i ett tidigt skede i skolans digitalisering så fanns heller inte så många exempel att lära av och det blev nödvändigt att dela med oss av erfarenheter och exempel för att nätverka med skolsverige. Efter en tid så kunde jag även se att utvecklingen kunde kopplas ihop med hela verksamhetens utveckling och det fick en effekt på förhållningssätt och vår syn på kunskap och lärande, det var inte ett parallellspår eller något som vi arbetade med vid sidan om. Jag tänker att denna syn på skolutveckling borde ge större genomslagskraft, där elever, pedagoger och skola är medskapare och driver utvecklingen tillsammans.

Pedagog- och verksamhetskultur

En viktig förutsättning framåt för att vi ska kunna använda oss av digitaliseringen som ett verktyg i vår skolutveckling är att vi har en gemensam pedagogisk plattform för vad som är framgångsrik undervisning och hur vi tillsammans skapar förutsättningar för detta. Det som ofta återkommer i forskningen och som jag ser som grundläggande för framgångsrik undervisning är följande punkter:

• Att vi har höga förväntningar och utgår från att alla elever kan lära utifrån sina förutsättningar och förmågor
• Att vi ser elevernas erfarenheter som en utgångspunkt i vår undervisning
• Att vi är tydliga pedagogiska ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer
• Att vi använder oss av en metodologisk variation i undervisningen
• Att vi som lärare tar ansvar för att organisera undervisningen efter elevers individuella behov

Utöver detta ser jag att det är oerhört viktigt att arbeta med vår syn på lärande och kunskap, vilken inställning vi har och hur vi förmedlar detta med vår undervisning, samtal och uppgifter. Jag tänker att en del i detta även har att göra med vilken organisationskultur vi har och hur den sen blir synlig i undervisningskulturen. Om vi har en tillåtande organisationskultur där vi provar och utmanas att lära nytt och det är en hög närvaro av ansvarskultur och delande kultur så sker även detta i undervisningen. Vi förmedlar att man ska våga ge sig ut i en lärande resa där vi lär tillsammans och det finns inga fel och rätt svar utan olika perspektiv. Jag är övertygad om att detta får betydelse för motivation och hur vi designar vår undervisning och uppdrag.

Nu när förutsättningarna ser annorlunda ut med högre tillgång till digitala verktyg samt erfarenhet med digitala verktygen i undervisningen, en nationell it-startegi på plats och uppstart med ett forskningsprojekt kring programmeringens betydelse för undervisningen, så ser jag att vi på riktigt och med ny kraft kan använda oss av digitaliseringen som en katalysator i vår gemensamma skolutveckling. Jag ser fram emot att utveckla och komma åt de centrala utgångspunkterna som jag har haft sen start och att jag i detta arbete fortsätter att vara en modell för den utveckling jag vill se och att jag i detta fortsätter utmanar mig själv. Det blir också viktigt att denna utveckling berör alla lärare så att det fortsättningsvis blir en kollektiv kunskap och utveckling då vi idag vet att digital kompetens och lärande tillsammans är viktiga förmågor idag och för framtiden.

Jag ser med glädje och nyfikenhet fram emot ett lärande med möjligheter att nå nya mål och utveckla våra förmågor tillsammans. Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever, pedagoger och föräldrar på Nyboda skola i en föränderlig framtid…