Ämnesövergripande framtidskompetens

First lego league

First lego league

Jag vill dela med mig av en fantastisk upplevelse då jag nyligen fick ta del av våra elevers kreativitet och utveckling mot viktiga framtidsförmågor. Eleverna deltog i ett ämnesövergripande evenemang som avlutades med en tävling vid KTH och leddes av Vetenskapens hus. Tävlingen som våra elever deltog i var First Lego League Scandinavia där de både fick tävla i en robottävling, presentera sin konstruktion samt redovisa och marknadsföra ett projekt kring hållbar utveckling. Det var ett spännande projekt där de fick möjligheten att kombinera sina kunskaper från fler ämnen och viktiga förmågor i läroplanen med uppfinningsrikedom, samarbete.

I arbetet så har de fått konstruera, bygga och programmera en robot för att genomföra olika uppdrag. I detta har de utvecklat och tränat förmågor för framtiden som digital kompetens, kreativitet, problemlösningsförmåga, samarbete och lärande tillsammans. De har också fått träna uppfinningsrikedom och innovation med hållbar utveckling kring vattenförsörjning som de både fick marknadsföra, presentera och motivera hur de tänkt kring och vilka tekniska lösningar man använt sig av. Man blir både imponerad och får framtidstro när man hör elevernas kloka resonemang och spännande lösningar på vattenförsörjnings problem. Det är också intressant att se problemlösningsförmåga och drivkraft när elverna arbetar med uppdrag på riktigt, när eleverna får kombinera sina förmågor för att lösa utmaningar för framtiden.

Teknologiska områden och programmering

Teknologiska områden och programmering

När jag kombinerar evenemanget och elevernas arbete med att reflekterar över utvecklingen framåt så kommer jag att tänka på en presentation som jag nyligen tog del av kring programmering och dess betydelse för samhällsutvecklingen.  I presentationen så fick jag ta del av viktiga teknologiska områden som växer enormt och är beroende av programmering och förmågan att samarbeta och kreativ förmåga att lösa problem. Jag kan i samband med detta se att när eleverna utvecklar de förmågor som de fick använda sig av under detta projekt så bygger vi framtid och eleverna kommer nå möjligheter och drömmar.

 

Jag ser med glädje och nyfikenhet fram emot ett lärande med möjligheter att nå nya mål och utveckla våra förmågor tillsammans. Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever, pedagoger och föräldrar på Nyboda skola i en föränderlig framtid…

Annonser

Mod och förmåga att följa sina drömmar

Jag ställdes för ett tag sedan inför en spännande utmaning att fundera över framtiden och vad mitt nästa steg var. Att få vara med att bygga och förverkliga en skola med nya tankar och med utgångspunkt från elevers verklighet och drömmar. Självklart har detta tidigare varit min tanke och idé men denna gång fanns en möjlighet att vara med i skolans början, innan skolkulturen är formad, idéer och tankar prövade och formen är satt. Jag har under en tid reflekterat över min tanke som uppstod när detta hände. Jag får en möjlighet att följa en dröm och vara delaktig i en förändring som jag tror på, jag får känna meningsfullhet och det är kopplat till min verklighet. Jag tänker att i detta scenario finns det många paralleller till den läranderesa som våra elever gör. Vi behöver tillsammans skapa mod och förmåga att följa våra drömmar.

Drömmar

Drömmar

För att känna en meningsfullhet till det vi lär behöver vi som skola erbjuda aktiviteter och ett lärande som kopplar till elevernas verklighet och kontext. Om vi funderar över vilka jobb som kommer finnas i framtiden och vilken verklighet våra elever kommer vara aktiva i så finns det få saker som är säkert och det är bland annat att de kommer ha andra arbeten som vi inte känner till idag och det kommer vara på en global arena. Det kommer ställas högre krav på samarbetsförmåga och kreativitet.

Därför behöver vi i skolan erbjuda kreativa aktiviteter där vi skapar tillsammans och utvecklar förmågan att använda nya tankar och idéer där vi följer våra drömmar. Det blir såklart viktigt med det formativa arbetet och det behövs både feedback, feedforward och feedup och att vi som skola är i en pågående lärandeprocess.

Mackapären

En kreativ och spännande Mackapär #skapaskolan #mackapär #makerskola Ett filmklipp publicerat av Skapaskolan (@skapaskolan) Nov 27, 2015 kl. 1:18 PST

Vi behöver tillsammans utforska och se möjligheterna i läroplanen för skapa ett lärande där alla våra elever får lyckas, där de får mod att följa sina drömmar.

Jag tänker att vi har alla möjligheter genom vår läroplan att skapa dessa lärandesituationer och samtidigt utveckla elevernas förmågor. Vi behöver inte fastna i allt vi ska hinna med, om vi utgår från förmågorna och lärande utifrån elevernas intressen. Vi skapar genom detta en nyfikenhet för lärande och förutsättningar i en föränderlig framtid.

Resan mot en global framtid fortsätter där vi tillsammans ges möjligheter och mod att nå våra drömmar…

Lärprocessen och lärande tillsammans

I skolan pratar vi ofta om undervisningen, dess kvalité och att vi vill förbättra denna för måluppfylellse. Då funderar jag på vad vi egentligen menar med detta, vad är det vi vill förbättra och vilka orsaker ligger bakom detta. Är det lärande och lärprocessen tillsammans med eleverna eller är det undervisning och resultat, är det att utveckla, förändra och förnya för att erbjuda en metodologisk variation för alla elever. Jag har förmånen att i min roll som rektor vara delaktig och se en hel del lektioner, samspel och dialoger mellan vuxna och barn. I detta kan jag såklart se olika förhållningssätt som jag tror har betydelse och särskilt hur man ser på lärande. Jag kan se att det finns både omedvetna och medvetna drivkrafter som har en påverkan på lärprocessen.

I det jag ser så handlar det inte om undervisning och resultat utan det handlar mer om värderingar och medvetenhet om sin lärprocess tillsammans med eleverna och andra, att utvärdera och reflektera över sina val och drivkrafter och vilken betydelse dessa har. Ökar vi medvetenheten om dessa processer och börjar tänka kring våra val så är jag övertygad om att vi också kommer utveckla våra lärprocesser tillsammans. Jag är också övertygad om att vi behöver ta hänsyn till och bli medvetena om den lärprocessen som sker utanför klassrummet som är en följd av att vi lever i ett öppet nätverkssamhälle där gårdagens kunskap i dag är tillgänglig information och möjliggörare för alla.

Lärprocessen

Lärprocessen tillsammans

För att utveckla detta arbete behöver det finnas en systematik och vi behöver diskutera och lyfta hur vi tänker och vilka val vi gör. Det är inte undervisningen och resultaten eller ämnet som jag främst tänker på utan det är en diskussion kring det som på riktigt påverkar lärandet. Några centrala delar som jag vill lyfta fram i bilden jag ovan illustrerat är att vi utgår från var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det och relatera till lärprocessen tillsammans med eleverna och inte att det utgår från min undervisning och resultat. Utifrån dessa centrala delar  kan vi göra kopplingar till hela verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och vi får tillsammans en riktning och synliggör vad vi tillsammans behöver diskutera, utveckla.

Viktiga områden i lärprocessen att utgå ifrån

Viktiga områden i lärprocessen att utgå ifrån

Det finns flera viktiga områden att ta med i arbetet kring den lärprocess man vill åstadkomma tillsammans med eleverna. Några viktiga utgångsfaktorer som jag tänker ligger i arbetet med lärprocessen samt ledning och stimulans som är grunden i de anpassningar vi alla har ansvar för tar jag upp i bilden ovan. Jag vill särskilt lyfta lärandemiljön och då menar jag inte bara den fysiska utan den vi själva också bidrar med. Jag återkommer här till våra egna drivkrafter och vad vi egentligen är medvetna om. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi lär tillsammans i detta viktiga arbete som jag ser har betydelse för elevernas framgångar. Jag tänker att vi även behöver bli medvetna om vilka effekter vårt nätverkssamhälle för med sig, att lärandet sker på flera ställen och i samspel med flera genom kollaboration. Det är en möjlighet som förstärker kunskapsutvecklingen och som erbjuder nya förutsättningar när vi medvetandegör detta i relation till lärprocessen.

 

Resan mot en global framtid fortsätter där vi tillsammans ges möjligheter och mod att nå våra drömmar…

Radikala ansatser kräver nya tankesätt

För en tid sedan samtalade jag med en elev om dennes drömmar och möjligheter och hur man kunde tänka för att nå denna dröm. Det började med att eleven frågade mig kring vad vi gör i skolan och vilken betydelse detta får i relation till elevens dröm, varför vi ägnar tid till sånt som inte hade betydelse för att eleven ska nå sin dröm. Ganska snabbt faller många in i att allt vi gör i skolan har ju betydelse och allt vi lär är viktigt, men vid en närmare eftertanke om vi nu utgår från elevens perspektiv, har allt verkligen betydelse och är det framgångsrikt att resonera på detta sätt i relation till någons drömmar. Hur kan man tänka sig att resonera kring vad vi gör i skolan och vilken betydelse det får, hur kopplar vi det vi gör till elevernas drömmar och möjligheter? Jag tror att det har betydelse att reflektera utifrån dessa perspektiv och det har absolut betydelse för hur vi designar lärsituationer, organiserar skolan, det har betydelse för vad skola är och dess utveckling.

Tankesätt för utveckling

Tankesätt för utveckling

Samtalet med eleven fortsatt och jag undvek att gå in i att allt vi gör i skolan är viktigt. Det var ett intressant och lärande samtal där eleven hade en klar idé om var denna ville utveckla och jag kunde ge ytterligare förslag och vägleda eleven som ledde dennes tankar vidare. Vad var viktigt och vilka förmågor behövde utvecklas, vilka vägval finns för att nå elevens dröm. Jag blev oerhört inspirerad av samtalet och började leka med tanken att hur kan man organisera och utveckla skolan för att i större utsträckning möta denna utgångspunkt.

…varför går jag i skolan när jag kan ta reda på allt jag lär mig i skolan på andra sätt…

En annan fråga jag fick för ganska länge sedan som fick mig att rejält fundera över vad vi lär tillsammans i skolan och hur lärsituationen ser ut, hur möter vi elevernas drömmar, intressen och framtidstanker. Det var när jag fick ta del av en elevs reflektion och fråga varför denna går i skolan när allt går att lära och ta del av på egen hand. Vad var poängen med att lägga värdefull tid på något som eleven ändå kunde ta reda på egen hand. Det som är riktigt starkt i denna erfarenhet och berättelse är att detta var en elev som hade sett fram emot skolan och hade höga förväntningar och drivkraften kring lärande men detta tog slut efter en mycket kort stund i ett traditionellt skolsystem. I detta resonemang som eleven lyfte för mig anser jag att det blev tydligt att vi i skolan inte längre har ensamrätt på kunskap och att det krävs en radikal ansats i att förändra skolkulturen och vad vi gör, vi kan inte längre fortsätta att tro att vi kan stöpa alla i samma form. Det är inte längre centralt att förmedla kunskap, vi behöver lägga fokus på att lära tillsammans med eleverna och resonera och problematisera vilka frågor vi istället ställer, vi behöver skapa an meningsfullhet och inspiration som väcker nyfikenhet.

Skolans syfte och uppdrag

Skolans syfte och uppdrag

Jag kan inte då låta bli att utifrån ovanstående erfarenheter och berättelser fundera över skolans övergripande syfte och uppdrag som finns formulerat i våra styrdokument. Hur väl lyckas vi med detta om vi fortsätter att att organisera, designa lärsituationer, förmedla kunskap där eleverna förväntas att senare i livet utanför skolsystemet få möjligheten att ta vid sina drömmar. Jag tror vi behöver vara modiga att tänka helt annorlunda i skolan, att våga göra helt annorlunda där vi är lärande tillsammmans i en ny tid.

Med en ordentligt radikal ansats på att göra något helt annorlunda kan det vara en idé att utgå från Carol Dwecks Mindset för att åstadkomma en tankeförändring. Att göra helt annorlunda kräver mod, att man är lärande tillsammans, ansvar samtidigt som vi är genröse och delar med oss för att skapa förståelse och möjlighet att lära och inspireras av andras och vår egen utveckling.

STATISKT ELLER DYNAMISKT TANKESÄTT?

STATISKT ELLER DYNAMISKT TANKESÄTT?

En annan viktigt faktor då vi tillsammans tar kliv ut i något nytt är att vi skapar förutsättningar för ett proffesionellt lärande på alla plan. Vi behöver prata, utvärdera och reflektera tillsammans om vad vi gör. Vi behöver skapa förutsättningar att mäta det som har betydelse och är viktigt, det är både utmanande och svårt att mäta kvalité och process istället för kvantitet slutresultat och sedan förändra utifrån detta.

PROFESSIONELLT LÄRANDE SOM VERKTYG

PROFESSIONELLT LÄRANDE SOM VERKTYG

Resan mot en global framtid fortsätter där vi tillsammans ges möjligheter och mod att nå våra drömmar…

Lärandemiljö som skapar förutsättningar att nå drömmar

En fundering som jag brukar reflekterar kring är hur vi skapar en god lärandemiljö där alla elever ges möjlighet att utvecklas mot sina drömmar. Idag finns det fler lärandemiljöer som eleverna möter och det är inte endast bundet till det fysiska rummet eller hur läraren agerar utan även mötet med de digitala verktygen och hur dessa används. Alla dessa olika miljöer har såklart väldigt stor betydelse och vi kan inte endast titta på en miljö. En fysisk miljö som jag nyligen fick möta och som jag kände inspirerade och som jag kan se det ger möjlighet till att erbjuda en variation av lärande och rum är vid Google Roadshow.

Google Classroom - roadshow

Google Classroom – Roadshow

I rummet kan man finna en yta eller plats som passar en bäst och som i sin tur skapar en vilja till att lära. Det är också ett rum som inte direkt utgår från att alla sitter bakom en bänk och där alla är riktade mot en och samma tavla längst fram, samtidigt finns en möjlighet att samla blickarna åt ett håll eller samlas för att lära tillsammans. Rummet ger en möjlighet till att lära både i en mindre och stor grupp och i ett socialt medierande tillsammans.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer som skapar förutsättningar att nå sina drömmar

Vi skapar miljön som i sin tur talar till elevens förutsättningar och ger eleven viljan att nå sina drömmar och där upplevelsen stimulerar till  lärande. Viktigt är också hur vi kopplar ihop detta med hur vi använder de digitala verktygen och vilka lärandemiljöer vi skapar i detta rum.

Idag blir det allt vanligare att eleverna möter olika digitala lärplattformar och i detta blir det oerhört viktigt att reflektera kring hur vi använder dessa i samarbete med eleverna och hur dessa är utformade för att skapa tillgänglighet för lärande. Jag tycker en reflektion av en lärare är särskilt intressant då hen uttrycker att man bör forma rum utifrån ett elevperspektiv och inte utifrån hur vi vuxna tänker eller hur ämnen är strukturerade i skolan. I sig så kan det nog vara en tanke att utforma den digitala lärandemiljön med samma utgångspunkt som den fysiska.

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom. Det som är riktigt intressant är hur denna interagerar med resten av verktygen i Google Apps och att det finns en möjlighet att skapa rum utifrån elevperspektiv, en möjlighet att skapa rum för lärande tillsammans. Det är ett verktyg som är enkelt och inte utgår från en förbestämd pedagogisk tanke utan detta är något som eleverna tillsammans med läraren formar.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer

 

Avslutningsvis behöver vi koppla ihop dessa funderingar med hur vi själva agerar, hur vi ser på lärande, huruvida vi ser elever som nyfikna egenskapande individer. Detta har också en betydelse för vilka miljöer vi skapar. Vilken drivkraft har vi själva och vilken betydelse får detta för lärandemiljön – hur ofta ställer vi oss vuxna frågan vad jag själv behöver utveckla, lära och hur vi gör det.

Resan mot en global framtid fortsätter där elever ges möjligheter att nå sina drömmar…

Lärande samarbete

Under året har skolan utvecklat sitt lärande tillsammans och jag upplever att vi har en bra metod för att ge möjlighet till kollegialt lärande. Vi har under året haft fokus och draghjälp med stöd från matematiklyftet och den tydliga struktur detta arbete för med sig, vi beslutade utöver detta ett parallellt spår kring språk och kunskapsutvecklande arbete och bedömning för lärande som också fått samma struktur lokalt på skolan. Gemensamt för dessa utvecklingsområden är att vi som verksamhet har skapat möjligheter och en arena för ett professionellt lärande. Det är såklart mycket annat som också pågått under året men jag tänker att det viktigt att hålla i och hålla ut kring några fokusfrågor då det annars är lätt att springa vilse i skogen av allt intressant att utveckla. För att skapa denna möjlighet har vi nämligen också organiserat oss annorlunda och det kräver också sin tid, att finna sina nya roller och samarbeten och strukturer för verksamheten. Detta har i sin tur lett oss in i ett arbete med vidareutveckling av vårt inkluderande arbetssätt och att gör olika för olika. Skolan lämnar mer och mer en traditionell organisering av klasser till fördel för att vi är flera lärare runt en årskurs som arbetar tillsammans för att utveckla elevernas förmågor i ett lärande tillsammans och att vi skapar möjlighet att utveckla undervisningen som är det som har störst betydelse för hur långt eleverna når.

Lärande samarbete

Lärande samarbete

En viktig del som man kanske inte allt för ofta återkommer till är att detta arbete också bygger på viktiga faktorer som ansvarskultur och en öppen delandekultur. Utan dessa delar kommer utmaningarna kring skolans utveckling finnas kvar och vi hamnar då i något som någon annan ska göra. Sen finns det alltid behov av en balansgång i detta och att det inte finns utrymme att vi kan utveckla allt samtidigt och att allt ska vara klart imorgon, det är en process som också påverkas av dess innehåll och behov och därmed blir en aning komplex. Jag kan i en reflektion över årets utvecklingsarbete se att det funnits stöd i den modell vi haft och att den bidragit positivt, däremot så behöver vi fortsätta att förfina och utveckla vårt gemensamma lärande.

I allt detta så kan man önska att det skulle gå fortare och det är lätt att bli hemmablind och det är lika lätt att bli låst och falla tillbaka i traditionella strukturer och vanor. Fortsätter vi att måla bilden av vart vi vill så är det säkert att vi gör något annorlunda som har betydelse. Jag tänker också att det är viktigt att fortsätta att återknyta till varför vi gör, hur vi gör och vart vi ska för att hela tiden återkomma till vår gemensamma målbild. Det är som en person sa till mig i ett reflekterande möte

…vi har olika förståelse för saker och det betyder att min förståelse inte med automatik är någon annans och det tar olika lång tid…

I detta blir jag stärkt i att jag hela tiden måste återknyta till vår verksamhetsidé och den spännande resa vi är på, hålla i och hålla ut för att i så hög grad som möjligt skapa en gemensam förståelse. Det låter ganska självklart i teorin men i praktiken är det en intressant utmaning då man också ska balansera detta med olika drivkrafter.

Det känns däremot bra och kul när man får återkoppling av oberoende observationer av olika besökare under året att man ser hur det öppna förhållningssättet kring vår utveckling och lärande tillsammans går igen i undervisning och man hör och ser mina tankar och idéer i samtal och undervisning med olika pedagoger. Det finns en hög närvaro av nyfikenhet och en vilja att lära mer. Det är däremot riktigt svårt att svara på det efterföljande frågan

…hur har du skapat förutsättningar för detta och vilka strategier har du haft som ledare för att åstadkomma detta klimat kring utvecklings- och förändringsarbete…

Några centrala delar däremot som jag kan se har en betydelse är

  • Att ha en strategi och plan med vad man vill åstadkomma
  • Förmedla och använda drivkrafter hos en själv och de runt omkring
  • Prata om målbilden och vad det är man vill åstadkomma för att skapa förståelse
  • Modella ett förhållningssätt och de förändringar man vill se, att vara en del i processen
  • Skapa en VI känsla och gemensam idé
  • Skapa nyfikenhet och tillåtande klimat, vi är lärande tillsammans
  • Förutsättningar och struktur för pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbetet
  • Följa upp systematiskt i relation till målbild och och var processen är påväg
  • Våga ge sig ut på en resa och göra annorlunda
  • Hålla i och hålla ut och då och då titta i backspegeln för att påminna sig själv om framstegen
Dimensioner i förändringsprocesser

Dimensioner i förändringsprocesser

En annan inte allt för oviktig del som blir mer och mer aktuellt då man under en längre tid varit inne i en spännande och lärorik utvecklingsprocess som verksamhet, är att hitta inslag med utbyte av kompetens. Att söka efter ett lärande i ett samarbete som ger ny energi och utvecklar verksamheten ytterligare. Som jag skrev tidigare är det lätt att man hamnar i att ”man inte ser skogen för att alla träden är i vägen”. Man känner också av när nyheten har lagt sig och utvecklingen planar ut. I detta skede behöver man komplettera med kompetens och energi som ger resan en skjuts. Självklart är detta ett tillfälle för reflektion och möjlighet till en djupare utvärdering men jag tänker att man i detta också skapar möjlighet med nya inslag och finjusterar resans gång. Utan en pedagogisk plan kring fortsättning så stannar utveckling av och många gånger ökar risken markant till att man faller tillbaka i gamla mönster och strategier som absolut leder till en negativ konsekvens för undervisningen. Jag tänker även att man i ett lärande samarbete får perspektiv på den verksamhetsutveckling som skett och man får en möjlighet att reflektera med någon som har ett utanförperspektiv.

Jag tänker att vi genom ett lärande i samarbete ger möjligheten till att komplettera vår verksamhet med kompetens som bidrar till verksamhetens lärande som i sin tur leder till ett fortsatt utvecklat lärande på olika nivåer som slutligen påverkar undervisningen.

Verksamhetens gemensamma lärande

Verksamhetens gemensamma lärande

Ytterligare får vi i dessa samarbeten möjlighet till att pröva vår utveckling och tankar med aktuell forskning på olika områden samtidigt som vi får tillgång till kompetensutveckling för verksamheten som leder till en utveckling av undervisningen och hur vi arbetar med vårt lärande tillsammans.

Jag ser fram mot en fortsatt utveckling av verksamheten i de olika lärande samarbeten som vi etablerat under året och jag tänker att dessa absolut kommer bidra till en fortsatt spännande resa för skolan som också bidrar till att vi utvecklar oss för alla elevers skull. Vi fortsätter också att utveckla vår organisation och de strukturella förutsättningarna för ett professionellt lärande tillsammans med både kollegor och elever.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Förändring som skapar möjligheter att göra olika för olika

Under första delen av detta läsår har vi utmanats och arbetat tillsammans med vår nya organisation med flerlärarskap och samarbete som centrala delar. En följd av denna förändring eller rättare sagt en tanka som var orsaken till denna förändring är också ökade möjligheter att göra olika för olika och utveckla skolans arbete med inkluderande arbetssätt. Det som kort kan sammanfatta den första korta tiden i vårt förändringsarbete är att vi ser många möjligheter till kollegiallt lärande, utbyte och diskussion som utvecklar oss i ett lärande tillsammans, vi blir en lärande organisation. Vi ser också ökade möjligheter att vara flexibla i undervisning och att möta eleverna på individnivå och gruppnivå olika utifrån behov och utmaningar.

Utvecklingsprocesser på skolan

Utvecklingsprocesser på skolan

I den utveckling vi är inne i ser vi hur våra olika stora processer hänger ihop och det bästa betyget vi kan få är när eleverna återkopplar i våra utvärderingar att vi utvecklas för deras skull. Att de känner att vi har en relevant undervisning som utmanar dem och ger dem möjligheter för en föränderlig framtid där alla ingår tillsammans.

Det som är riktigt intressant i vårt förändringsarbete är att vi gör förändringar från grunden som i sig i längden berör flera delar i vårt arbete och liknar det som Skolverket tar upp i sin artikel ”Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering” och Thomas Skrtic nämner som adhocratisk organisation. Givetvis behöver vi i detta koppla till strukturer och uppföljning samt ett demokratiskt förhållningssätt som utgångspunkt då det annars kan bli för svävande och inte utvecklande för vår verksamhet, men det är en förändring om hur vi i grunden ändå väljer att organisera oss. Andra delar som följer med i vårt förändringsarbete och berörs tydligt är förhållningssätt och bemötande och hur vi i högre utsträckning möter olika med olika och att man får ingå i ett sammanhang utifrån sina förutsättningar. I detta arbete blir artikeln av Nilholm och Alm som tas upp på Skolverket i ”Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!” intressant. Vi har i detta arbete valt att också titta på ett material från Specialpedagogiska skolmyndigheten som är ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för att göra en kartläggning och nuläges analys och ta fram våra fortsatta utvecklingsbehov i relation till att öka möjligheterna för alla elever i vår skola att nå så långt som möjligt.

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (SPSM)

I denna del av utvecklingen av skolan har vi också utmaningar kring åsikter och tankar kring inkludering, vad vi gör i skolan och som i sig ibland inte riktigt bidrar till att vi utvecklas för att ge alla individer en möjlighet till sammanhang och att ingå i ett lärande tillsammans med andra. Vi behöver beskriva mer vad vi gör och mötas i givande dialoger där vi lyfter våra olika perspektiv och ingångsvärden men framförallt vad står inkluderande arbetssätt för och hur omsätter vi det i vår skola.

Jag tänker att i det är viktigt att det är vi i professionen som ska uttala oss i dessa frågor och om hur våra arbetsmetoder ser ut. Det är klart att vi kan ta till oss idéer och tankar i denna utveckling men förhoppningsvis på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att vi går in med acceptans att vi tänker olika i detta. Det finns många agendor och perspektiv i dessa frågor som ofta spelar in, allt från att journalister vill få till intresseväckande rubriker om skolan i media till stora samhällsekonomiska perspektiv och konsekvenser som har betydelse för individen och samhället. Jag tycker det är viktigt att vi inte glömmer individerna och människorna i detta, eleverna, pedagogerna och skolan som varje dag gör ett fantastiskt arbete tillsammans. Det är ju i slutändan inte så att vi har olika målsättningar utan vi vill alla att vår framtid ska utvecklas så långt som möjligt och då är det faktist så att vi i skolan har detta uppdrag, vet och har utbildning för det vi gör och pratar om, trots det man kan läsa i media.

Inkludering där alla ingår tillsammans utifrån sina förutsättningar - olika för olika

Inkludering där alla ingår tillsammans utifrån sina förutsättningar – olika för olika

Vi kan heller inte välja att ställa oss utanför detta som skola eller professionella pedagoger då det på flera plan är vårt uppdrag att möta förändringar som samhället är i, samt att ge alla elever förutsättningar i en global föränderlig framtid att lyckas utifrån olika förutsättningar i ett samspel med andra. Sverige har även som många andra stater förbundit sig i övergripande styrdokument  Salamancadeklarationen och  Mänskliga rättigheter samt barnens rättigheter som lyfter dessa områden och som genomsyrar våra styrdokument i skolan. Sen säger jag inte att detta är en enkel resa men det är en resa där vi behöver utvecklas tillsammans och se våra olika roller i och även ta ansvar för detta.

Jag känner att vi verkligen är påväg i vår resa och vi har utvecklat och utvecklas i många delar på övergripande plan men även på grupp och individnivå.

  • Vi ger förutsättningar för alla elever att möta fler utbildade pedagoger med vårt flerlärarskap och där pedagogerna har möjlighet att anpassa och ge olika för olika
  • Vi utvecklas med moderna lärverktyg i skolans satsning på framtidskompetenser och ger alla elever möjlighet att använda verktyg som ger dem förutsättningar att utvecklas
  • En hög närvaro av kompensatoriska hjälpmedel och en pedagogisk diskussion om bemötande och förhållningssätt
  • En lärande organisation där vi vi delar våra erfarenheter och utvecklas i ett kollegialt lärande tillsammans
  • En tydlig idé vart vi är påväg och vad vi tillsammans står för
  • En systematik kring uppföljning, utvärdering och en flexibilitet samt lyhördhet vad vi behöver förändra, förbättra och utveckla
Olika sätt att se på utmaning och möjligheter

Olika sätt att se på utmaning och möjligheter

Något som framträder tydligt i en första enkel reflektion och relation till tidigare arbetsmetoder och vad vi gör nu, det vi möter och vad vi är påväg in i som fortsatta behov i denna utveckling, utöver att vi följer upp kontinuerligt och systematiskt,  är att vi håller i och håller ut med den förändring vi är inne i.  Det är också viktigt att vi forsätter arbeta för att det blir något eleverna i ännu större utsträckning får dra nytta av och att vi skapar förtroende och tror på det vi gör.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Lärande tillsammans med uppdraget som utgångspunkt

Så här års filar vi vanligtvis på de sista pusselbitarna för kommande år. Vi finslipar, justerar vår lärande organisation utifrån att skapa bäst möjligheter för eleverna att nå så långt som möjligt. En annan parameter som också ingår i denna ekvation är vårt systematiska kvalitetsarbete och de utvärderingar av vad vår organisation lyckats åstadkomma under året. Många gånger kan jag uppleva att det stannar vid att vi konstaterar att så här blev det och såhär ser det ut. Vi diskuterar ofta också om hur vi skulle vilja göra och vad vi skulle vilja förändra men kommer oss inte riktigt för och man faller ofta snabbt tillbaka i gamla vanor och hur vi alltid organiserat skolan. Det har också en hel del med kulturen att göra och våra yttre strukturer och frågan är ganska komplex och förändring tar tid. Det är viktigt att vi i denna förändring fortsätter skapa möjligheter och tid.

Det är såklart att det inte står stilla men om jag nu generaliserar så genomför vi inte ofta några avgörande förändringar som skapar mycket större möjligheter. Det finns en enorm drivkraft och vilja till att göra något nytt och tänka annorlunda. I år har vi på allvar tagit tag i det vi ofta diskuterat att vi vill förändra och förnya för att skapa möjligheter till en lärande organisation tillsammans med uppdraget som utgångspunkt.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)

Som jag nämnt ovan är frågan komplex och de förändringar vi står inför och kommer göra berör flera delar i organisationen men även skolkulturen. Jag skulle enkelt kunna säga att vi skapar en organisation kring elever där vi i stor utsträckning har en tvålärarskap, det vill säga att man är två lärare på en grupp elever (1 klass), men då gör vi nog det lite enkelt för oss och vi skulle snabbt falla tillbaka i gamla mönster och eleverna skulle inte få ut det vi tänkt av förändringen. Sen kan jag väl tillägga att denna förändring inte kommer över en kortare tid utan är en process som startat långt tidigare med att vi provat, utvärderat, reflekterat och diskuterat. Vad var bra och vad gick mindre bra, hur får vi till större möjligheter, hur ger vi möjligheten till lärande tillsammans. Detta har skapat en hög medvetenhet och delaktighet hos var och en och en erfarenhet som blir viktig i den fortsatta utvecklingen.

Hierarkisk och Lärande

Hierarkisk och Lärande

Det startar faktiskt redan vid vilken typ av organisation vi vill ha och att våra förväntningar på varandra stämmer överens, vad skapar bäst förutsättnings för att ge eleverna störst möjligheter. I vårt fortsatta arbete utgår vi från att vi i stor utsträckning är en lärande organisation men vi styrs många gången utifrån hierarkisk strukturer och faller tillbaka i det mönstret vilket inte är gynnsamt.  Jag har länge pratat om att det är viktigt att jag som ledare modellar de förändringar jag vill få till och vad jag vill se i min organisation, att jag kan inte förvänta mig  förändringar som jag själv inte gör. Detta är såklart självklart för många men ändå viktigt att ta upp då detta inte alltid går ihop med en traditionell hierarkisk syn och det uppstår olika förväntningar som inte införlivas.  För en tid sedan fick jag en möjlighet till att sätta nya ord på den organisation som jag eftersträvar och vill få till och som är nödvändig i de nya möjligheterna vi skapar med tvålärarskap. I fyrfältaren nedan används begreppet Challenge organisation (Har du attityden? Claes Knutson) istället för Lärande organisation men det finns många likhetstecken. Bilden problematiserar ändå förhållandena mellan organisationsmodeller.

Challenge organisation

Challenge organisation

I att vi vill skapa en Lärande organisation är det även viktigt att ta med tankarna som lyfts fram i bilden med Challenge organisationer och relationen till övriga organisationer.

  • ETT VI (En verksamhetsidé, vilken spelplan är vi på och vad gör vi, tillsammans)
  • SJÄLVDISCIPLIN/SJÄLVVÄRDERANDE (En egenutvärdering, hur förhåller jag mig till vår gemensamma idé och vart vi är påväg, vilka resultat gör jag och vad behöver jag förändra)
  • DELANDE KULTUR (Högt i tak, vi har kul och lär tillsammans – Jante lagen har avskaffats)
  • ANSVARSKULTUR (Det jag gör har betydelse och jag tar ansvar för det jag gör och dom idéer, initiativ jag tar, jag har ett ansvar för den verksamhet vi bedriver tillsammans)
  • KREATIVT/DIVERGENT TÄNKANDE (Förändring, högt tempo, se möjligheter)
  • EGENDRIV (Jag har ett uppdrag utifrån förväntningar och är delaktig, jag förväntar mig inte att någon annan löser åt mig utan tillsammans med mig)

Dessa delar i vår organisation och hur vi ser på den är nödvändiga i det fortsatta arbete för oss då vi startar vår övergång till tvålärarskap och ett lärande tillsammans som ger eleverna större möjligheter att nå så långt som möjligt.

Vi styrs också av yttre faktorer som timplan och tid och vilka ekonomisk möjligheter vi har samt uppföljning av resultat. Dessa delar drar oss ofta tillbaka till en hierarkisk struktur och vi arbetar konstant med att balansera dessa verkligheter. Jag tror att vi har förmågan att befinna oss i en lärande organisation om vi vill det trots att vi behöver uppfylla exemplen ovan. Jag att det har mycket att göra med vilket synsätt vi har och vad vi vill lägga vår energi på. Här kommer modellandet in igen och som exempel har vi år utgått från UPPDRAG då man har funderat kring  sin roll i verksamheten. Jag har också presenterat kommande år utifrån UPPDRAG och inte antal timmar här och där och så mycket tid i matematik, svenska eller engelska. En grupp lärare ansvarar  för en grupp elever och har fått i UPPDRAG att lära tillsammmans med dessa elever så att de når så långt som möjligt. Timplan och andra stödstrukturer blir att förhålla sig till men inte som utgångspunkt då det primära för UPPDRAGET blir att skapa förutsättningar och möjligheter tillsammans med kollegor för gruppen elever att nå så långt som möjligt i relation till de nationella avstämningarna i år 3 och 6. Ett större fokus hamnar på den formativa undervisningen och den individuella återkopplingen då varje resa fram till målet kan se olika ut. Viktigt att ha med i denna utgångspunkt är begreppen i bilden nedan, hur de påverkar varandra, vilka möjligheter respektive hinder de skapar. Det blir viktigt att beröra dessa i förändringen och med UPPDRAG som utgångspunkt. Man brukar också prata om att det är ”frihet under ansvar” men inte ”fritt vald verksamhet”. Det behöver finnas en klar förväntansstruktur och en gemensam verksamhetsidé samtidigt som det behöver finnas ett FÖRTROENDE och höga FÖRVÄNTNINGAR på varandra. Alla behöver ta ANSVAR för organisationen och dess resultat och framförallt sina egna resultat och förhållningssätt. Det behöver utöver detta finnas ett intresse för UPPFÖLJNING och utvärdering av vart verksamheten är på väg, gruppen och individerna och att vi återkommande kommer tillbaka och berör HUR? frågan.

Förväntningar och förtroende

Förväntningar och förtroende

Vi behöver helt enkelt tillsammans med eleverna modella lärande, våga utmana, prova och våga göra fel samtidigt som vi har höga förväntningar och förhållningssätt som bottnar i en god värdegrund och tro på individen.

I de nya tankarna och hur vi väljer vår syn på organisationen och förhållningssätt skapar vi en rad möjligheter och förutsättningar för att göra något riktigt bra tillsammans. Med utgångspunken från UPPDRAG skapar vi också en flexibilitet och möjlighet att utgå från övergripande perspektiv och arbetssätt.

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

I tankarna kring kommande lärande organisation skapar vi ett lärande tillsammans med eleverna och kollegor och en ökad möjlighet till synliggöra lärande genom formativ undervisning, eleverna blir delaktiga i sin lärprocess i högre utsträckning. Vi möjliggör detta genom tvålärarskap med ansvar och delande kultur, att vi lär av varandra – modella lärande tillsammans.  Det är en utveckling från grunden där skolkulturen och gamla mönster förändras och man blir ägare av sitt uppdrag tillsammans med eleverna.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

 

 

Reflektion i stort och smått

the pop up class

the pop up class

Under hösten har vi haft en spännande och intensiv utveckling  i vårt arbete med digitala verktyg och våra pedagogiska diskussioner.

Vi ser många effekter i vårt arbete med digitala verktyg och barn som växer i sitt lärande. Vi ser ett utökat språk, självsäkrare barn, barn med självförtroende och som får lyckas, barn som ser sin lärprocess, en ökad kreativitet. I många forum och dialoger som vi deltagit i under hösten får vi ett kvitto på att vi är på rätt väg med vår verksamhetsidé med hållbara framtidskompetenser vår satsning på digitala verktyg, att barnen får koppla sin kunskap till ett verkligt sammanhang och lärande, en riktig publik. Inget toppar ett barn som stolt berättar för oss vuxna hur vi kan tänka och hur vi kan göra, vad de vill och hur deras lärprocess ser ut. I arbetet med digitala verktyg blir detta extra synligt både för oss vuxna men även för barnen. Det kändes extra kul att barn från skolan fick berätta om vad som är viktigt och hur de ser på digital utveckling i skolan, då de var inbjudna till en konferens på Sveriges kommuner och landsting  (SKL) med just denna fråga på agendan, nytt forum ska öka användningen av it i skolan, SKL tar it-täten.

När jag funderar så känner jag att det också varit ett stort fokus på de pedagogiska diskussionerna och kring lärande i stort och smått hur vi synliggör detta på ett ännu bättre sätt och hur vi gör det tillsammans. Många diskussioner landar också i hur vi ser på kunskap, vad är viktigt att barnen får med sig för framtidskompetenser och förmågor. Alla dessa diskussioner är både intressanta och givande men behöver lyftas både i och utanför skolan och jag känner att vi får energi i vårt utvecklingsarbete av att denna fråga finns på agendan.

Genom vårt arbete med verksamhetsidé samlas vi kring gemensamma diskussioner kring vart vi är på väg och hur vi ser på kunskap och lärande.

Vi startade också hösten med en inspirerande föreläsning kring förmågor som gav ytterligare energi i många diskussioner som vi redan hade på skolan. Jag kan se att dessa också går hand i hand med våra tankar i arbetet med digitala verktyg och hur vi ser på dessa som en resurs i lärande och hur vi använder dessa pedagogiskt. Inspirationsföreläsningen kring förmågor fortsatte med ”Att följa lärande…”  som blev ett bra komplement till våra diskussioner. I vår intensiva vardag låg detta som ett övergripande surr och jag känner att vi ofta återkom till dessa i många diskussioner fastän man så klart skulle vilja ha ägnat mer tid till detta. Att vi har dessa diskussioner igång och att vi tillsammans utvecklar vår verksamhet bidrar och är till för att vi ännu bättre ska kunna följa upp och ge barnen den undervisning som de är delaktiga i och vi vet utvecklar deras förmågor, utveckling av tankar kring förmågor på skolan.

Jag kan tycka att det blir extra viktigt för oss att blicka tillbaka till det vi tror på och den utveckling vi har gått igenom, den vi är i samt vår yrkesprofession, men framförallt att vi tror på våra barn och deras förmåga att utvecklas och lära. Barnen går ut i en helt annan verklighet än vad vuxenvärlden idag har gått ut till. Det är betydligt högre krav och en global konkurrens, kunskapen är inte bestående längre utan föränderlig med en hastighet som vi i vuxenvärlden många gånger har svårt att hantera. Vi kan inte börja med att backa bandet och följa en populistisk mediabild som skapar rubriker för att sälja lösnummer. Jag tycker att vi i detta ska vara ödmjuka inför det lärande barnen och skolan har tillsammans idag istället för att endast utgå  från höstens debatt då PISA undersökningens resultat publicerade och debatterats onyanserat och ofta med ett ytligt perspektiv. Visst behöver vi förbättra resultaten i skolan och utveckla vårt arbete utifrån de styrdokument vi har att följa, det behöver vi alltid göra då samhället alltid befinner sig i en utveckling och förändras.  Vi ser i olika undersökningar att segregationen ökar och fler elever som haft stora utmaningar tidigare idag har det ännu tuffare, detta är en gemensam utmaning för oss alla. Däremot så är inte PISA undersökning tänkt att vara ett material för jämförelse mellan länder på det sätt som har skett,  Svein Sjøbergs (professor i didaktik) kommentarer till PISA 2012 på podcasten ”Levevei” . Vi utgår också från olika läroplaner och har olika samhälls- och skolsystem. PISA handlar om vad ekonomer och folk inom OECD – länderna önskar att skolan skall vara. En mer nyanserad bild som publicerats är Pisa och officiell skolstatistik krockar (Dagens samhälle 11/12-2013).

Låt oss professionella hantera det vi är utbildade till att hantera…

Vi ska inte förändras utifrån en populistisk kampanj där man samlar billiga poäng på ett material som inte är tänkt att användas på detta sätt. Skolan måste utgår från riktig forskning och beprövad erfarenhet av oss som är professionella och kan vår verksamhet. Inte ifrågasätter vi kirurgen som opererar oss eller piloter som tar oss från plats A till B, utan vi litar på att de kan utföra sitt arbete. Visst har vi alla gått i skolan och har vår egen bild av den tiden men idag vet vi utifrån minnesforsking att detta minne ofta är förvanskad bild, Lita aldrig på skolminnen (DN 25/7 – 2013). Sen om det nu inte skulle räcka så vet vi att våra barn kommer gå ut i en annan verklighet än vår. Vi ska förändra vår verksamhet så vi bättre kan möta våra gemensamma utmaningar tillsammans med barnen, synliggöra lärande som fortsätter även efter skolan i en föränderlig framtid med global konkurrens där det krävas att man tänker utanför boxen och kreativt. Kan tycka att detta perspektiv behöver lyftas och att i dessa frågor är våra elever påväg och har kommit mycket  långt.

Svenska skolan på europas största skolmässa (SVTplay Gomorron Sverige 10/1 – 2014)

Ser fram mot ett år med spännande utveckling där vi i skolan fortsätter att föra professionella diskussioner för att utveckla våra verksamheter utifrån det vi ser utvecklar barnens förmågor.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Lärande på riktigt

I allt vårt arbete med vår nya läroplan och hur vi tillsammans omsätter den i vår verksamhet ser vi att det är viktigt att det vi gör blir på riktigt och att de uppgifter och det vi gör i skolan har en relevans och koppling för vad våra elever möter i sin vardag och vad de kommer möta när de lämnar skolan. Det är viktigt att vi i detta arbete har uppgifter som är på riktigt och utvecklar elevernas framtidskompetenser som samarbete, kreativitet, global medvetenhet och hur de gör genomtänkta val i detta utifrån värderingar och förmågan att nätverka och omsätta sitt lärande i en föränderlig framtid.

Det är mycket spännande arbete vi är inne i nu och vi har under en tid också haft möjligheten att diskutera, få ta del av givande föreläsningar och nätverkande där vi får nya intryck som både ger oss fler tankar men även stärker oss i vårt arbete och hur vi tänker. Vi kan se att vi har stor möjligheter med vår satsning på moderna läroverktyg, vi kan göra uppgifter som blir på riktigt, vi kan få till ett utbyte utanför skolan och vi kan hitta metoder hur vi kan arbeta med bedömning för lärande med våra verktyg. Vi kan också se att vår resa mot en global framtid har utvecklats och att det blir allt viktigare att diskutera pedagogik tillsammans och vad vi gör och hur vi gör, att lära av varandra i en lärande organisation.

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Föreläsningen av Christian Lundahl och vidare diskussioner och arbete efter denna ger många tankar kring bedömning och hur vi kan hitta ett stöd i hur vi vill arbeta. I detta lyfts uppgifter som är på riktigt, att bedöma utifrån att stödja lärandet och utveckla förmågorna, sikta framåt och använda sig av verktyg och koppling till samhället som skolan befinner sig i. Det är också viktigt att vi  nätverkar och delar med oss, att eleverna blir delaktiga i sitt lärande och målen.

I utbyte med andra skolor diskuteras också hur man i större utsträckning kan ha ett samarbete kring bedömningsarbete och vid sista träffen fick jag möjligheten att ta del av en grupps tankar att skapa en uppgift tillsammans som de sedan skulle diskutera kring vid nästa tillfälle de träffades. Att lära av varandra och nätverka kring bedömning, skapa uppgifter blir också allt lättare med möjligheterna av teknik och att vi delar tillsammans via nätet.

Efter en tid med vår framtidsresa kan vi se flera exempel på kreativa uppgifter och fler möjligheter att visa sitt lärande med stöd av nya möjligheter och arbetsformer som är en följd av nya läroverktyg. Flera uppgifter tendera också till ett ämnesövergripande arbete där vi får med flera ämnen och delar ur de centrala innehållen och den huvudsakliga utgångspunkten har varit de övergripande förmågorna.

Göra hus i Google Sketchup

Göra hus i Google Sketchup

Det är riktigt kul att följa alla kreativa idéer och hur uppgifterna också blir kopplade till något riktigt för eleverna och att de kan se sambanden mellan det de gör i skolan och sin egen framtid.

Ett exempel på detta är hur några av våra elever nu arbetar med att skapa ett hus på papper. I detta arbetar de med hur man ritar en ritning (teknik), skala och mått (matematik) och sedan blir uppgiften att överföra denna ritning i Google Sketchup  och med detta få en 3D bild av sitt ritade hus. Det blir en visuell bild de kan laborera med och förändra och sedan utifrån den lärdomen korrigera. Förutom matematik och teknik så får vi även in flera delar från det centrala innehållet i bild i detta arbete. Slutligen så är idéen att omsätta dessa tankar, ritningar i praktiken och även koppla till några ytterligare ämnen men detta får jag återkomma till i ett senare inlägg. Det som är intressant i detta är hur vi använder alla möjligheter  för att stimulera lärandet på flera plan. Vill ni ha fler detaljer och uppgiftens konstruktion så kan ni kontakta @krickelinton via twitter.

Ett annat exempel är hur en klass arbetar med elevtwitter, i detta så arbetar de med ord, begrepp, att formulera meningar och

Twittrande elever - en uppgift på riktigt

Twittrande elever – en uppgift på riktigt

frågeställningar i samarbete med en riktigt mottagare. De öppnar upp klassrummet och har ett samspel och lärande tillsammans i ett större nätverk av människor i sin vardag.

Ni kan följa klassen på twitter som heter @vallas05or.

Det är ett spännande arbete som startat och eleverna har en klok tanke med vad de ska använda möjligheten till. Att ställa frågor och få hjälp med kluriga problem, berätta om vad de gör i klassrummet, få kontakt med andra klasser i Sverige . Kanske också få något spännande uppdrag att lösa…

Läs gärna mer om arbetet, klassens och lärarens resa på bloggen Mitt digitala klassrum

…vi ska skriva till folk och de kan skriva till oss. Vi ska fråga folk om de vet saker som vi undrar. Eller om nån hittat nåt…

Några elever har också fått kontakt med en klass i en annan kommun och använder detta som ett verktyg för att formulera olika typer av texter och skriva brev till varandra, berätta om hur skolan är och vad de gör och få ta del av vad en annan klass i en annan kommun gör och vad som händer i den skolan. I detta arbete blir det en tydlig motivation, ett lärande på riktigt, kring läs och skrivandet och eleverna får även ta del av en annan skolas vardag och berätta om sin egen.

Skriva med ipad

Skriva med ipad

På fritids för de äldre barnen på skolan har man också skapat en blogg där barnen får skriva om sina intressen och olika aktiviteter på fritids, allt från vad som är intressant just nu och tips och idéer om roliga Appar, vilken musik som de lyssnar på just nu. En blogg som skrivs av barnen på fritids. I detta sker ett lärande på flera olika sätt, diskussion tillsammans med fritidspedagogerna och barnen känner att de får dela med sig till alla som vill ta del av vad som händer på fritids…

Fritidsblogg

Fritidsblogg

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

%d bloggare gillar detta: