Radikala ansatser kräver nya tankesätt

För en tid sedan samtalade jag med en elev om dennes drömmar och möjligheter och hur man kunde tänka för att nå denna dröm. Det började med att eleven frågade mig kring vad vi gör i skolan och vilken betydelse detta får i relation till elevens dröm, varför vi ägnar tid till sånt som inte hade betydelse för att eleven ska nå sin dröm. Ganska snabbt faller många in i att allt vi gör i skolan har ju betydelse och allt vi lär är viktigt, men vid en närmare eftertanke om vi nu utgår från elevens perspektiv, har allt verkligen betydelse och är det framgångsrikt att resonera på detta sätt i relation till någons drömmar. Hur kan man tänka sig att resonera kring vad vi gör i skolan och vilken betydelse det får, hur kopplar vi det vi gör till elevernas drömmar och möjligheter? Jag tror att det har betydelse att reflektera utifrån dessa perspektiv och det har absolut betydelse för hur vi designar lärsituationer, organiserar skolan, det har betydelse för vad skola är och dess utveckling.

Tankesätt för utveckling

Tankesätt för utveckling

Samtalet med eleven fortsatt och jag undvek att gå in i att allt vi gör i skolan är viktigt. Det var ett intressant och lärande samtal där eleven hade en klar idé om var denna ville utveckla och jag kunde ge ytterligare förslag och vägleda eleven som ledde dennes tankar vidare. Vad var viktigt och vilka förmågor behövde utvecklas, vilka vägval finns för att nå elevens dröm. Jag blev oerhört inspirerad av samtalet och började leka med tanken att hur kan man organisera och utveckla skolan för att i större utsträckning möta denna utgångspunkt.

…varför går jag i skolan när jag kan ta reda på allt jag lär mig i skolan på andra sätt…

En annan fråga jag fick för ganska länge sedan som fick mig att rejält fundera över vad vi lär tillsammans i skolan och hur lärsituationen ser ut, hur möter vi elevernas drömmar, intressen och framtidstanker. Det var när jag fick ta del av en elevs reflektion och fråga varför denna går i skolan när allt går att lära och ta del av på egen hand. Vad var poängen med att lägga värdefull tid på något som eleven ändå kunde ta reda på egen hand. Det som är riktigt starkt i denna erfarenhet och berättelse är att detta var en elev som hade sett fram emot skolan och hade höga förväntningar och drivkraften kring lärande men detta tog slut efter en mycket kort stund i ett traditionellt skolsystem. I detta resonemang som eleven lyfte för mig anser jag att det blev tydligt att vi i skolan inte längre har ensamrätt på kunskap och att det krävs en radikal ansats i att förändra skolkulturen och vad vi gör, vi kan inte längre fortsätta att tro att vi kan stöpa alla i samma form. Det är inte längre centralt att förmedla kunskap, vi behöver lägga fokus på att lära tillsammans med eleverna och resonera och problematisera vilka frågor vi istället ställer, vi behöver skapa an meningsfullhet och inspiration som väcker nyfikenhet.

Skolans syfte och uppdrag

Skolans syfte och uppdrag

Jag kan inte då låta bli att utifrån ovanstående erfarenheter och berättelser fundera över skolans övergripande syfte och uppdrag som finns formulerat i våra styrdokument. Hur väl lyckas vi med detta om vi fortsätter att att organisera, designa lärsituationer, förmedla kunskap där eleverna förväntas att senare i livet utanför skolsystemet få möjligheten att ta vid sina drömmar. Jag tror vi behöver vara modiga att tänka helt annorlunda i skolan, att våga göra helt annorlunda där vi är lärande tillsammmans i en ny tid.

Med en ordentligt radikal ansats på att göra något helt annorlunda kan det vara en idé att utgå från Carol Dwecks Mindset för att åstadkomma en tankeförändring. Att göra helt annorlunda kräver mod, att man är lärande tillsammans, ansvar samtidigt som vi är genröse och delar med oss för att skapa förståelse och möjlighet att lära och inspireras av andras och vår egen utveckling.

STATISKT ELLER DYNAMISKT TANKESÄTT?

STATISKT ELLER DYNAMISKT TANKESÄTT?

En annan viktigt faktor då vi tillsammans tar kliv ut i något nytt är att vi skapar förutsättningar för ett proffesionellt lärande på alla plan. Vi behöver prata, utvärdera och reflektera tillsammans om vad vi gör. Vi behöver skapa förutsättningar att mäta det som har betydelse och är viktigt, det är både utmanande och svårt att mäta kvalité och process istället för kvantitet slutresultat och sedan förändra utifrån detta.

PROFESSIONELLT LÄRANDE SOM VERKTYG

PROFESSIONELLT LÄRANDE SOM VERKTYG

Resan mot en global framtid fortsätter där vi tillsammans ges möjligheter och mod att nå våra drömmar…

Ny resa med nya möjligheter

Såhär inför att jag snart startar en ny resa med lärande tillsammans så får man eller tar man sig möjlighet till att fundera och sammanfatta vad som haft och har betydelse för lärandet. Det är också ett tillfälle att fundera över vad man vill fortsätta att utveckla för att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla att utveckla sina förmågor. En annan fråga att reflektera kring är viktiga områden i det pedagogiska ledarskap som bygger den pedagogiska plattformen som jag utgår ifrån.

Jag har har utifrån ett inspirerande event som jag var med om i början av veckan sammanfattat några huvudområden som jag ser har haft och kommer ha betydelse för lärandet och verksamhetens gemensamma lärande tillsammans. Dessa olika områden innehåller i sig mycket mer och hänger också ihop samt överlappar varandra, men för att sortera tankarna kan detta vara intressant.

Betydelse för lärande

Betydelse för lärande för både stora och små medarbetare

De olika områden ovan är viktiga i skolans utveckling mot en global framtid och förmågor. Det blir också en bas i en pedagogisk plattform som får betydelse för lärandet för elever och den kollegiala utvecklingen. Det har också betydelse och blir en drivkraft i det pedagogiska ledarskapet. Det blir också en modell för mitt fortsatta metapedagogiska ledarskap för att skapa en lärande organisation där alla är pedagogiska ledare.

Förutom dessa områden så tycker jag det kan vara relevant att fundera kring vad det är som skapar förutsättningar och möjligheter för elever att utvecklas mot sina drömmar.

Vilka förmågor är viktiga i en global och föränderlig framtid och hur möter vi dessa tillsammans i en lärandemiljö som genomsyras av kreativitet, trygghet och ger förutsättningar att möta olika med olika.

questions are more important than the answer, Ernő Rubik

Resan mot en global framtid fortsätter…

Framtidens lärande

Under några dagar har jag haft möjligheten att delta i framtidens lärande och utmanat mina egna tankar tillsammans med många andra. Under dessa dagar har strategier, strukturer, metoder och utveckling samt goda exempel tagits upp för att inspirera och bidra till skolutveckling för framtidens lärande. Samtidigt har kreativa elever bidragit med sin röst i intervjuer och framträdanden som väcker frågan om hur lärandet kommer se ut om ytterligare några år.

framtidens lärande

Framtidens lärande 2015

Ett tema som följt konferensen är hur vi tillsammans skapar fler möjligheter för att ge alla elever förutsättningar att visa sina förmågor och utvecklas i en föränderlig framtid.

…att utveckla vår skola för både här och nu och för framtiden…

Det har rört sig kring oerhört viktiga frågor om hur undervisningen påverkas av digitalisering och framtidens lärande, hur vi skapar förutsättningar kring kollegialt lärande på alla nivåer.

dash

Kreativt sätt att utveckla programmering på olika nivåer

Programmering eller datalogiskt tänkande samt hur allt detta påverkar verksamhet och lärarrollen tillsammans med elever men även framtida behov på lärarutbildningen.

…hur skapar vi tillsammans motivation och lust att lära hos elever, lärare och skolledare, hur lyfter vi detta i dagens debatt kring skolan för att nå längre…

 

Konferensen inleddes med många tankar och en inspirerande föreläsning av professor Louise Stoll. Föreläsningen tog upp många viktiga aspekter som har betydelse för lärandet för både elever och lärare tillsammans och vilka utmaningar och möjligheter detta för med sig i skolan. Vikten av att skapa förutsättningar och strukturer för professionellt och kollegialt lärande och samarbete i en organisation.

Louise Stoll - Creating and exchanging knowledge for school development and innovation

Louise Stoll – Creating and exchanging knowledge for school development and innovation

En av de viktigaste delarna som jag känner starkt för kring lärande och som också togs upp i Louise föreläsning är hur lärandet uppstår och hur detta skiljer sig i förhållande till en tidigare föreställning om kunskap.

…Hur vi förstår saker och omsätter det i praktiken uppstår i dialog tillsammans, inte enbart av att vi tar till oss text, film eller liknande på endimensionellt sätt.

Lärande uppstår när vår egen och andras tänkande utmanas på ett flerdimensionellt sätt…

Jag blev under konferensen utmanad i min tanke i mötet med alla människor som bidrog och tog mitt lärande vidare. En riktigt kul sådan upplevelse är när jag tillsammans med Karin Brånebäck blev intervjuade av gymnasielever. Vi fick sätta ord på digitaliseringens innebörd för undervisning och organisation i en gemensam reflektion kring skolan.

 

Intervjuns frågor lyftes ytterligare i samband med Martin Tallvids föreläsning kring sin forskningsrapport om Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik”  då vi avslutade denna med en en reflektion om det han tog upp.

Martin Tallvid - Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik

Martin Tallvid – Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik

Några viktiga delar som jag tar med mig i mina fortsatta tankar efter att ha tagit del av föreläsningen utöver att den bekräftar många delar av den erfarenhet som jag fått ta del av i den resa som jag själv är med i, så är det betydelsen av hur trygg läraren är i sin pedagogiska roll. Att digitaliseringen och elevernas möjlighet och tillgång till lärande med ny teknik i klassrummet är beroende av lärarens förmåga att hanterar TPACK området.

 

Seminarium arrangerade av SPSM

Seminarium arrangerade av SPSM

Utöver att jag under två välfyllda dagar med intressant innehåll fick möjligheten att ta del av viktiga utvecklingsfrågor för framtiden så delade jag och Ulrika Jonson, specialpedagog  på min skola, med oss i ett arrangerat seminarium av SPSM. Seminarierna hade lite olika perspektiv och behandlade riktigt viktiga frågor. I grunden utgick de från hur vi tillsammans kan utveckla vår verksamhet för att möta olika med olika. Båda seminarierna var välbesökta och innehöll både frågor och tankar som bidrog till viktiga reflektioner.

Några tankar som jag tar med mig efter genomförandet av seminariumen är hur stort och komplext uppdrag vi har tillsammans och vilken betydelse vårt förhållningssätt har, vilken tillgänglighet vi skapar och betydelsen av lärmiljön. Vi behöver också oftare släppa vuxenperspektivet och se saker ur barnens perspektiv och vad som fungerar bäst för dem, ställa frågan till eleverna hur de lär och hur vi skapar förutsättningar för detta. Att vi i större utsträckning använder oss av våra tvärprofessionella roller i skolan för att skapa möjligheter tillsammans att göra olika för olika.

Ett stort tack till alla som jag har fått möjligheten att reflektera, diskutera tillsammans med under dessa dagar.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Kreativitet och nytänkande i undervisningen

För en tid sedan fick jag en fråga av några elever om man inte skulle kunna använda sig av Minecraft i lärandet och som verktyg för att arbeta med undervisningens innehåll. Tanken var inte helt ny och det fanns flera exempel på hur man hade använt sig av Minecraft på ett framgångsrikt sätt i undervisningen. Arbetsmetoden tilltalar då vi genom detta utgår från elevernas referensram och arbetsyta och vi skapar en lustfylld lärsituation där vi utvecklar flera förmågor. Eleverna fick i uppdrag att tillsammans med sin lärare undersöka kring  möjligheterna och hur man skulle kunna genomföra detta och vad som behövdes. Under en tid var jag uppvaktad av flera tänkbara förslag och lösningar.

”…det var ju såhär enkelt jag tänkte vi kunde göra det…”

Efter en tids undersökande och lite tillkrånglat tänkande så var det mycket enklare att bara komma igång

Bronsåldern i Minecraft

Bronsåldern i Minecraft

med verktyget på lärplattan och eftersom eleverna befinner sig på samma nätverk var det inga konstigheter att samarbete och utveckla sitt lärande tillsammmans i en gemensam värd. Under veckan har jag fått möjligheten att ta del av hur eleverna genom detta diskuterar, skapar och lär sig tillsammans. Tänka att få vara kreativ och utveckla flera förmågor samtidigt.

I momentet som eleverna arbetar med utvecklas matematiken med beräkningar och husbygge i bronsåldern, tankar kring tekniska konstruktioner när man gör val av träslag samtidigt som man diskuterar hur man skapar bäst förutsättningar för boskap och odling. Kanske får vi i framtiden se hur eleverna bygger upp sin närmiljö i en virtuell värld som de tolkar den samtidigt som de utforskar den och besöker olika platser i skolans närområde.

Kodning och programmering blir allt mer aktuellt i skolan och är ett ett intressant undervisningsinnehåll som eleverna undersöker mer och mer. Att koda och programmera(Hackad läroplanen) blir också allt vanligare i skolan.

Bee-Bots

Bee-Bots

I en framtid är jag övertygad om att det kommer vara ett större inslag av detta i elevernas lärande och i undervisningens innehåll och kanske avgörande på framtida arbetsmarknaden. Det är något som skapar ett kreativt lärande där eleverna får utveckla flera förmågor. Genom relativt enkla metoder får de lära sig grunder i att styra och skapa instruktioner genom enkel kodning. Man kan såklart bygga vidare på det och även övergå till mer avancerad kodning  och som några elever tidigare gjort skapa egna enklare program/spel. För att stimulera denna utveckling har vi på skolan börjat med ett projekt i tidigare åldrar med små robotar ”Bee-Bots” där eleverna på ett lekfullt sätt får utforska möjligheterna. Genom en rad olika verktyg och program har det blivit allt enklare att undersöka programmering/kodning och eleverna får genom laborativa metoder prova sig fram vilket också utvecklar flera förmågor som också blir viktiga för framtiden i ett lärande tillsammans.

En intressant metod som skapar lust till lärande och som lyfter in aktuella händelser omkring oss på

Grej of the day

Grej of the day

ett kreativt sätt är superkorta microlektioner ”Grej of the day”. Det skapar ett engagemang och delaktighet för aktuella händelser och utvecklar elevernas förmågor och lärande. ”Grej of the day” har också varit framgångsrikt hos våra elever som provat det. Genom att ytterligare använda en karta (arcGis) synliggörs även spridningen på de olika ämnena som tas upp. Är ni nyfikna på att ta del av eleverna gått igenom på sina microlektioner så kan ni besöka och ta del av innehållet på bloggen Vallasidan: GOTD.

I ett ämnesövergripande arbete med bild, musik där eleverna även får utveckla sina förmågor i svenska skapar eleverna flitigt och man hör hur eleverna diskuterar och reflekterar över sitt lärande. Det är uppenbart att det är en stark drivkraft att få skapa något och att andra får ta del av det man gjort. Jag tänker att detta bidrar till elevernas lärande tillsammans och utvecklar förmågor för framtiden. Det får en också att fundera på hur viktigt det är att vi tänker igenom vilka lärsituationer vi skapar och hur dessa möter elevernas referensramar.

Skapa film

Skapa film

Jag är övertygad om att vi genom dessa arbetsmetoder ger eleverna möjlighet att utvecklar sina förmågor att samarbeta och lösa utmaningar i ett lärande tillsammans. Vi får också elever som funderar och tänker igenom sina val utifrån ett kritiskt tänkande där de reflekterar över trovärdighet och tar hänsyn till olika värderingar. Alla dessa delar är viktiga i en föränderlig framtid och det lyfts även fram som viktiga att utvärdera och lyfta i framtida internationella undersökningar.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Lärande tillsammans med uppdraget som utgångspunkt

Så här års filar vi vanligtvis på de sista pusselbitarna för kommande år. Vi finslipar, justerar vår lärande organisation utifrån att skapa bäst möjligheter för eleverna att nå så långt som möjligt. En annan parameter som också ingår i denna ekvation är vårt systematiska kvalitetsarbete och de utvärderingar av vad vår organisation lyckats åstadkomma under året. Många gånger kan jag uppleva att det stannar vid att vi konstaterar att så här blev det och såhär ser det ut. Vi diskuterar ofta också om hur vi skulle vilja göra och vad vi skulle vilja förändra men kommer oss inte riktigt för och man faller ofta snabbt tillbaka i gamla vanor och hur vi alltid organiserat skolan. Det har också en hel del med kulturen att göra och våra yttre strukturer och frågan är ganska komplex och förändring tar tid. Det är viktigt att vi i denna förändring fortsätter skapa möjligheter och tid.

Det är såklart att det inte står stilla men om jag nu generaliserar så genomför vi inte ofta några avgörande förändringar som skapar mycket större möjligheter. Det finns en enorm drivkraft och vilja till att göra något nytt och tänka annorlunda. I år har vi på allvar tagit tag i det vi ofta diskuterat att vi vill förändra och förnya för att skapa möjligheter till en lärande organisation tillsammans med uppdraget som utgångspunkt.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)

Som jag nämnt ovan är frågan komplex och de förändringar vi står inför och kommer göra berör flera delar i organisationen men även skolkulturen. Jag skulle enkelt kunna säga att vi skapar en organisation kring elever där vi i stor utsträckning har en tvålärarskap, det vill säga att man är två lärare på en grupp elever (1 klass), men då gör vi nog det lite enkelt för oss och vi skulle snabbt falla tillbaka i gamla mönster och eleverna skulle inte få ut det vi tänkt av förändringen. Sen kan jag väl tillägga att denna förändring inte kommer över en kortare tid utan är en process som startat långt tidigare med att vi provat, utvärderat, reflekterat och diskuterat. Vad var bra och vad gick mindre bra, hur får vi till större möjligheter, hur ger vi möjligheten till lärande tillsammans. Detta har skapat en hög medvetenhet och delaktighet hos var och en och en erfarenhet som blir viktig i den fortsatta utvecklingen.

Hierarkisk och Lärande

Hierarkisk och Lärande

Det startar faktiskt redan vid vilken typ av organisation vi vill ha och att våra förväntningar på varandra stämmer överens, vad skapar bäst förutsättnings för att ge eleverna störst möjligheter. I vårt fortsatta arbete utgår vi från att vi i stor utsträckning är en lärande organisation men vi styrs många gången utifrån hierarkisk strukturer och faller tillbaka i det mönstret vilket inte är gynnsamt.  Jag har länge pratat om att det är viktigt att jag som ledare modellar de förändringar jag vill få till och vad jag vill se i min organisation, att jag kan inte förvänta mig  förändringar som jag själv inte gör. Detta är såklart självklart för många men ändå viktigt att ta upp då detta inte alltid går ihop med en traditionell hierarkisk syn och det uppstår olika förväntningar som inte införlivas.  För en tid sedan fick jag en möjlighet till att sätta nya ord på den organisation som jag eftersträvar och vill få till och som är nödvändig i de nya möjligheterna vi skapar med tvålärarskap. I fyrfältaren nedan används begreppet Challenge organisation (Har du attityden? Claes Knutson) istället för Lärande organisation men det finns många likhetstecken. Bilden problematiserar ändå förhållandena mellan organisationsmodeller.

Challenge organisation

Challenge organisation

I att vi vill skapa en Lärande organisation är det även viktigt att ta med tankarna som lyfts fram i bilden med Challenge organisationer och relationen till övriga organisationer.

  • ETT VI (En verksamhetsidé, vilken spelplan är vi på och vad gör vi, tillsammans)
  • SJÄLVDISCIPLIN/SJÄLVVÄRDERANDE (En egenutvärdering, hur förhåller jag mig till vår gemensamma idé och vart vi är påväg, vilka resultat gör jag och vad behöver jag förändra)
  • DELANDE KULTUR (Högt i tak, vi har kul och lär tillsammans – Jante lagen har avskaffats)
  • ANSVARSKULTUR (Det jag gör har betydelse och jag tar ansvar för det jag gör och dom idéer, initiativ jag tar, jag har ett ansvar för den verksamhet vi bedriver tillsammans)
  • KREATIVT/DIVERGENT TÄNKANDE (Förändring, högt tempo, se möjligheter)
  • EGENDRIV (Jag har ett uppdrag utifrån förväntningar och är delaktig, jag förväntar mig inte att någon annan löser åt mig utan tillsammans med mig)

Dessa delar i vår organisation och hur vi ser på den är nödvändiga i det fortsatta arbete för oss då vi startar vår övergång till tvålärarskap och ett lärande tillsammans som ger eleverna större möjligheter att nå så långt som möjligt.

Vi styrs också av yttre faktorer som timplan och tid och vilka ekonomisk möjligheter vi har samt uppföljning av resultat. Dessa delar drar oss ofta tillbaka till en hierarkisk struktur och vi arbetar konstant med att balansera dessa verkligheter. Jag tror att vi har förmågan att befinna oss i en lärande organisation om vi vill det trots att vi behöver uppfylla exemplen ovan. Jag att det har mycket att göra med vilket synsätt vi har och vad vi vill lägga vår energi på. Här kommer modellandet in igen och som exempel har vi år utgått från UPPDRAG då man har funderat kring  sin roll i verksamheten. Jag har också presenterat kommande år utifrån UPPDRAG och inte antal timmar här och där och så mycket tid i matematik, svenska eller engelska. En grupp lärare ansvarar  för en grupp elever och har fått i UPPDRAG att lära tillsammmans med dessa elever så att de når så långt som möjligt. Timplan och andra stödstrukturer blir att förhålla sig till men inte som utgångspunkt då det primära för UPPDRAGET blir att skapa förutsättningar och möjligheter tillsammans med kollegor för gruppen elever att nå så långt som möjligt i relation till de nationella avstämningarna i år 3 och 6. Ett större fokus hamnar på den formativa undervisningen och den individuella återkopplingen då varje resa fram till målet kan se olika ut. Viktigt att ha med i denna utgångspunkt är begreppen i bilden nedan, hur de påverkar varandra, vilka möjligheter respektive hinder de skapar. Det blir viktigt att beröra dessa i förändringen och med UPPDRAG som utgångspunkt. Man brukar också prata om att det är ”frihet under ansvar” men inte ”fritt vald verksamhet”. Det behöver finnas en klar förväntansstruktur och en gemensam verksamhetsidé samtidigt som det behöver finnas ett FÖRTROENDE och höga FÖRVÄNTNINGAR på varandra. Alla behöver ta ANSVAR för organisationen och dess resultat och framförallt sina egna resultat och förhållningssätt. Det behöver utöver detta finnas ett intresse för UPPFÖLJNING och utvärdering av vart verksamheten är på väg, gruppen och individerna och att vi återkommande kommer tillbaka och berör HUR? frågan.

Förväntningar och förtroende

Förväntningar och förtroende

Vi behöver helt enkelt tillsammans med eleverna modella lärande, våga utmana, prova och våga göra fel samtidigt som vi har höga förväntningar och förhållningssätt som bottnar i en god värdegrund och tro på individen.

I de nya tankarna och hur vi väljer vår syn på organisationen och förhållningssätt skapar vi en rad möjligheter och förutsättningar för att göra något riktigt bra tillsammans. Med utgångspunken från UPPDRAG skapar vi också en flexibilitet och möjlighet att utgå från övergripande perspektiv och arbetssätt.

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

I tankarna kring kommande lärande organisation skapar vi ett lärande tillsammans med eleverna och kollegor och en ökad möjlighet till synliggöra lärande genom formativ undervisning, eleverna blir delaktiga i sin lärprocess i högre utsträckning. Vi möjliggör detta genom tvålärarskap med ansvar och delande kultur, att vi lär av varandra – modella lärande tillsammans.  Det är en utveckling från grunden där skolkulturen och gamla mönster förändras och man blir ägare av sitt uppdrag tillsammans med eleverna.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

 

 

I skuggan av den pågående skoldebatten…

Ända sedan rapporten kring PISA resultaten kom har debatten om skolan gått het och många tänkare och tyckare har gjort inlägg och debattartiklar om ämnet och den svenska skolan. Självklart får denna debatt ny energi nu under valåret och mer eller mindre kloka inlägg ser dagens ljus i olika media. Samtidigt som detta sker utvecklar Sveriges lärare och skolledare barnen i den svenska skolan och arbetar med att skapa kreativa, innovation, kompetenta individer som tror på sina förmågor.

NU & DÅ

NU & DÅ

 

Som en följd av den hårt vinklade debatten som inte alls lyfter fram vad våra barn, lärare och skolor tillsammans utvecklar så skapas en allt mer negativ syn på skolan. Allt flera tyckare och tänkare kryper fram som inte i sig har någon som helst koppling utöver sin egen skolgång till det professionella arbetet som genomförs varje dag i skolan. I skuggan av den pågående debatten får många skolor ägna allt mer tid till bemöta och stå till svars för en rad olika frågor som tar både energi och tid som vi hellre vill lägga på lärande med barnen och utveckla våra skolor. Det som verkligen är oroande är att debatten blir en generell bild och att det saknas koppling till det aktuella samhället vi lever i, den aktuell forskning  och den kontext barnen befinner sig i. Man kan också oroas åt att man tror att alla dessa åsikter som ofta inte baseras på fakta är vad våra styrdokument uttrycker att vi ska göra. Självklart vill jag inte med detta påstå att det inte finns områden som svensk skola behöver utveckla men låt oss som har utbildning för det och är skolledare och de professionella pedagogerna tillsammans med barnen visa vägen. Vi som arbetar i skolan vill bedriva en verksamhet där alla barnen får självförtroende och självtillit till sina förmågor.

Tror man på allvar att barnen känner tillit och tro på sin förmåga under rådande debatt, nej det får vara nog nu!

All denna oro och negativa bild som sprider sig föder också en oro hos föräldrar och barn. Många gånger så stannar det där och man kanske får glädjen att skapa sig en egen bild i ett besök på en skola. Ibland så fortsätter detta dessvärre mer eller mindre onyanserat utan direkt fakta och en stor del av skolans arbete går åt att förklara och lugna istället för att utveckla barnens lärande. Så låt oss vara klara på en sak att alla vi som arbetar i skolan  har barnens främsta och lärande i fokus oavsett pågående debatter. Vi har också en pedagogisk utbildning som är en grund för att utföra ett professionellt yrke. Vi som arbetar i skolan vet att vi bedriver en annan skola idag än den som var igår, en skola med en annan syn på kunskap, ett snabbare informationsflöde och en allt mer skiftande och föränderlig framtid där vi är lärande tillsammans. Det verkar som många glömt detta… Låt oss få göra det vi är bra på och kom ihåg att vi utvecklar Sveriges framtid och den är annorlunda än den som vi flesta växt upp i.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Reflektion i stort och smått

the pop up class

the pop up class

Under hösten har vi haft en spännande och intensiv utveckling  i vårt arbete med digitala verktyg och våra pedagogiska diskussioner.

Vi ser många effekter i vårt arbete med digitala verktyg och barn som växer i sitt lärande. Vi ser ett utökat språk, självsäkrare barn, barn med självförtroende och som får lyckas, barn som ser sin lärprocess, en ökad kreativitet. I många forum och dialoger som vi deltagit i under hösten får vi ett kvitto på att vi är på rätt väg med vår verksamhetsidé med hållbara framtidskompetenser vår satsning på digitala verktyg, att barnen får koppla sin kunskap till ett verkligt sammanhang och lärande, en riktig publik. Inget toppar ett barn som stolt berättar för oss vuxna hur vi kan tänka och hur vi kan göra, vad de vill och hur deras lärprocess ser ut. I arbetet med digitala verktyg blir detta extra synligt både för oss vuxna men även för barnen. Det kändes extra kul att barn från skolan fick berätta om vad som är viktigt och hur de ser på digital utveckling i skolan, då de var inbjudna till en konferens på Sveriges kommuner och landsting  (SKL) med just denna fråga på agendan, nytt forum ska öka användningen av it i skolan, SKL tar it-täten.

När jag funderar så känner jag att det också varit ett stort fokus på de pedagogiska diskussionerna och kring lärande i stort och smått hur vi synliggör detta på ett ännu bättre sätt och hur vi gör det tillsammans. Många diskussioner landar också i hur vi ser på kunskap, vad är viktigt att barnen får med sig för framtidskompetenser och förmågor. Alla dessa diskussioner är både intressanta och givande men behöver lyftas både i och utanför skolan och jag känner att vi får energi i vårt utvecklingsarbete av att denna fråga finns på agendan.

Genom vårt arbete med verksamhetsidé samlas vi kring gemensamma diskussioner kring vart vi är på väg och hur vi ser på kunskap och lärande.

Vi startade också hösten med en inspirerande föreläsning kring förmågor som gav ytterligare energi i många diskussioner som vi redan hade på skolan. Jag kan se att dessa också går hand i hand med våra tankar i arbetet med digitala verktyg och hur vi ser på dessa som en resurs i lärande och hur vi använder dessa pedagogiskt. Inspirationsföreläsningen kring förmågor fortsatte med ”Att följa lärande…”  som blev ett bra komplement till våra diskussioner. I vår intensiva vardag låg detta som ett övergripande surr och jag känner att vi ofta återkom till dessa i många diskussioner fastän man så klart skulle vilja ha ägnat mer tid till detta. Att vi har dessa diskussioner igång och att vi tillsammans utvecklar vår verksamhet bidrar och är till för att vi ännu bättre ska kunna följa upp och ge barnen den undervisning som de är delaktiga i och vi vet utvecklar deras förmågor, utveckling av tankar kring förmågor på skolan.

Jag kan tycka att det blir extra viktigt för oss att blicka tillbaka till det vi tror på och den utveckling vi har gått igenom, den vi är i samt vår yrkesprofession, men framförallt att vi tror på våra barn och deras förmåga att utvecklas och lära. Barnen går ut i en helt annan verklighet än vad vuxenvärlden idag har gått ut till. Det är betydligt högre krav och en global konkurrens, kunskapen är inte bestående längre utan föränderlig med en hastighet som vi i vuxenvärlden många gånger har svårt att hantera. Vi kan inte börja med att backa bandet och följa en populistisk mediabild som skapar rubriker för att sälja lösnummer. Jag tycker att vi i detta ska vara ödmjuka inför det lärande barnen och skolan har tillsammans idag istället för att endast utgå  från höstens debatt då PISA undersökningens resultat publicerade och debatterats onyanserat och ofta med ett ytligt perspektiv. Visst behöver vi förbättra resultaten i skolan och utveckla vårt arbete utifrån de styrdokument vi har att följa, det behöver vi alltid göra då samhället alltid befinner sig i en utveckling och förändras.  Vi ser i olika undersökningar att segregationen ökar och fler elever som haft stora utmaningar tidigare idag har det ännu tuffare, detta är en gemensam utmaning för oss alla. Däremot så är inte PISA undersökning tänkt att vara ett material för jämförelse mellan länder på det sätt som har skett,  Svein Sjøbergs (professor i didaktik) kommentarer till PISA 2012 på podcasten ”Levevei” . Vi utgår också från olika läroplaner och har olika samhälls- och skolsystem. PISA handlar om vad ekonomer och folk inom OECD – länderna önskar att skolan skall vara. En mer nyanserad bild som publicerats är Pisa och officiell skolstatistik krockar (Dagens samhälle 11/12-2013).

Låt oss professionella hantera det vi är utbildade till att hantera…

Vi ska inte förändras utifrån en populistisk kampanj där man samlar billiga poäng på ett material som inte är tänkt att användas på detta sätt. Skolan måste utgår från riktig forskning och beprövad erfarenhet av oss som är professionella och kan vår verksamhet. Inte ifrågasätter vi kirurgen som opererar oss eller piloter som tar oss från plats A till B, utan vi litar på att de kan utföra sitt arbete. Visst har vi alla gått i skolan och har vår egen bild av den tiden men idag vet vi utifrån minnesforsking att detta minne ofta är förvanskad bild, Lita aldrig på skolminnen (DN 25/7 – 2013). Sen om det nu inte skulle räcka så vet vi att våra barn kommer gå ut i en annan verklighet än vår. Vi ska förändra vår verksamhet så vi bättre kan möta våra gemensamma utmaningar tillsammans med barnen, synliggöra lärande som fortsätter även efter skolan i en föränderlig framtid med global konkurrens där det krävas att man tänker utanför boxen och kreativt. Kan tycka att detta perspektiv behöver lyftas och att i dessa frågor är våra elever påväg och har kommit mycket  långt.

Svenska skolan på europas största skolmässa (SVTplay Gomorron Sverige 10/1 – 2014)

Ser fram mot ett år med spännande utveckling där vi i skolan fortsätter att föra professionella diskussioner för att utveckla våra verksamheter utifrån det vi ser utvecklar barnens förmågor.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Utveckling av tankar kring förmågor på skolan

Förmågor

Förmågor

För en tid sedan hade vi besök av Göran Svanelid som föreläste om The Big 5. Det var både givande och intressant och det väckte många tankar efter en tids arbete med vår läroplan. Tankarna att satsa på förmågorna tycker jag stämmer bra överens med hur vi arbetar på skolan, att utveckla helheten och framtidskompetenser i barns lärande och är något som går igen i hela vår verksamhet förskoleklass, skola och fritids. Utifrån föreläsningen så ser jag att tankarna kring The Big 5 sammanfogar vårt arbete och utveckling med läroplanen, våra egna tankar i verksamheten och vart vi är påväg med vår verksamhetsidé kring hållbara framtidskompetenser.

svanelid the big 5

svanelid the big 5

En mycket intressant del som lyftes fram i föreläsningen som vi också arbetat ett tag med på skolan är hur vi formulerar våra frågor och uppgifter som i sin tur utgår ifrån vilken kunskapssyn vi har. Svanelid pratar om hur det hänger på vilka frågor vi ställer, The Big Q. Vi har idag en förändrad kunskapssyn i skolan, vi har gått från faktaskola till förmågeskola och i vårt arbete med framtidskompetenser och förmågor syns detta genom hur vi utvecklar våra frågeställningar, problembaserade uppgifter, ett systematiskt undersökande där resultat och vägen till inte behöver vara samma. En bild som Svanelid visade under föreläsningen som jag ofta återkommer till och som jag tycker synliggör denna förändrade synen är jämförelsen mellan faktafrågor och förståelsefrågor.

fakta-förståelse

fakta-förståelse

Som en fortsättning och komplettering av dessa tankar kan jag verkligen rekommendera ”Att följa lärande” av Dylan William. Boken tar upp hur förändring och utveckling av undervisningen har betydelse för elevernas resultat. Den lyfter fram praktiska idéer och metoder om förändring i klassrummet.

Boken lyfter fram fem nyckelstrategier kring formativt bedömning/undervisning som blir också blir ett bra komplement till tankarna kring förmågor.

  • Klargöra och skapa förståelse för lärande och framsteg
  • Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter
  • Ge feedback som för lärandet framåt
  • Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra (kamratbedömning)
  • Äga sitt eget lärande

Efter allt detta far det runt massor av tankar i huvudet om hur vi kan få till detta, skapa möjlighet för detta i vårt vardagliga arbete. Att vi håller fast vid denna syn och synliggör detta för både elever och föräldrar, hur gör vi detta till diskussionsämne när vi pratar om skolan. Möjligheterna med hur vi använder moderna lärverktyg kopplat till både tankar kring förmågor, stora frågor och i en formativ undervisning.

Samtidigt känns det som vi är på god väg i vår verksamhetsidé kring hållbara framtidskompetenser och att vi alla har denna gemensamma grund tillsammans, det skapar både goda förutsättningar och oändliga möjligheter som ger våra elever förutsättningar och valmöjligheter för framtiden. Vi är lärande tillsammans…

Följa lärande

Följa lärande

Vallaskolans resa mot en global framtid och lärande tillsammans fortsätter…

Nu spänner vi bågen…

Nu startar vi snart ett  nytt läsår med massor av möjligheter och barn som längtar till skolan och kommer

verksamhetsidé

verksamhetsidé

utvecklas och lära tillsammans med oss. Som en fortsättning på arbetet med vår verksamhetsidé och vår resa med farmtidskompetenser och hållbar utveckling kommer hösten starta med att vi tillsammans djupdyker i vår idé och vad den betyder och innebär för oss och hur vi realiserar den i klassrummet tillsammans med barnen, att vi tillsammans är lärande och kan ge varandra inspiration och utmaningar. Vi kommer också under året arbeta med förmågorna  och hur lärandet för barnen blir synliggjort, hur vi i större grad gör uppgifter som engagerar och blir på riktigt och i detta kan vi också använda oss av möjligheter med 1:1 och våra digitala förutsättningar.

Det är spännande resa med ett viktigt innehåll, att skapa möjligheter för barnen att möta en föränderlig framtid, där svaret på frågan/uppdraget inte alltid är självklar utan blir vad det man gör det till.

Jag kom under sommaren över en inspirerande sida som sammanfattar och lyfter nya tankar, Connected Learning. Med filminslaget sätter de ytterligare perspektiv i vår resa mot en global framtid. Filmen tar verkligen upp de essentiella delarna kring lärande i en global verklighet, sociala medier och vad detta innebär för oss i skolan och hur vi kan tänka för att i större grad använda oss av möjligheterna, vad vi behöver tänka på för att ge alla barnen oändliga möjligheter i framtiden och att vi lägger ett fokus på lärande och den kontext barnen befinner sig i, skapa engagemang och intresse för lärande…att vi är nyfikna lärande individer allihopa och använder oss av möjligheterna.

Under sommaren kom jag också över ett intressant inlägg på Omvärldsbloggen på skolverket, En analys av europeiska en-till-en satsningar. The institute for prospecive technological studies har släppt en mycket intressant analys och sammanställning av forskningar av europeiska 1 till 1 satsningar som ger ett perspektiv på vad som är viktigt och framgångsrikt i liknande arbete. Detta blir en del i den strategi för hållbar utveckling i Europa och att skapa samma möjligheter för alla elever.

Några viktiga delar att lyfta fram:

  • att vi har en gemensam riktning och handlingsplan i vårt arbete
  • att fokus ligger på det pedagogiska och hur undervisningen förändras och varieras med de nya möjligheterna
  • att arbeta med formativ bedömning för att hjälpa eleverna utvecklas och lyfta kompetenser och förmågor som får betydelse i en global framtid
  • att inte fastna i tekniken, vi är lärande lärare tillsammans med fokus på hur vi använder tekniken för att utveckla undervisningen
  • att vi kopplar vårt arbete till en gemensam kompetensutvecklingsplan och strategi

Utöver detta lyfts betydelsen av ägandet och att man har sin egen dator, lärplatta eller smartphone fram för elevens ansvarstagande och tillvaratagandet av att lärande sker överallt.

Overview and Analysis of 1:1 learning initiatives in Europe

Overview and Analysis of 1:1 learning initiatives in Europe

Med erfarenhet av en satsning på 1 till 1 och även lärplattor i de yngre åldrarna kan jag instämma i analysen och det som lyfts fram som viktigt och betydelsefullt i ett liknande förändringsarbete . Jag vill verkligen understryka att det efter en tid får allt större betydelse hur vi utvecklar vårt pedagogiska arbete och hur undervisningen förändras och hur vi använder oss av möjligheterna och lärandet tillsammans och att inte tekniken tar plats.

Det är även viktigt att vi inte stannar i vår resa utan utmanar oss själva och spänner bågen ytterligare.

Jag kan idag se en stor skillnad i arbetet och undervisningen samt diskussionerna före och efter vår start av 1 till 1, samtidigt behöver vi utveckla arbetet vidare och ta nästa kliv och med fokus på att utveckla elevernas förmågor och framtidskompetenser i en hållbar utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Framtidskompetenser i skolutvecklingen

En intressant diskussion som råder i olika sammanhang i och utanför skolan och som jag känner blir allt mer viktig för oss och hur vi tar oss an den är hur vi ser på lärande och olika kompetenser som blir viktiga nu och i framtiden. Vi har en tid på skolan diskuterat och utgått utifrån 21st century skills, Eu:s åtta nyckelkompetenser samt förmågorna i vår nya läroplanen. En bild som förstärker vår idé och satsning i vår utveckling och även blir ett intressant underlag för diskussion är en bild som tar upp olika drivkrafter i samhällsutvecklingen och vilka kompetenser som då blir viktiga.

IFTF Future Work Skills Summary

IFTF Future Work Skills Summary

I detta blir det viktigt att vi skapar förutsättningar och möjligheter för eleverna i en föränderlig framtid, vi behöver också ha uppgifter och en koppling till omvärlden och att de vi gör är på riktigt. Det blir också viktigt att vi utgår från elevernas förmågor och deras möjligheter, att vi inte gör åt utan att vi vägleder dem i deras lärande resa så de utvecklas till självständiga individer med god förmåga till att göra egna kloka val.

Lär vi oss något om någon gör åt oss eller  lär vi oss om vi gör själva?

Återkommande lyfts frågan kring kunskap och hur vi arbetar med detta i skolan och det är bra i sig men vi behöver också problematiserar bilden kring vad kunskap är, hur ser vi på kunskapsbegreppet och även diskutera hur vi ser på lärande. Det finns utöver kunskap fler delar i läroplanen som är viktiga för oss och som har minst lika stort värde och då tänker jag på kreativitet, ansvar, lust att lära, respekt för allas lika värde och demokratiska värderingar. Tänker vi helhet, förmågor och ett framtida lärande får vi med alla dessa viktiga delar i läroplanen och vi skapar förutsättningar för elever med ansvar och lust att lära, ett livslångt lärande på ett kreativt sätt. Vi får med en lärande arena som nätet, uppgifter på riktigt och med utgångspunkt från demokratiska värderingar och respekt för varandra.

Hur ser det ut när vi slutar lära oss?

Jag ser idag att vi har kommit till en intressant plats i vår resa där vi diskuterar och problematiserar hur vi använder våra möjligheter på ett ännu mer pedagogiskt sätt, att eleverna känner att de har större valmöjligheter och hur vi lär av varandra tillsammans och blir en lärande organisation. Vår resa med digitala verktyg och framtidskompetenser är idag en förutsättning i våra tankar. I vårt arbete med bedömning, pedagogisk planering och olika samarbetesformer och uppgifter är detta en utgångspunkt likt andra. När jag reflekterar över de lärsituationer som jag ser i skolan ser jag elever som lyckas och och växer utifrån sina kompetenser, varierade metoder, uppgifter och uppdrag som lyfter in fler dimensioner i lärande, användning av omvärlden och alla möjligheter detta innebär.

Många av dessa tankar håller fortfarande på att gro, en så länge kanske lite osorterade, och vår resa är inte slut här utan fortsätter i ett lärande tillsammans med kollegor och barn. Vi fortsätter utvecklingen med uppgifter på riktigt med koppling till läroplanen och med möjligheterna med digitala verktyg.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

%d bloggare gillar detta: