Lärande samarbete

Under året har skolan utvecklat sitt lärande tillsammans och jag upplever att vi har en bra metod för att ge möjlighet till kollegialt lärande. Vi har under året haft fokus och draghjälp med stöd från matematiklyftet och den tydliga struktur detta arbete för med sig, vi beslutade utöver detta ett parallellt spår kring språk och kunskapsutvecklande arbete och bedömning för lärande som också fått samma struktur lokalt på skolan. Gemensamt för dessa utvecklingsområden är att vi som verksamhet har skapat möjligheter och en arena för ett professionellt lärande. Det är såklart mycket annat som också pågått under året men jag tänker att det viktigt att hålla i och hålla ut kring några fokusfrågor då det annars är lätt att springa vilse i skogen av allt intressant att utveckla. För att skapa denna möjlighet har vi nämligen också organiserat oss annorlunda och det kräver också sin tid, att finna sina nya roller och samarbeten och strukturer för verksamheten. Detta har i sin tur lett oss in i ett arbete med vidareutveckling av vårt inkluderande arbetssätt och att gör olika för olika. Skolan lämnar mer och mer en traditionell organisering av klasser till fördel för att vi är flera lärare runt en årskurs som arbetar tillsammans för att utveckla elevernas förmågor i ett lärande tillsammans och att vi skapar möjlighet att utveckla undervisningen som är det som har störst betydelse för hur långt eleverna når.

Lärande samarbete

Lärande samarbete

En viktig del som man kanske inte allt för ofta återkommer till är att detta arbete också bygger på viktiga faktorer som ansvarskultur och en öppen delandekultur. Utan dessa delar kommer utmaningarna kring skolans utveckling finnas kvar och vi hamnar då i något som någon annan ska göra. Sen finns det alltid behov av en balansgång i detta och att det inte finns utrymme att vi kan utveckla allt samtidigt och att allt ska vara klart imorgon, det är en process som också påverkas av dess innehåll och behov och därmed blir en aning komplex. Jag kan i en reflektion över årets utvecklingsarbete se att det funnits stöd i den modell vi haft och att den bidragit positivt, däremot så behöver vi fortsätta att förfina och utveckla vårt gemensamma lärande.

I allt detta så kan man önska att det skulle gå fortare och det är lätt att bli hemmablind och det är lika lätt att bli låst och falla tillbaka i traditionella strukturer och vanor. Fortsätter vi att måla bilden av vart vi vill så är det säkert att vi gör något annorlunda som har betydelse. Jag tänker också att det är viktigt att fortsätta att återknyta till varför vi gör, hur vi gör och vart vi ska för att hela tiden återkomma till vår gemensamma målbild. Det är som en person sa till mig i ett reflekterande möte

…vi har olika förståelse för saker och det betyder att min förståelse inte med automatik är någon annans och det tar olika lång tid…

I detta blir jag stärkt i att jag hela tiden måste återknyta till vår verksamhetsidé och den spännande resa vi är på, hålla i och hålla ut för att i så hög grad som möjligt skapa en gemensam förståelse. Det låter ganska självklart i teorin men i praktiken är det en intressant utmaning då man också ska balansera detta med olika drivkrafter.

Det känns däremot bra och kul när man får återkoppling av oberoende observationer av olika besökare under året att man ser hur det öppna förhållningssättet kring vår utveckling och lärande tillsammans går igen i undervisning och man hör och ser mina tankar och idéer i samtal och undervisning med olika pedagoger. Det finns en hög närvaro av nyfikenhet och en vilja att lära mer. Det är däremot riktigt svårt att svara på det efterföljande frågan

…hur har du skapat förutsättningar för detta och vilka strategier har du haft som ledare för att åstadkomma detta klimat kring utvecklings- och förändringsarbete…

Några centrala delar däremot som jag kan se har en betydelse är

  • Att ha en strategi och plan med vad man vill åstadkomma
  • Förmedla och använda drivkrafter hos en själv och de runt omkring
  • Prata om målbilden och vad det är man vill åstadkomma för att skapa förståelse
  • Modella ett förhållningssätt och de förändringar man vill se, att vara en del i processen
  • Skapa en VI känsla och gemensam idé
  • Skapa nyfikenhet och tillåtande klimat, vi är lärande tillsammans
  • Förutsättningar och struktur för pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbetet
  • Följa upp systematiskt i relation till målbild och och var processen är påväg
  • Våga ge sig ut på en resa och göra annorlunda
  • Hålla i och hålla ut och då och då titta i backspegeln för att påminna sig själv om framstegen
Dimensioner i förändringsprocesser

Dimensioner i förändringsprocesser

En annan inte allt för oviktig del som blir mer och mer aktuellt då man under en längre tid varit inne i en spännande och lärorik utvecklingsprocess som verksamhet, är att hitta inslag med utbyte av kompetens. Att söka efter ett lärande i ett samarbete som ger ny energi och utvecklar verksamheten ytterligare. Som jag skrev tidigare är det lätt att man hamnar i att ”man inte ser skogen för att alla träden är i vägen”. Man känner också av när nyheten har lagt sig och utvecklingen planar ut. I detta skede behöver man komplettera med kompetens och energi som ger resan en skjuts. Självklart är detta ett tillfälle för reflektion och möjlighet till en djupare utvärdering men jag tänker att man i detta också skapar möjlighet med nya inslag och finjusterar resans gång. Utan en pedagogisk plan kring fortsättning så stannar utveckling av och många gånger ökar risken markant till att man faller tillbaka i gamla mönster och strategier som absolut leder till en negativ konsekvens för undervisningen. Jag tänker även att man i ett lärande samarbete får perspektiv på den verksamhetsutveckling som skett och man får en möjlighet att reflektera med någon som har ett utanförperspektiv.

Jag tänker att vi genom ett lärande i samarbete ger möjligheten till att komplettera vår verksamhet med kompetens som bidrar till verksamhetens lärande som i sin tur leder till ett fortsatt utvecklat lärande på olika nivåer som slutligen påverkar undervisningen.

Verksamhetens gemensamma lärande

Verksamhetens gemensamma lärande

Ytterligare får vi i dessa samarbeten möjlighet till att pröva vår utveckling och tankar med aktuell forskning på olika områden samtidigt som vi får tillgång till kompetensutveckling för verksamheten som leder till en utveckling av undervisningen och hur vi arbetar med vårt lärande tillsammans.

Jag ser fram mot en fortsatt utveckling av verksamheten i de olika lärande samarbeten som vi etablerat under året och jag tänker att dessa absolut kommer bidra till en fortsatt spännande resa för skolan som också bidrar till att vi utvecklar oss för alla elevers skull. Vi fortsätter också att utveckla vår organisation och de strukturella förutsättningarna för ett professionellt lärande tillsammans med både kollegor och elever.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Kreativitet och nytänkande i undervisningen

För en tid sedan fick jag en fråga av några elever om man inte skulle kunna använda sig av Minecraft i lärandet och som verktyg för att arbeta med undervisningens innehåll. Tanken var inte helt ny och det fanns flera exempel på hur man hade använt sig av Minecraft på ett framgångsrikt sätt i undervisningen. Arbetsmetoden tilltalar då vi genom detta utgår från elevernas referensram och arbetsyta och vi skapar en lustfylld lärsituation där vi utvecklar flera förmågor. Eleverna fick i uppdrag att tillsammans med sin lärare undersöka kring  möjligheterna och hur man skulle kunna genomföra detta och vad som behövdes. Under en tid var jag uppvaktad av flera tänkbara förslag och lösningar.

”…det var ju såhär enkelt jag tänkte vi kunde göra det…”

Efter en tids undersökande och lite tillkrånglat tänkande så var det mycket enklare att bara komma igång

Bronsåldern i Minecraft

Bronsåldern i Minecraft

med verktyget på lärplattan och eftersom eleverna befinner sig på samma nätverk var det inga konstigheter att samarbete och utveckla sitt lärande tillsammmans i en gemensam värd. Under veckan har jag fått möjligheten att ta del av hur eleverna genom detta diskuterar, skapar och lär sig tillsammans. Tänka att få vara kreativ och utveckla flera förmågor samtidigt.

I momentet som eleverna arbetar med utvecklas matematiken med beräkningar och husbygge i bronsåldern, tankar kring tekniska konstruktioner när man gör val av träslag samtidigt som man diskuterar hur man skapar bäst förutsättningar för boskap och odling. Kanske får vi i framtiden se hur eleverna bygger upp sin närmiljö i en virtuell värld som de tolkar den samtidigt som de utforskar den och besöker olika platser i skolans närområde.

Kodning och programmering blir allt mer aktuellt i skolan och är ett ett intressant undervisningsinnehåll som eleverna undersöker mer och mer. Att koda och programmera(Hackad läroplanen) blir också allt vanligare i skolan.

Bee-Bots

Bee-Bots

I en framtid är jag övertygad om att det kommer vara ett större inslag av detta i elevernas lärande och i undervisningens innehåll och kanske avgörande på framtida arbetsmarknaden. Det är något som skapar ett kreativt lärande där eleverna får utveckla flera förmågor. Genom relativt enkla metoder får de lära sig grunder i att styra och skapa instruktioner genom enkel kodning. Man kan såklart bygga vidare på det och även övergå till mer avancerad kodning  och som några elever tidigare gjort skapa egna enklare program/spel. För att stimulera denna utveckling har vi på skolan börjat med ett projekt i tidigare åldrar med små robotar ”Bee-Bots” där eleverna på ett lekfullt sätt får utforska möjligheterna. Genom en rad olika verktyg och program har det blivit allt enklare att undersöka programmering/kodning och eleverna får genom laborativa metoder prova sig fram vilket också utvecklar flera förmågor som också blir viktiga för framtiden i ett lärande tillsammans.

En intressant metod som skapar lust till lärande och som lyfter in aktuella händelser omkring oss på

Grej of the day

Grej of the day

ett kreativt sätt är superkorta microlektioner ”Grej of the day”. Det skapar ett engagemang och delaktighet för aktuella händelser och utvecklar elevernas förmågor och lärande. ”Grej of the day” har också varit framgångsrikt hos våra elever som provat det. Genom att ytterligare använda en karta (arcGis) synliggörs även spridningen på de olika ämnena som tas upp. Är ni nyfikna på att ta del av eleverna gått igenom på sina microlektioner så kan ni besöka och ta del av innehållet på bloggen Vallasidan: GOTD.

I ett ämnesövergripande arbete med bild, musik där eleverna även får utveckla sina förmågor i svenska skapar eleverna flitigt och man hör hur eleverna diskuterar och reflekterar över sitt lärande. Det är uppenbart att det är en stark drivkraft att få skapa något och att andra får ta del av det man gjort. Jag tänker att detta bidrar till elevernas lärande tillsammans och utvecklar förmågor för framtiden. Det får en också att fundera på hur viktigt det är att vi tänker igenom vilka lärsituationer vi skapar och hur dessa möter elevernas referensramar.

Skapa film

Skapa film

Jag är övertygad om att vi genom dessa arbetsmetoder ger eleverna möjlighet att utvecklar sina förmågor att samarbeta och lösa utmaningar i ett lärande tillsammans. Vi får också elever som funderar och tänker igenom sina val utifrån ett kritiskt tänkande där de reflekterar över trovärdighet och tar hänsyn till olika värderingar. Alla dessa delar är viktiga i en föränderlig framtid och det lyfts även fram som viktiga att utvärdera och lyfta i framtida internationella undersökningar.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Professionellt lärande i förändringsarbete

Under hösten har vi startat upp nya spännande förändringsarbeten för att ännu bättre kunna utveckla elevernas förmågor tillsammans. En central tanke i årets förändringsarbete och utvecklingsarbete har varit att vi vill säkerställa och skapa en möjlighet till kollegialt lärande på alla nivåer under vår resa. Med anledning av att vi gått in i så stora förändringar och allt vad det innebär ser jag det som avgörande att vi utgått från Helen Timperleys modell kring professionellt lärande.

professionellt lärande

professionellt lärande

Jag tänker att modellen i detta omsätts på individ, grupp och verksamhetsnivå. Genom detta får vi också en systematik kring vårt förändringsarbete och hur processen pågår och vart vi behöver ge stöd för att vi som hel verksamhet tillsammans ska ta oss till vår gemensamma målbild. Det som ytterligare blir en positiv effekt av att utgå från denna modell är att vi synliggör att våra förändringar centralt utgår från att ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina förmågor och att vi återkommer till detta när vi utvärderar effekterna.

utveckling i ett professionellt lärande

utveckling i ett professionellt lärande

I detta professionella lärande på verksamhetsnivå blir varje process på gruppnivå bidragande till verksamhetens lärande tillsammans. Varje individs ansvarstagande blir i sin tur avgörande för gruppens och individens professionella lärande. Man skulle kunna likna det med att varenda kugghjul måste snurra och bidra till helheten. Något som jag ofta återkommer till i reflektion är hur viktigt det är med närvaron av ansvarskultur och en delandekultur något som också lyfts fram OECD-rapporten kring svensk skola. Det behöver också finnas en struktur och gemensam verksamhetsidé, en nyfikenhet där vi modellar och lär tillsammans för att ge möjligheter till att utvecklas i denna riktning. En reflektion som jag ibland återkommer till och som beskriver ett fenomen som begränsar utvecklingen och hur vi lär tillsammans och som representerar en kultur som inte gynnar ett kollegialt lärande är ”jantelagen”. Vi kan alla lära av varandra och tillsammans och i detta måste vi vara prestigelösa och våga prova.

Jantelagen

Jantelagen

När jag tänker tillbaka på hösten så känner jag att det finns många goda exempel och lärande situationer som har bidragit, i reflekterande samtal hör jag nya tankar i samarbete och lärande tillsammans med eleverna ser jag förändrade arbetssätt och metoder för att utveckla elevernas förmågor så långt som möjligt.

Exempel

Exempel

 

Ett ytterligare intressant perspektiv blir när vårt kollegiala och professionella

Tänktanken

Tänktanken

lärande tar sig utanför verksamheten och vad detta sedan bidrar med till förvår fortsatta utveckling. Jag tänker att detta för med sig många positiva
effekter och att det bidrar till vårt lärande i ett större sammanhang.  Jag fick under hösten möjlighet att delta i ett sådant lärande vid ett besök på Årstaskolan som resulterade i ett reflekterande samtal kring skiva sig till läsning.

 

skoldatateket

skoldatateket

En annan möjlighet som har blivit tillgänglig för oss under senare delen av hösten är att vi nu arbetar med att bygga upp ett praktiknära skoldatatek som är tänkt att bidra med inspiration och reflekterande samtal  som inspirationsresurs och är ett led i det kommunövergripande kollegiala lärandet för skolpersonal från Södertälje kommun likväl som som det bidrar till utvecklingen i vår vår verksamhet då vi får ta del av tankar och utvecklande frågeställningar som för våra tankar vidare.

Det är en utveckling och delaktighet som är lärande för oss alla och viktig för att vi ska lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Förändring som skapar möjligheter att göra olika för olika

Under första delen av detta läsår har vi utmanats och arbetat tillsammans med vår nya organisation med flerlärarskap och samarbete som centrala delar. En följd av denna förändring eller rättare sagt en tanka som var orsaken till denna förändring är också ökade möjligheter att göra olika för olika och utveckla skolans arbete med inkluderande arbetssätt. Det som kort kan sammanfatta den första korta tiden i vårt förändringsarbete är att vi ser många möjligheter till kollegiallt lärande, utbyte och diskussion som utvecklar oss i ett lärande tillsammans, vi blir en lärande organisation. Vi ser också ökade möjligheter att vara flexibla i undervisning och att möta eleverna på individnivå och gruppnivå olika utifrån behov och utmaningar.

Utvecklingsprocesser på skolan

Utvecklingsprocesser på skolan

I den utveckling vi är inne i ser vi hur våra olika stora processer hänger ihop och det bästa betyget vi kan få är när eleverna återkopplar i våra utvärderingar att vi utvecklas för deras skull. Att de känner att vi har en relevant undervisning som utmanar dem och ger dem möjligheter för en föränderlig framtid där alla ingår tillsammans.

Det som är riktigt intressant i vårt förändringsarbete är att vi gör förändringar från grunden som i sig i längden berör flera delar i vårt arbete och liknar det som Skolverket tar upp i sin artikel ”Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering” och Thomas Skrtic nämner som adhocratisk organisation. Givetvis behöver vi i detta koppla till strukturer och uppföljning samt ett demokratiskt förhållningssätt som utgångspunkt då det annars kan bli för svävande och inte utvecklande för vår verksamhet, men det är en förändring om hur vi i grunden ändå väljer att organisera oss. Andra delar som följer med i vårt förändringsarbete och berörs tydligt är förhållningssätt och bemötande och hur vi i högre utsträckning möter olika med olika och att man får ingå i ett sammanhang utifrån sina förutsättningar. I detta arbete blir artikeln av Nilholm och Alm som tas upp på Skolverket i ”Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!” intressant. Vi har i detta arbete valt att också titta på ett material från Specialpedagogiska skolmyndigheten som är ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för att göra en kartläggning och nuläges analys och ta fram våra fortsatta utvecklingsbehov i relation till att öka möjligheterna för alla elever i vår skola att nå så långt som möjligt.

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (SPSM)

I denna del av utvecklingen av skolan har vi också utmaningar kring åsikter och tankar kring inkludering, vad vi gör i skolan och som i sig ibland inte riktigt bidrar till att vi utvecklas för att ge alla individer en möjlighet till sammanhang och att ingå i ett lärande tillsammans med andra. Vi behöver beskriva mer vad vi gör och mötas i givande dialoger där vi lyfter våra olika perspektiv och ingångsvärden men framförallt vad står inkluderande arbetssätt för och hur omsätter vi det i vår skola.

Jag tänker att i det är viktigt att det är vi i professionen som ska uttala oss i dessa frågor och om hur våra arbetsmetoder ser ut. Det är klart att vi kan ta till oss idéer och tankar i denna utveckling men förhoppningsvis på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att vi går in med acceptans att vi tänker olika i detta. Det finns många agendor och perspektiv i dessa frågor som ofta spelar in, allt från att journalister vill få till intresseväckande rubriker om skolan i media till stora samhällsekonomiska perspektiv och konsekvenser som har betydelse för individen och samhället. Jag tycker det är viktigt att vi inte glömmer individerna och människorna i detta, eleverna, pedagogerna och skolan som varje dag gör ett fantastiskt arbete tillsammans. Det är ju i slutändan inte så att vi har olika målsättningar utan vi vill alla att vår framtid ska utvecklas så långt som möjligt och då är det faktist så att vi i skolan har detta uppdrag, vet och har utbildning för det vi gör och pratar om, trots det man kan läsa i media.

Inkludering där alla ingår tillsammans utifrån sina förutsättningar - olika för olika

Inkludering där alla ingår tillsammans utifrån sina förutsättningar – olika för olika

Vi kan heller inte välja att ställa oss utanför detta som skola eller professionella pedagoger då det på flera plan är vårt uppdrag att möta förändringar som samhället är i, samt att ge alla elever förutsättningar i en global föränderlig framtid att lyckas utifrån olika förutsättningar i ett samspel med andra. Sverige har även som många andra stater förbundit sig i övergripande styrdokument  Salamancadeklarationen och  Mänskliga rättigheter samt barnens rättigheter som lyfter dessa områden och som genomsyrar våra styrdokument i skolan. Sen säger jag inte att detta är en enkel resa men det är en resa där vi behöver utvecklas tillsammans och se våra olika roller i och även ta ansvar för detta.

Jag känner att vi verkligen är påväg i vår resa och vi har utvecklat och utvecklas i många delar på övergripande plan men även på grupp och individnivå.

  • Vi ger förutsättningar för alla elever att möta fler utbildade pedagoger med vårt flerlärarskap och där pedagogerna har möjlighet att anpassa och ge olika för olika
  • Vi utvecklas med moderna lärverktyg i skolans satsning på framtidskompetenser och ger alla elever möjlighet att använda verktyg som ger dem förutsättningar att utvecklas
  • En hög närvaro av kompensatoriska hjälpmedel och en pedagogisk diskussion om bemötande och förhållningssätt
  • En lärande organisation där vi vi delar våra erfarenheter och utvecklas i ett kollegialt lärande tillsammans
  • En tydlig idé vart vi är påväg och vad vi tillsammans står för
  • En systematik kring uppföljning, utvärdering och en flexibilitet samt lyhördhet vad vi behöver förändra, förbättra och utveckla
Olika sätt att se på utmaning och möjligheter

Olika sätt att se på utmaning och möjligheter

Något som framträder tydligt i en första enkel reflektion och relation till tidigare arbetsmetoder och vad vi gör nu, det vi möter och vad vi är påväg in i som fortsatta behov i denna utveckling, utöver att vi följer upp kontinuerligt och systematiskt,  är att vi håller i och håller ut med den förändring vi är inne i.  Det är också viktigt att vi forsätter arbeta för att det blir något eleverna i ännu större utsträckning får dra nytta av och att vi skapar förtroende och tror på det vi gör.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Lärande tillsammans med uppdraget som utgångspunkt

Så här års filar vi vanligtvis på de sista pusselbitarna för kommande år. Vi finslipar, justerar vår lärande organisation utifrån att skapa bäst möjligheter för eleverna att nå så långt som möjligt. En annan parameter som också ingår i denna ekvation är vårt systematiska kvalitetsarbete och de utvärderingar av vad vår organisation lyckats åstadkomma under året. Många gånger kan jag uppleva att det stannar vid att vi konstaterar att så här blev det och såhär ser det ut. Vi diskuterar ofta också om hur vi skulle vilja göra och vad vi skulle vilja förändra men kommer oss inte riktigt för och man faller ofta snabbt tillbaka i gamla vanor och hur vi alltid organiserat skolan. Det har också en hel del med kulturen att göra och våra yttre strukturer och frågan är ganska komplex och förändring tar tid. Det är viktigt att vi i denna förändring fortsätter skapa möjligheter och tid.

Det är såklart att det inte står stilla men om jag nu generaliserar så genomför vi inte ofta några avgörande förändringar som skapar mycket större möjligheter. Det finns en enorm drivkraft och vilja till att göra något nytt och tänka annorlunda. I år har vi på allvar tagit tag i det vi ofta diskuterat att vi vill förändra och förnya för att skapa möjligheter till en lärande organisation tillsammans med uppdraget som utgångspunkt.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)

Som jag nämnt ovan är frågan komplex och de förändringar vi står inför och kommer göra berör flera delar i organisationen men även skolkulturen. Jag skulle enkelt kunna säga att vi skapar en organisation kring elever där vi i stor utsträckning har en tvålärarskap, det vill säga att man är två lärare på en grupp elever (1 klass), men då gör vi nog det lite enkelt för oss och vi skulle snabbt falla tillbaka i gamla mönster och eleverna skulle inte få ut det vi tänkt av förändringen. Sen kan jag väl tillägga att denna förändring inte kommer över en kortare tid utan är en process som startat långt tidigare med att vi provat, utvärderat, reflekterat och diskuterat. Vad var bra och vad gick mindre bra, hur får vi till större möjligheter, hur ger vi möjligheten till lärande tillsammans. Detta har skapat en hög medvetenhet och delaktighet hos var och en och en erfarenhet som blir viktig i den fortsatta utvecklingen.

Hierarkisk och Lärande

Hierarkisk och Lärande

Det startar faktiskt redan vid vilken typ av organisation vi vill ha och att våra förväntningar på varandra stämmer överens, vad skapar bäst förutsättnings för att ge eleverna störst möjligheter. I vårt fortsatta arbete utgår vi från att vi i stor utsträckning är en lärande organisation men vi styrs många gången utifrån hierarkisk strukturer och faller tillbaka i det mönstret vilket inte är gynnsamt.  Jag har länge pratat om att det är viktigt att jag som ledare modellar de förändringar jag vill få till och vad jag vill se i min organisation, att jag kan inte förvänta mig  förändringar som jag själv inte gör. Detta är såklart självklart för många men ändå viktigt att ta upp då detta inte alltid går ihop med en traditionell hierarkisk syn och det uppstår olika förväntningar som inte införlivas.  För en tid sedan fick jag en möjlighet till att sätta nya ord på den organisation som jag eftersträvar och vill få till och som är nödvändig i de nya möjligheterna vi skapar med tvålärarskap. I fyrfältaren nedan används begreppet Challenge organisation (Har du attityden? Claes Knutson) istället för Lärande organisation men det finns många likhetstecken. Bilden problematiserar ändå förhållandena mellan organisationsmodeller.

Challenge organisation

Challenge organisation

I att vi vill skapa en Lärande organisation är det även viktigt att ta med tankarna som lyfts fram i bilden med Challenge organisationer och relationen till övriga organisationer.

  • ETT VI (En verksamhetsidé, vilken spelplan är vi på och vad gör vi, tillsammans)
  • SJÄLVDISCIPLIN/SJÄLVVÄRDERANDE (En egenutvärdering, hur förhåller jag mig till vår gemensamma idé och vart vi är påväg, vilka resultat gör jag och vad behöver jag förändra)
  • DELANDE KULTUR (Högt i tak, vi har kul och lär tillsammans – Jante lagen har avskaffats)
  • ANSVARSKULTUR (Det jag gör har betydelse och jag tar ansvar för det jag gör och dom idéer, initiativ jag tar, jag har ett ansvar för den verksamhet vi bedriver tillsammans)
  • KREATIVT/DIVERGENT TÄNKANDE (Förändring, högt tempo, se möjligheter)
  • EGENDRIV (Jag har ett uppdrag utifrån förväntningar och är delaktig, jag förväntar mig inte att någon annan löser åt mig utan tillsammans med mig)

Dessa delar i vår organisation och hur vi ser på den är nödvändiga i det fortsatta arbete för oss då vi startar vår övergång till tvålärarskap och ett lärande tillsammans som ger eleverna större möjligheter att nå så långt som möjligt.

Vi styrs också av yttre faktorer som timplan och tid och vilka ekonomisk möjligheter vi har samt uppföljning av resultat. Dessa delar drar oss ofta tillbaka till en hierarkisk struktur och vi arbetar konstant med att balansera dessa verkligheter. Jag tror att vi har förmågan att befinna oss i en lärande organisation om vi vill det trots att vi behöver uppfylla exemplen ovan. Jag att det har mycket att göra med vilket synsätt vi har och vad vi vill lägga vår energi på. Här kommer modellandet in igen och som exempel har vi år utgått från UPPDRAG då man har funderat kring  sin roll i verksamheten. Jag har också presenterat kommande år utifrån UPPDRAG och inte antal timmar här och där och så mycket tid i matematik, svenska eller engelska. En grupp lärare ansvarar  för en grupp elever och har fått i UPPDRAG att lära tillsammmans med dessa elever så att de når så långt som möjligt. Timplan och andra stödstrukturer blir att förhålla sig till men inte som utgångspunkt då det primära för UPPDRAGET blir att skapa förutsättningar och möjligheter tillsammans med kollegor för gruppen elever att nå så långt som möjligt i relation till de nationella avstämningarna i år 3 och 6. Ett större fokus hamnar på den formativa undervisningen och den individuella återkopplingen då varje resa fram till målet kan se olika ut. Viktigt att ha med i denna utgångspunkt är begreppen i bilden nedan, hur de påverkar varandra, vilka möjligheter respektive hinder de skapar. Det blir viktigt att beröra dessa i förändringen och med UPPDRAG som utgångspunkt. Man brukar också prata om att det är ”frihet under ansvar” men inte ”fritt vald verksamhet”. Det behöver finnas en klar förväntansstruktur och en gemensam verksamhetsidé samtidigt som det behöver finnas ett FÖRTROENDE och höga FÖRVÄNTNINGAR på varandra. Alla behöver ta ANSVAR för organisationen och dess resultat och framförallt sina egna resultat och förhållningssätt. Det behöver utöver detta finnas ett intresse för UPPFÖLJNING och utvärdering av vart verksamheten är på väg, gruppen och individerna och att vi återkommande kommer tillbaka och berör HUR? frågan.

Förväntningar och förtroende

Förväntningar och förtroende

Vi behöver helt enkelt tillsammans med eleverna modella lärande, våga utmana, prova och våga göra fel samtidigt som vi har höga förväntningar och förhållningssätt som bottnar i en god värdegrund och tro på individen.

I de nya tankarna och hur vi väljer vår syn på organisationen och förhållningssätt skapar vi en rad möjligheter och förutsättningar för att göra något riktigt bra tillsammans. Med utgångspunken från UPPDRAG skapar vi också en flexibilitet och möjlighet att utgå från övergripande perspektiv och arbetssätt.

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

I tankarna kring kommande lärande organisation skapar vi ett lärande tillsammans med eleverna och kollegor och en ökad möjlighet till synliggöra lärande genom formativ undervisning, eleverna blir delaktiga i sin lärprocess i högre utsträckning. Vi möjliggör detta genom tvålärarskap med ansvar och delande kultur, att vi lär av varandra – modella lärande tillsammans.  Det är en utveckling från grunden där skolkulturen och gamla mönster förändras och man blir ägare av sitt uppdrag tillsammans med eleverna.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

 

 

I skuggan av den pågående skoldebatten…

Ända sedan rapporten kring PISA resultaten kom har debatten om skolan gått het och många tänkare och tyckare har gjort inlägg och debattartiklar om ämnet och den svenska skolan. Självklart får denna debatt ny energi nu under valåret och mer eller mindre kloka inlägg ser dagens ljus i olika media. Samtidigt som detta sker utvecklar Sveriges lärare och skolledare barnen i den svenska skolan och arbetar med att skapa kreativa, innovation, kompetenta individer som tror på sina förmågor.

NU & DÅ

NU & DÅ

 

Som en följd av den hårt vinklade debatten som inte alls lyfter fram vad våra barn, lärare och skolor tillsammans utvecklar så skapas en allt mer negativ syn på skolan. Allt flera tyckare och tänkare kryper fram som inte i sig har någon som helst koppling utöver sin egen skolgång till det professionella arbetet som genomförs varje dag i skolan. I skuggan av den pågående debatten får många skolor ägna allt mer tid till bemöta och stå till svars för en rad olika frågor som tar både energi och tid som vi hellre vill lägga på lärande med barnen och utveckla våra skolor. Det som verkligen är oroande är att debatten blir en generell bild och att det saknas koppling till det aktuella samhället vi lever i, den aktuell forskning  och den kontext barnen befinner sig i. Man kan också oroas åt att man tror att alla dessa åsikter som ofta inte baseras på fakta är vad våra styrdokument uttrycker att vi ska göra. Självklart vill jag inte med detta påstå att det inte finns områden som svensk skola behöver utveckla men låt oss som har utbildning för det och är skolledare och de professionella pedagogerna tillsammans med barnen visa vägen. Vi som arbetar i skolan vill bedriva en verksamhet där alla barnen får självförtroende och självtillit till sina förmågor.

Tror man på allvar att barnen känner tillit och tro på sin förmåga under rådande debatt, nej det får vara nog nu!

All denna oro och negativa bild som sprider sig föder också en oro hos föräldrar och barn. Många gånger så stannar det där och man kanske får glädjen att skapa sig en egen bild i ett besök på en skola. Ibland så fortsätter detta dessvärre mer eller mindre onyanserat utan direkt fakta och en stor del av skolans arbete går åt att förklara och lugna istället för att utveckla barnens lärande. Så låt oss vara klara på en sak att alla vi som arbetar i skolan  har barnens främsta och lärande i fokus oavsett pågående debatter. Vi har också en pedagogisk utbildning som är en grund för att utföra ett professionellt yrke. Vi som arbetar i skolan vet att vi bedriver en annan skola idag än den som var igår, en skola med en annan syn på kunskap, ett snabbare informationsflöde och en allt mer skiftande och föränderlig framtid där vi är lärande tillsammans. Det verkar som många glömt detta… Låt oss få göra det vi är bra på och kom ihåg att vi utvecklar Sveriges framtid och den är annorlunda än den som vi flesta växt upp i.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Reflektion i stort och smått

the pop up class

the pop up class

Under hösten har vi haft en spännande och intensiv utveckling  i vårt arbete med digitala verktyg och våra pedagogiska diskussioner.

Vi ser många effekter i vårt arbete med digitala verktyg och barn som växer i sitt lärande. Vi ser ett utökat språk, självsäkrare barn, barn med självförtroende och som får lyckas, barn som ser sin lärprocess, en ökad kreativitet. I många forum och dialoger som vi deltagit i under hösten får vi ett kvitto på att vi är på rätt väg med vår verksamhetsidé med hållbara framtidskompetenser vår satsning på digitala verktyg, att barnen får koppla sin kunskap till ett verkligt sammanhang och lärande, en riktig publik. Inget toppar ett barn som stolt berättar för oss vuxna hur vi kan tänka och hur vi kan göra, vad de vill och hur deras lärprocess ser ut. I arbetet med digitala verktyg blir detta extra synligt både för oss vuxna men även för barnen. Det kändes extra kul att barn från skolan fick berätta om vad som är viktigt och hur de ser på digital utveckling i skolan, då de var inbjudna till en konferens på Sveriges kommuner och landsting  (SKL) med just denna fråga på agendan, nytt forum ska öka användningen av it i skolan, SKL tar it-täten.

När jag funderar så känner jag att det också varit ett stort fokus på de pedagogiska diskussionerna och kring lärande i stort och smått hur vi synliggör detta på ett ännu bättre sätt och hur vi gör det tillsammans. Många diskussioner landar också i hur vi ser på kunskap, vad är viktigt att barnen får med sig för framtidskompetenser och förmågor. Alla dessa diskussioner är både intressanta och givande men behöver lyftas både i och utanför skolan och jag känner att vi får energi i vårt utvecklingsarbete av att denna fråga finns på agendan.

Genom vårt arbete med verksamhetsidé samlas vi kring gemensamma diskussioner kring vart vi är på väg och hur vi ser på kunskap och lärande.

Vi startade också hösten med en inspirerande föreläsning kring förmågor som gav ytterligare energi i många diskussioner som vi redan hade på skolan. Jag kan se att dessa också går hand i hand med våra tankar i arbetet med digitala verktyg och hur vi ser på dessa som en resurs i lärande och hur vi använder dessa pedagogiskt. Inspirationsföreläsningen kring förmågor fortsatte med ”Att följa lärande…”  som blev ett bra komplement till våra diskussioner. I vår intensiva vardag låg detta som ett övergripande surr och jag känner att vi ofta återkom till dessa i många diskussioner fastän man så klart skulle vilja ha ägnat mer tid till detta. Att vi har dessa diskussioner igång och att vi tillsammans utvecklar vår verksamhet bidrar och är till för att vi ännu bättre ska kunna följa upp och ge barnen den undervisning som de är delaktiga i och vi vet utvecklar deras förmågor, utveckling av tankar kring förmågor på skolan.

Jag kan tycka att det blir extra viktigt för oss att blicka tillbaka till det vi tror på och den utveckling vi har gått igenom, den vi är i samt vår yrkesprofession, men framförallt att vi tror på våra barn och deras förmåga att utvecklas och lära. Barnen går ut i en helt annan verklighet än vad vuxenvärlden idag har gått ut till. Det är betydligt högre krav och en global konkurrens, kunskapen är inte bestående längre utan föränderlig med en hastighet som vi i vuxenvärlden många gånger har svårt att hantera. Vi kan inte börja med att backa bandet och följa en populistisk mediabild som skapar rubriker för att sälja lösnummer. Jag tycker att vi i detta ska vara ödmjuka inför det lärande barnen och skolan har tillsammans idag istället för att endast utgå  från höstens debatt då PISA undersökningens resultat publicerade och debatterats onyanserat och ofta med ett ytligt perspektiv. Visst behöver vi förbättra resultaten i skolan och utveckla vårt arbete utifrån de styrdokument vi har att följa, det behöver vi alltid göra då samhället alltid befinner sig i en utveckling och förändras.  Vi ser i olika undersökningar att segregationen ökar och fler elever som haft stora utmaningar tidigare idag har det ännu tuffare, detta är en gemensam utmaning för oss alla. Däremot så är inte PISA undersökning tänkt att vara ett material för jämförelse mellan länder på det sätt som har skett,  Svein Sjøbergs (professor i didaktik) kommentarer till PISA 2012 på podcasten ”Levevei” . Vi utgår också från olika läroplaner och har olika samhälls- och skolsystem. PISA handlar om vad ekonomer och folk inom OECD – länderna önskar att skolan skall vara. En mer nyanserad bild som publicerats är Pisa och officiell skolstatistik krockar (Dagens samhälle 11/12-2013).

Låt oss professionella hantera det vi är utbildade till att hantera…

Vi ska inte förändras utifrån en populistisk kampanj där man samlar billiga poäng på ett material som inte är tänkt att användas på detta sätt. Skolan måste utgår från riktig forskning och beprövad erfarenhet av oss som är professionella och kan vår verksamhet. Inte ifrågasätter vi kirurgen som opererar oss eller piloter som tar oss från plats A till B, utan vi litar på att de kan utföra sitt arbete. Visst har vi alla gått i skolan och har vår egen bild av den tiden men idag vet vi utifrån minnesforsking att detta minne ofta är förvanskad bild, Lita aldrig på skolminnen (DN 25/7 – 2013). Sen om det nu inte skulle räcka så vet vi att våra barn kommer gå ut i en annan verklighet än vår. Vi ska förändra vår verksamhet så vi bättre kan möta våra gemensamma utmaningar tillsammans med barnen, synliggöra lärande som fortsätter även efter skolan i en föränderlig framtid med global konkurrens där det krävas att man tänker utanför boxen och kreativt. Kan tycka att detta perspektiv behöver lyftas och att i dessa frågor är våra elever påväg och har kommit mycket  långt.

Svenska skolan på europas största skolmässa (SVTplay Gomorron Sverige 10/1 – 2014)

Ser fram mot ett år med spännande utveckling där vi i skolan fortsätter att föra professionella diskussioner för att utveckla våra verksamheter utifrån det vi ser utvecklar barnens förmågor.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Utveckling av tankar kring förmågor på skolan

Förmågor

Förmågor

För en tid sedan hade vi besök av Göran Svanelid som föreläste om The Big 5. Det var både givande och intressant och det väckte många tankar efter en tids arbete med vår läroplan. Tankarna att satsa på förmågorna tycker jag stämmer bra överens med hur vi arbetar på skolan, att utveckla helheten och framtidskompetenser i barns lärande och är något som går igen i hela vår verksamhet förskoleklass, skola och fritids. Utifrån föreläsningen så ser jag att tankarna kring The Big 5 sammanfogar vårt arbete och utveckling med läroplanen, våra egna tankar i verksamheten och vart vi är påväg med vår verksamhetsidé kring hållbara framtidskompetenser.

svanelid the big 5

svanelid the big 5

En mycket intressant del som lyftes fram i föreläsningen som vi också arbetat ett tag med på skolan är hur vi formulerar våra frågor och uppgifter som i sin tur utgår ifrån vilken kunskapssyn vi har. Svanelid pratar om hur det hänger på vilka frågor vi ställer, The Big Q. Vi har idag en förändrad kunskapssyn i skolan, vi har gått från faktaskola till förmågeskola och i vårt arbete med framtidskompetenser och förmågor syns detta genom hur vi utvecklar våra frågeställningar, problembaserade uppgifter, ett systematiskt undersökande där resultat och vägen till inte behöver vara samma. En bild som Svanelid visade under föreläsningen som jag ofta återkommer till och som jag tycker synliggör denna förändrade synen är jämförelsen mellan faktafrågor och förståelsefrågor.

fakta-förståelse

fakta-förståelse

Som en fortsättning och komplettering av dessa tankar kan jag verkligen rekommendera ”Att följa lärande” av Dylan William. Boken tar upp hur förändring och utveckling av undervisningen har betydelse för elevernas resultat. Den lyfter fram praktiska idéer och metoder om förändring i klassrummet.

Boken lyfter fram fem nyckelstrategier kring formativt bedömning/undervisning som blir också blir ett bra komplement till tankarna kring förmågor.

  • Klargöra och skapa förståelse för lärande och framsteg
  • Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter
  • Ge feedback som för lärandet framåt
  • Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra (kamratbedömning)
  • Äga sitt eget lärande

Efter allt detta far det runt massor av tankar i huvudet om hur vi kan få till detta, skapa möjlighet för detta i vårt vardagliga arbete. Att vi håller fast vid denna syn och synliggör detta för både elever och föräldrar, hur gör vi detta till diskussionsämne när vi pratar om skolan. Möjligheterna med hur vi använder moderna lärverktyg kopplat till både tankar kring förmågor, stora frågor och i en formativ undervisning.

Samtidigt känns det som vi är på god väg i vår verksamhetsidé kring hållbara framtidskompetenser och att vi alla har denna gemensamma grund tillsammans, det skapar både goda förutsättningar och oändliga möjligheter som ger våra elever förutsättningar och valmöjligheter för framtiden. Vi är lärande tillsammans…

Följa lärande

Följa lärande

Vallaskolans resa mot en global framtid och lärande tillsammans fortsätter…

Nu spänner vi bågen…

Nu startar vi snart ett  nytt läsår med massor av möjligheter och barn som längtar till skolan och kommer

verksamhetsidé

verksamhetsidé

utvecklas och lära tillsammans med oss. Som en fortsättning på arbetet med vår verksamhetsidé och vår resa med farmtidskompetenser och hållbar utveckling kommer hösten starta med att vi tillsammans djupdyker i vår idé och vad den betyder och innebär för oss och hur vi realiserar den i klassrummet tillsammans med barnen, att vi tillsammans är lärande och kan ge varandra inspiration och utmaningar. Vi kommer också under året arbeta med förmågorna  och hur lärandet för barnen blir synliggjort, hur vi i större grad gör uppgifter som engagerar och blir på riktigt och i detta kan vi också använda oss av möjligheter med 1:1 och våra digitala förutsättningar.

Det är spännande resa med ett viktigt innehåll, att skapa möjligheter för barnen att möta en föränderlig framtid, där svaret på frågan/uppdraget inte alltid är självklar utan blir vad det man gör det till.

Jag kom under sommaren över en inspirerande sida som sammanfattar och lyfter nya tankar, Connected Learning. Med filminslaget sätter de ytterligare perspektiv i vår resa mot en global framtid. Filmen tar verkligen upp de essentiella delarna kring lärande i en global verklighet, sociala medier och vad detta innebär för oss i skolan och hur vi kan tänka för att i större grad använda oss av möjligheterna, vad vi behöver tänka på för att ge alla barnen oändliga möjligheter i framtiden och att vi lägger ett fokus på lärande och den kontext barnen befinner sig i, skapa engagemang och intresse för lärande…att vi är nyfikna lärande individer allihopa och använder oss av möjligheterna.

Under sommaren kom jag också över ett intressant inlägg på Omvärldsbloggen på skolverket, En analys av europeiska en-till-en satsningar. The institute for prospecive technological studies har släppt en mycket intressant analys och sammanställning av forskningar av europeiska 1 till 1 satsningar som ger ett perspektiv på vad som är viktigt och framgångsrikt i liknande arbete. Detta blir en del i den strategi för hållbar utveckling i Europa och att skapa samma möjligheter för alla elever.

Några viktiga delar att lyfta fram:

  • att vi har en gemensam riktning och handlingsplan i vårt arbete
  • att fokus ligger på det pedagogiska och hur undervisningen förändras och varieras med de nya möjligheterna
  • att arbeta med formativ bedömning för att hjälpa eleverna utvecklas och lyfta kompetenser och förmågor som får betydelse i en global framtid
  • att inte fastna i tekniken, vi är lärande lärare tillsammans med fokus på hur vi använder tekniken för att utveckla undervisningen
  • att vi kopplar vårt arbete till en gemensam kompetensutvecklingsplan och strategi

Utöver detta lyfts betydelsen av ägandet och att man har sin egen dator, lärplatta eller smartphone fram för elevens ansvarstagande och tillvaratagandet av att lärande sker överallt.

Overview and Analysis of 1:1 learning initiatives in Europe

Overview and Analysis of 1:1 learning initiatives in Europe

Med erfarenhet av en satsning på 1 till 1 och även lärplattor i de yngre åldrarna kan jag instämma i analysen och det som lyfts fram som viktigt och betydelsefullt i ett liknande förändringsarbete . Jag vill verkligen understryka att det efter en tid får allt större betydelse hur vi utvecklar vårt pedagogiska arbete och hur undervisningen förändras och hur vi använder oss av möjligheterna och lärandet tillsammans och att inte tekniken tar plats.

Det är även viktigt att vi inte stannar i vår resa utan utmanar oss själva och spänner bågen ytterligare.

Jag kan idag se en stor skillnad i arbetet och undervisningen samt diskussionerna före och efter vår start av 1 till 1, samtidigt behöver vi utveckla arbetet vidare och ta nästa kliv och med fokus på att utveckla elevernas förmågor och framtidskompetenser i en hållbar utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Utmaningar och möjligheter

Nu såhär mitt i sommaren när man har lyckats röja undan allt som man inte hunnit med under året så finns det möjlighet till att fundera lite över det gångna året och samtidigt blicka framåt i kikaren.

kreativt arbete

kreativt arbete

När man tittar tillbaka på året så kan man  konstatera att vi  verkligen utmanar, vågar prova och tar tillvara på möjligheter. Många använder bloggar provar sociala medier för att kommunicera utanför skolan och för att nå nya nivåer i lärandet, några exempel Supersnabba kalkonen och De busiga ungarna. Uppgifter och uppdrag som blir på riktigt och engagerar eleverna. Vår youtube kanal vallasajten används också för att dela och visa varandra. Man känner även en närvaro av ett vidgat kollegie och koppling till omvärlden då vi har många blickar på på olika flöden och artiklar samt vad som pågor i debatten  men även omvärlden ser oss med hjälp av twitter och att vi även startat en Facbooksida för skolan. Jag vet att vi under året har utvecklat vårt arbete för att ge ännu fler elever möjlighet till lärande i skolan och jag ser att att eleverna ökar sin medvetenhet kring sitt eget lärande och att de medverkar till innehållet och hur tillsammans med oss på skolan.

instagramfigur

instagramfigur

Mycket spännande händer och vi har tagit några kliv framåt och några reflekterande pauser emellanåt. Vi har återkommande diskuterat hur vi använder våra möjligheter med vår moderna teknik pedagogiskt och hur vi kopplar detta till innehållet i vår läroplan. Vi har satt ord på vår utveckling och samlat oss kring en gemensam tanke och verksamhetsidé som vi driver framåt, i detta vill vi ta ett avstamp i skolans utveckling med framtidskompetenser och pedagogiska diskussioner kring The Big 6  som vi ser kommer genomsyra vår verksamhet både i ord och handling.

Vi vill med detta spänna bågen och ta nya kliv framåt…

I all reflektion av all spännande utveckling vi är och har varit med om på skolan och allt vi provar så här långt  så kan man se behovet av att ta ett nytt avstamp. Tankar som snurrar hos oss är vad är nästa steg, hur utvecklar vi de möjligheter vi har i undervisningen och tillsammans med eleverna, uppgifter på riktigt och, skapa ett sammanhang i lärandet… det är en del tankar som vi försöker sammanfatta och utgå från i vår verksamhetsidé. Den gemensamma idén ger oss också möjlighet att spänna bågen, ta nästa utvecklingssteg.

verksamhetsidé

Verksamhetsidé

Nu när man börjar närma sig slutet av läsåret och man har fört in de sista i kommande års kalendarie och det sista finslipet i planeringen för starten i augusti är klart så känns det riktigt kul och ger mycket energi att tänka på allt vad nästa år kommer bjuda på och våra nya kliv framåt i en utveckling tillsammans med både utmaningar och möjligheter

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 905 andra följare

%d bloggare gillar detta: