Kreativt lärande utifrån gemensam värdegrund och målbild

Under några veckor har jag tagit mig möjligheten att följt flera elever, grupper och arbetslag på skolan och fått tagit del av fantastisk kreativitet och stort engagemang. Under dessa dagar har jag haft utgångspunkten att se hur det är att vara elev på skolan och hur skolans värdegrund manifesteras i det dagliga mötet mellan elever och vuxna samt hur den den blir synlig i undervisningen och våra samtal.

Nyboda vision

Nyboda vision

En framgångsfaktor för en organisation i utveckling är att vi har en gemensam målbild och att den visualiserar i våra vardagliga handlingar och att vi återkommer till denna bild och att vi samtal om hur vi ska ta oss mot målbilden på alla olika nivåer i organisationen. Under mitt besök denna vecka fick jag ta del av skolans målbild och värdegrund i elevernas uppehållshall i form av en plansch utöver det jag tidigare tagit del av i olika samtal och möten med elever och pedagoger på skolan men även tydligt känt av i skolan.  När jag nu reflekterar kring alla intryck efter att jag haft möjligheten att ta del av verksamheten och följa olika arbetslag så kan jag både se och känna skolans målbild och värdegrund i olika former av handlingar och bemötanden på olika nivåer i skolan. Jag kan också se en önskan och nyfikenhet av att vi i större utsträckning tar del av varandras framgångar och utmaningar i lärandet, en viljan att dela och lära tillsammans vilket jag ser som ytterligare en framgångsfaktor i en föränderlig framtid.

kreativt lärande

Kreativt lärande

En annan utgångspunkt jag haft i mina besök är att se hur förutsättningarna för tillgängligt lärande ser ut. Hur anpassas undervisningen och i vilken grad finns det tillgång till en variation av verktyg och förutsättningar att visa sitt lärande på olika sätt? Mycket av hur detta arbete fungerar utgörs av hur vi samtalar kring det och vilket förhållningssätt och bemötande vi har till elever och varandra. Jag tänker att det till en början startar med vilken dialog vi har i det kollegiala lärandet med varandra som vuxna. Är detta klimat positivt och utgörs av gemensam kollegial reflektion där vi utmanar och lär tillsammans så ökar även förutsättningarna att detta även sker i mötet med våra elever och därefter viljan att utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla. Jag ser ett enormt engagemang och omtanke kring eleverna och en nyfikenhet kring att utforska möjligheterna att anpassa och variera för att skapa förutsättningar för alla. Det finns tillgång till att göra olika för olika och en variation av verktyg och undervisningstillfällen för att visa sitt lärande. Jag kan se en nyfikenhet kring att i större utsträckning ta del av och lära tillsammans där vi tar tillvara på erfarenheter och kompetens för att utvecklas mot skolans målbild.

publikt lärande

Publikt lärande

En annan viktig framgångsfaktor för att skapa lärande för framtiden som jag fått möjligheten att ta del av under mina besök i skolan är då lärandet blir tillgängligt och publikt utanför skolan men även i skolan. När lärandet blir meningsskapande och på riktigt med uppgifter och uppdrag med syfte och koppling till verkligheten, något som kan skapar ett värde för någon annan skapar både nyfikenhet och engagemang. Jag har under mina besök fått tagit del av flera olika exempel där lärandet blir på riktigt och värdeskapande. Allt från fiktiva företag till värdefull kunskap kring källkritiskt tänkande samt musikalshow med skolans musikklasser inför publik på Musikaliska. Det är verkligen lärande på riktigt som möjliggörs med i en trygg och omtänksam skola där elever blir modiga och kreativa och vi utvecklar våra förmågor tillsammans med framtidstro.

Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever och pedagoger på Nyboda skolan där vi utvecklar våra förmågor för en föränderlig framtid…

Ledarskap och kommunikation

I veckan startade vi på skolan ett spännande utvecklingsarbete kring ledarskap och kommunikation tillsammans med Alexander Holmberg. Hur vi kommunicerar och vilken kunskap vi har om kommunikation och mottagare har en stor betydelse i mötet och bemötandet. Kommunikation får också en betydelse för ledarskapet och hur vi uppfattas, det är vårt verktyg  i mötet med kollegor och elever.

Jag är inte det du tror jag är – skilja på identitet och beteende mot det jag kommunicerar..

Forskningen om ledarskap är stor, men en mindre del handlar om ledares kommunikation. Forskningen handlar till större delen om identitet och beteende i relation till mottagare och de förändringar man vill få till. Transformativt ledarskap, förmågan att genom olika beteenden framkalla förändring och utveckling, har på senare tid vuxit i organisationer och varit framträdande i organisationsforskning. Det som ofta då förbises är att ledare agerar genom sin kommunikation. I skolan är vårt främsta verktyg kommunikation och vi kommunicerar stor del av arbetstiden i olika informella, formella samtal, möten, telefon och via e-post.

I skolan blir det riktigt viktigt att utveckla våra kunskaper och förmågor kring kommunikation i undervisningen, mötet och samtalet med elever, vårdnadshavare och kollegor. Kommunikationsforskare har länge visat på kommunikationens viktiga roll för ledare så jag tänker att det blir naturligt att vi utforskar detta område i skolan och i mötet med våra elever.

Kommunikation

Kommunikation

Vi startade i bilden som beskriver att vi har olika typer av mottagare i en och samma grupp och det beror såklart på i vilken kontext mottagaren tar till sig kommunikationen. För de flesta fungerar alla mottagare/kanaler SE, HÖRA, KÄNNA men någon är mer dominant och kan få betydelse kring kommunikation och hur mottagaren tar till sig budskap och information. Förutom att mottagare tar till sig kommunikationen på olika sätt så är vi också olika på hur vi sänder information och det får betydelse att vi blir medvetna om vilket sätt vi föredrar att sända på för att anpassa vår kommunikation och möta olika. Vi kan inte höja rösten och sända starkare på HÖRA om vi inte når dem som tar till sig kommunikationen med att SE eller KÄNNA.

 

Vi kommunicerar också olika utifrån om vi ger och tar till oss kommunikation  i en ordnad följd (procedurtänkande) vilket vi också är starkt inlärda i. En alternativ kommunikationstyp som till motsats från procedur däremot inte tar till sig eller kommunicerar i procedurer 1, 2, 3 … osv utan tar till sig helheten. Det blir därför viktigt att både rama in kommunikationen/buskapet (ge helheten) och därefter ge ordningen för att möta båda dessa kommunikationstyper.

Kommunikationstyp

Kommunikationstyp

Det krävs därför att vi har en metodologisk variation på vår undervisning där vi utgår från att vi har olika elever framför oss för att skapa förutsättningar för alla att lyckas. Det är också viktigt att vi utifrån vår kunskap och förmåga kring kommunikationens betydelse för ledarskapet i klassrummet/skolan även skapar motivation på olika sätt. Vi behöver som ledare gestalta budskapet och använder berättelser för att skapa mening, vi behöver vara en modell för det vi vill se. Detta skapar meningsfullt lärande och gemensam förståelse för mål och riktning.

Kompetensutveckling ledarskap och kommunikation

Kompetensutveckling ledarskap och kommunikation

Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever och pedagoger på Nyboda skolan där vi utvecklar våra förmågor för en föränderlig framtid…

Motivation och tillgänglighet

Nu har jag för andra veckan i rad haft möjligheten att följa undervisningen och ha lärande samtal med elever och pedagoger för en dag på min nya skola. För varje dag jag genomför detta följer jag ett nytt arbetslag och får möjligheten att skapa nya kontakter och relationer med nya elever och pedagoger.

Motivation och lärande

Motivation och lärande

Jag får under dessa dagar ta del av ett enormt engagemang hos både elever och pedagoger och en öppenhet att dela med sig av sina erfarenheter och tankar. Känslan av att hela världen finns i skolan och alla möjligheter med detta är högst närvarande. Ett kreativt sätt att använda sig av denna möjlighet får jag ta del av redan i början av veckan då en elev läser en dansk text ur en bok som inledningen på området nordiska språk. Jag får också ta del av elevernas projekt (samhällskunskap) kring en företagsidé som de sedan ska presentera för banken (matematiklärarna), de är både kreativa och uppfinningsrika då de arbetar med att ta fram en presentation för sitt fiktiva företag. Det är allt från ekologiska café med olika nischade idéer, återvinning av kläder och appar med spelifierat lärande. Jag får en härlig känsla av framtidstro och att eleverna både är modiga och kreativa i en trygg lärandemiljö.

Tillgänglighet och symboler

Tillgänglighet och symboler

Under mina besök får jag också möjlighet att ta del av olika stödinstruktioner och symboler med syfte att göra information och instruktioner tillgängliga för eleverna. Dessa finns visuellt i de olika miljöerna som jag besöker och lyfts även in i undervisningen och som ett förberedande moment eller efterarbete som eleverna kan ta del av med hjälp av qr-kod, google classroom och material som lagts upp på nätet.

3slojd

3slojd

Eleverna möter också undervisning som tydligt kopplar elevexempel till bedömningsmatriserna och olika nivåer i kunskapskraven. De är delaktiga att lära tillsammans då de formar ett gemensamt svar på en problemformulering eller laborationsinstruktion. Eleverna får också möjlighet att ta del av alternativa svar som läraren noga går igenom och och kopplar till begreppen i kunskapskraven. Tydliga exempel som synliggör förväntningar och blir oerhört konkret.

Lära tillsammans

Lära tillsammans

Jag har även under denna vecka fått tagit del av många kloka samtal och god undervisning samt massor av energi hos både elever och pedagoger. Jag glädjs åt engagemanget och välkomnandet jag får och all inspiration som jag får möjligheten att ta del av.

En reflektion som jag gör är hur viktigt det är med att skapa motivation och tillgängligt lärande både för elever och pedagoger som bygger på goda relationer och trygghet. Undervisning och ledarskap behöver både vara tydligt och tillgängligt och vi behöver arbeta aktivt med att synliggöra lärandet och framtiden för att skapa motivation och delaktighet hos eleverna. För mig som rektor innebär det i sin tur att jag behöver modella detta så att pedagogerna i sin tur skapar dessa signaler i undervisningen och i mötet med eleverna. Vi behöver alla vara genuint intresserade och efterfråga resultat och ett lärande tillsammans.

Kom som du är – bli den du vill

Jag fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever och pedagoger på Nyboda skolan där vi utvecklar våra förmågor för en föränderlig framtid…

Lärprocessen och lärande tillsammans

I skolan pratar vi ofta om undervisningen, dess kvalité och att vi vill förbättra denna för måluppfylellse. Då funderar jag på vad vi egentligen menar med detta, vad är det vi vill förbättra och vilka orsaker ligger bakom detta. Är det lärande och lärprocessen tillsammans med eleverna eller är det undervisning och resultat, är det att utveckla, förändra och förnya för att erbjuda en metodologisk variation för alla elever. Jag har förmånen att i min roll som rektor vara delaktig och se en hel del lektioner, samspel och dialoger mellan vuxna och barn. I detta kan jag såklart se olika förhållningssätt som jag tror har betydelse och särskilt hur man ser på lärande. Jag kan se att det finns både omedvetna och medvetna drivkrafter som har en påverkan på lärprocessen.

I det jag ser så handlar det inte om undervisning och resultat utan det handlar mer om värderingar och medvetenhet om sin lärprocess tillsammans med eleverna och andra, att utvärdera och reflektera över sina val och drivkrafter och vilken betydelse dessa har. Ökar vi medvetenheten om dessa processer och börjar tänka kring våra val så är jag övertygad om att vi också kommer utveckla våra lärprocesser tillsammans. Jag är också övertygad om att vi behöver ta hänsyn till och bli medvetena om den lärprocessen som sker utanför klassrummet som är en följd av att vi lever i ett öppet nätverkssamhälle där gårdagens kunskap i dag är tillgänglig information och möjliggörare för alla.

Lärprocessen

Lärprocessen tillsammans

För att utveckla detta arbete behöver det finnas en systematik och vi behöver diskutera och lyfta hur vi tänker och vilka val vi gör. Det är inte undervisningen och resultaten eller ämnet som jag främst tänker på utan det är en diskussion kring det som på riktigt påverkar lärandet. Några centrala delar som jag vill lyfta fram i bilden jag ovan illustrerat är att vi utgår från var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det och relatera till lärprocessen tillsammans med eleverna och inte att det utgår från min undervisning och resultat. Utifrån dessa centrala delar  kan vi göra kopplingar till hela verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och vi får tillsammans en riktning och synliggör vad vi tillsammans behöver diskutera, utveckla.

Viktiga områden i lärprocessen att utgå ifrån

Viktiga områden i lärprocessen att utgå ifrån

Det finns flera viktiga områden att ta med i arbetet kring den lärprocess man vill åstadkomma tillsammans med eleverna. Några viktiga utgångsfaktorer som jag tänker ligger i arbetet med lärprocessen samt ledning och stimulans som är grunden i de anpassningar vi alla har ansvar för tar jag upp i bilden ovan. Jag vill särskilt lyfta lärandemiljön och då menar jag inte bara den fysiska utan den vi själva också bidrar med. Jag återkommer här till våra egna drivkrafter och vad vi egentligen är medvetna om. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi lär tillsammans i detta viktiga arbete som jag ser har betydelse för elevernas framgångar. Jag tänker att vi även behöver bli medvetna om vilka effekter vårt nätverkssamhälle för med sig, att lärandet sker på flera ställen och i samspel med flera genom kollaboration. Det är en möjlighet som förstärker kunskapsutvecklingen och som erbjuder nya förutsättningar när vi medvetandegör detta i relation till lärprocessen.

 

Resan mot en global framtid fortsätter där vi tillsammans ges möjligheter och mod att nå våra drömmar…

Radikala ansatser kräver nya tankesätt

För en tid sedan samtalade jag med en elev om dennes drömmar och möjligheter och hur man kunde tänka för att nå denna dröm. Det började med att eleven frågade mig kring vad vi gör i skolan och vilken betydelse detta får i relation till elevens dröm, varför vi ägnar tid till sånt som inte hade betydelse för att eleven ska nå sin dröm. Ganska snabbt faller många in i att allt vi gör i skolan har ju betydelse och allt vi lär är viktigt, men vid en närmare eftertanke om vi nu utgår från elevens perspektiv, har allt verkligen betydelse och är det framgångsrikt att resonera på detta sätt i relation till någons drömmar. Hur kan man tänka sig att resonera kring vad vi gör i skolan och vilken betydelse det får, hur kopplar vi det vi gör till elevernas drömmar och möjligheter? Jag tror att det har betydelse att reflektera utifrån dessa perspektiv och det har absolut betydelse för hur vi designar lärsituationer, organiserar skolan, det har betydelse för vad skola är och dess utveckling.

Tankesätt för utveckling

Tankesätt för utveckling

Samtalet med eleven fortsatt och jag undvek att gå in i att allt vi gör i skolan är viktigt. Det var ett intressant och lärande samtal där eleven hade en klar idé om var denna ville utveckla och jag kunde ge ytterligare förslag och vägleda eleven som ledde dennes tankar vidare. Vad var viktigt och vilka förmågor behövde utvecklas, vilka vägval finns för att nå elevens dröm. Jag blev oerhört inspirerad av samtalet och började leka med tanken att hur kan man organisera och utveckla skolan för att i större utsträckning möta denna utgångspunkt.

…varför går jag i skolan när jag kan ta reda på allt jag lär mig i skolan på andra sätt…

En annan fråga jag fick för ganska länge sedan som fick mig att rejält fundera över vad vi lär tillsammans i skolan och hur lärsituationen ser ut, hur möter vi elevernas drömmar, intressen och framtidstanker. Det var när jag fick ta del av en elevs reflektion och fråga varför denna går i skolan när allt går att lära och ta del av på egen hand. Vad var poängen med att lägga värdefull tid på något som eleven ändå kunde ta reda på egen hand. Det som är riktigt starkt i denna erfarenhet och berättelse är att detta var en elev som hade sett fram emot skolan och hade höga förväntningar och drivkraften kring lärande men detta tog slut efter en mycket kort stund i ett traditionellt skolsystem. I detta resonemang som eleven lyfte för mig anser jag att det blev tydligt att vi i skolan inte längre har ensamrätt på kunskap och att det krävs en radikal ansats i att förändra skolkulturen och vad vi gör, vi kan inte längre fortsätta att tro att vi kan stöpa alla i samma form. Det är inte längre centralt att förmedla kunskap, vi behöver lägga fokus på att lära tillsammans med eleverna och resonera och problematisera vilka frågor vi istället ställer, vi behöver skapa an meningsfullhet och inspiration som väcker nyfikenhet.

Skolans syfte och uppdrag

Skolans syfte och uppdrag

Jag kan inte då låta bli att utifrån ovanstående erfarenheter och berättelser fundera över skolans övergripande syfte och uppdrag som finns formulerat i våra styrdokument. Hur väl lyckas vi med detta om vi fortsätter att att organisera, designa lärsituationer, förmedla kunskap där eleverna förväntas att senare i livet utanför skolsystemet få möjligheten att ta vid sina drömmar. Jag tror vi behöver vara modiga att tänka helt annorlunda i skolan, att våga göra helt annorlunda där vi är lärande tillsammmans i en ny tid.

Med en ordentligt radikal ansats på att göra något helt annorlunda kan det vara en idé att utgå från Carol Dwecks Mindset för att åstadkomma en tankeförändring. Att göra helt annorlunda kräver mod, att man är lärande tillsammans, ansvar samtidigt som vi är genröse och delar med oss för att skapa förståelse och möjlighet att lära och inspireras av andras och vår egen utveckling.

STATISKT ELLER DYNAMISKT TANKESÄTT?

STATISKT ELLER DYNAMISKT TANKESÄTT?

En annan viktigt faktor då vi tillsammans tar kliv ut i något nytt är att vi skapar förutsättningar för ett proffesionellt lärande på alla plan. Vi behöver prata, utvärdera och reflektera tillsammans om vad vi gör. Vi behöver skapa förutsättningar att mäta det som har betydelse och är viktigt, det är både utmanande och svårt att mäta kvalité och process istället för kvantitet slutresultat och sedan förändra utifrån detta.

PROFESSIONELLT LÄRANDE SOM VERKTYG

PROFESSIONELLT LÄRANDE SOM VERKTYG

Resan mot en global framtid fortsätter där vi tillsammans ges möjligheter och mod att nå våra drömmar…

Lärandemiljö som skapar förutsättningar att nå drömmar

En fundering som jag brukar reflekterar kring är hur vi skapar en god lärandemiljö där alla elever ges möjlighet att utvecklas mot sina drömmar. Idag finns det fler lärandemiljöer som eleverna möter och det är inte endast bundet till det fysiska rummet eller hur läraren agerar utan även mötet med de digitala verktygen och hur dessa används. Alla dessa olika miljöer har såklart väldigt stor betydelse och vi kan inte endast titta på en miljö. En fysisk miljö som jag nyligen fick möta och som jag kände inspirerade och som jag kan se det ger möjlighet till att erbjuda en variation av lärande och rum är vid Google Roadshow.

Google Classroom - roadshow

Google Classroom – Roadshow

I rummet kan man finna en yta eller plats som passar en bäst och som i sin tur skapar en vilja till att lära. Det är också ett rum som inte direkt utgår från att alla sitter bakom en bänk och där alla är riktade mot en och samma tavla längst fram, samtidigt finns en möjlighet att samla blickarna åt ett håll eller samlas för att lära tillsammans. Rummet ger en möjlighet till att lära både i en mindre och stor grupp och i ett socialt medierande tillsammans.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer som skapar förutsättningar att nå sina drömmar

Vi skapar miljön som i sin tur talar till elevens förutsättningar och ger eleven viljan att nå sina drömmar och där upplevelsen stimulerar till  lärande. Viktigt är också hur vi kopplar ihop detta med hur vi använder de digitala verktygen och vilka lärandemiljöer vi skapar i detta rum.

Idag blir det allt vanligare att eleverna möter olika digitala lärplattformar och i detta blir det oerhört viktigt att reflektera kring hur vi använder dessa i samarbete med eleverna och hur dessa är utformade för att skapa tillgänglighet för lärande. Jag tycker en reflektion av en lärare är särskilt intressant då hen uttrycker att man bör forma rum utifrån ett elevperspektiv och inte utifrån hur vi vuxna tänker eller hur ämnen är strukturerade i skolan. I sig så kan det nog vara en tanke att utforma den digitala lärandemiljön med samma utgångspunkt som den fysiska.

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom. Det som är riktigt intressant är hur denna interagerar med resten av verktygen i Google Apps och att det finns en möjlighet att skapa rum utifrån elevperspektiv, en möjlighet att skapa rum för lärande tillsammans. Det är ett verktyg som är enkelt och inte utgår från en förbestämd pedagogisk tanke utan detta är något som eleverna tillsammans med läraren formar.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer

 

Avslutningsvis behöver vi koppla ihop dessa funderingar med hur vi själva agerar, hur vi ser på lärande, huruvida vi ser elever som nyfikna egenskapande individer. Detta har också en betydelse för vilka miljöer vi skapar. Vilken drivkraft har vi själva och vilken betydelse får detta för lärandemiljön – hur ofta ställer vi oss vuxna frågan vad jag själv behöver utveckla, lära och hur vi gör det.

Resan mot en global framtid fortsätter där elever ges möjligheter att nå sina drömmar…

Professionellt lärande i förändringsarbete

Under hösten har vi startat upp nya spännande förändringsarbeten för att ännu bättre kunna utveckla elevernas förmågor tillsammans. En central tanke i årets förändringsarbete och utvecklingsarbete har varit att vi vill säkerställa och skapa en möjlighet till kollegialt lärande på alla nivåer under vår resa. Med anledning av att vi gått in i så stora förändringar och allt vad det innebär ser jag det som avgörande att vi utgått från Helen Timperleys modell kring professionellt lärande.

professionellt lärande

professionellt lärande

Jag tänker att modellen i detta omsätts på individ, grupp och verksamhetsnivå. Genom detta får vi också en systematik kring vårt förändringsarbete och hur processen pågår och vart vi behöver ge stöd för att vi som hel verksamhet tillsammans ska ta oss till vår gemensamma målbild. Det som ytterligare blir en positiv effekt av att utgå från denna modell är att vi synliggör att våra förändringar centralt utgår från att ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina förmågor och att vi återkommer till detta när vi utvärderar effekterna.

utveckling i ett professionellt lärande

utveckling i ett professionellt lärande

I detta professionella lärande på verksamhetsnivå blir varje process på gruppnivå bidragande till verksamhetens lärande tillsammans. Varje individs ansvarstagande blir i sin tur avgörande för gruppens och individens professionella lärande. Man skulle kunna likna det med att varenda kugghjul måste snurra och bidra till helheten. Något som jag ofta återkommer till i reflektion är hur viktigt det är med närvaron av ansvarskultur och en delandekultur något som också lyfts fram OECD-rapporten kring svensk skola. Det behöver också finnas en struktur och gemensam verksamhetsidé, en nyfikenhet där vi modellar och lär tillsammans för att ge möjligheter till att utvecklas i denna riktning. En reflektion som jag ibland återkommer till och som beskriver ett fenomen som begränsar utvecklingen och hur vi lär tillsammans och som representerar en kultur som inte gynnar ett kollegialt lärande är ”jantelagen”. Vi kan alla lära av varandra och tillsammans och i detta måste vi vara prestigelösa och våga prova.

Jantelagen

Jantelagen

När jag tänker tillbaka på hösten så känner jag att det finns många goda exempel och lärande situationer som har bidragit, i reflekterande samtal hör jag nya tankar i samarbete och lärande tillsammans med eleverna ser jag förändrade arbetssätt och metoder för att utveckla elevernas förmågor så långt som möjligt.

Exempel

Exempel

 

Ett ytterligare intressant perspektiv blir när vårt kollegiala och professionella

Tänktanken

Tänktanken

lärande tar sig utanför verksamheten och vad detta sedan bidrar med till förvår fortsatta utveckling. Jag tänker att detta för med sig många positiva
effekter och att det bidrar till vårt lärande i ett större sammanhang.  Jag fick under hösten möjlighet att delta i ett sådant lärande vid ett besök på Årstaskolan som resulterade i ett reflekterande samtal kring skiva sig till läsning.

 

skoldatateket

skoldatateket

En annan möjlighet som har blivit tillgänglig för oss under senare delen av hösten är att vi nu arbetar med att bygga upp ett praktiknära skoldatatek som är tänkt att bidra med inspiration och reflekterande samtal  som inspirationsresurs och är ett led i det kommunövergripande kollegiala lärandet för skolpersonal från Södertälje kommun likväl som som det bidrar till utvecklingen i vår vår verksamhet då vi får ta del av tankar och utvecklande frågeställningar som för våra tankar vidare.

Det är en utveckling och delaktighet som är lärande för oss alla och viktig för att vi ska lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Lärande tillsammans med uppdraget som utgångspunkt

Så här års filar vi vanligtvis på de sista pusselbitarna för kommande år. Vi finslipar, justerar vår lärande organisation utifrån att skapa bäst möjligheter för eleverna att nå så långt som möjligt. En annan parameter som också ingår i denna ekvation är vårt systematiska kvalitetsarbete och de utvärderingar av vad vår organisation lyckats åstadkomma under året. Många gånger kan jag uppleva att det stannar vid att vi konstaterar att så här blev det och såhär ser det ut. Vi diskuterar ofta också om hur vi skulle vilja göra och vad vi skulle vilja förändra men kommer oss inte riktigt för och man faller ofta snabbt tillbaka i gamla vanor och hur vi alltid organiserat skolan. Det har också en hel del med kulturen att göra och våra yttre strukturer och frågan är ganska komplex och förändring tar tid. Det är viktigt att vi i denna förändring fortsätter skapa möjligheter och tid.

Det är såklart att det inte står stilla men om jag nu generaliserar så genomför vi inte ofta några avgörande förändringar som skapar mycket större möjligheter. Det finns en enorm drivkraft och vilja till att göra något nytt och tänka annorlunda. I år har vi på allvar tagit tag i det vi ofta diskuterat att vi vill förändra och förnya för att skapa möjligheter till en lärande organisation tillsammans med uppdraget som utgångspunkt.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)

Som jag nämnt ovan är frågan komplex och de förändringar vi står inför och kommer göra berör flera delar i organisationen men även skolkulturen. Jag skulle enkelt kunna säga att vi skapar en organisation kring elever där vi i stor utsträckning har en tvålärarskap, det vill säga att man är två lärare på en grupp elever (1 klass), men då gör vi nog det lite enkelt för oss och vi skulle snabbt falla tillbaka i gamla mönster och eleverna skulle inte få ut det vi tänkt av förändringen. Sen kan jag väl tillägga att denna förändring inte kommer över en kortare tid utan är en process som startat långt tidigare med att vi provat, utvärderat, reflekterat och diskuterat. Vad var bra och vad gick mindre bra, hur får vi till större möjligheter, hur ger vi möjligheten till lärande tillsammans. Detta har skapat en hög medvetenhet och delaktighet hos var och en och en erfarenhet som blir viktig i den fortsatta utvecklingen.

Hierarkisk och Lärande

Hierarkisk och Lärande

Det startar faktiskt redan vid vilken typ av organisation vi vill ha och att våra förväntningar på varandra stämmer överens, vad skapar bäst förutsättnings för att ge eleverna störst möjligheter. I vårt fortsatta arbete utgår vi från att vi i stor utsträckning är en lärande organisation men vi styrs många gången utifrån hierarkisk strukturer och faller tillbaka i det mönstret vilket inte är gynnsamt.  Jag har länge pratat om att det är viktigt att jag som ledare modellar de förändringar jag vill få till och vad jag vill se i min organisation, att jag kan inte förvänta mig  förändringar som jag själv inte gör. Detta är såklart självklart för många men ändå viktigt att ta upp då detta inte alltid går ihop med en traditionell hierarkisk syn och det uppstår olika förväntningar som inte införlivas.  För en tid sedan fick jag en möjlighet till att sätta nya ord på den organisation som jag eftersträvar och vill få till och som är nödvändig i de nya möjligheterna vi skapar med tvålärarskap. I fyrfältaren nedan används begreppet Challenge organisation (Har du attityden? Claes Knutson) istället för Lärande organisation men det finns många likhetstecken. Bilden problematiserar ändå förhållandena mellan organisationsmodeller.

Challenge organisation

Challenge organisation

I att vi vill skapa en Lärande organisation är det även viktigt att ta med tankarna som lyfts fram i bilden med Challenge organisationer och relationen till övriga organisationer.

  • ETT VI (En verksamhetsidé, vilken spelplan är vi på och vad gör vi, tillsammans)
  • SJÄLVDISCIPLIN/SJÄLVVÄRDERANDE (En egenutvärdering, hur förhåller jag mig till vår gemensamma idé och vart vi är påväg, vilka resultat gör jag och vad behöver jag förändra)
  • DELANDE KULTUR (Högt i tak, vi har kul och lär tillsammans – Jante lagen har avskaffats)
  • ANSVARSKULTUR (Det jag gör har betydelse och jag tar ansvar för det jag gör och dom idéer, initiativ jag tar, jag har ett ansvar för den verksamhet vi bedriver tillsammans)
  • KREATIVT/DIVERGENT TÄNKANDE (Förändring, högt tempo, se möjligheter)
  • EGENDRIV (Jag har ett uppdrag utifrån förväntningar och är delaktig, jag förväntar mig inte att någon annan löser åt mig utan tillsammans med mig)

Dessa delar i vår organisation och hur vi ser på den är nödvändiga i det fortsatta arbete för oss då vi startar vår övergång till tvålärarskap och ett lärande tillsammans som ger eleverna större möjligheter att nå så långt som möjligt.

Vi styrs också av yttre faktorer som timplan och tid och vilka ekonomisk möjligheter vi har samt uppföljning av resultat. Dessa delar drar oss ofta tillbaka till en hierarkisk struktur och vi arbetar konstant med att balansera dessa verkligheter. Jag tror att vi har förmågan att befinna oss i en lärande organisation om vi vill det trots att vi behöver uppfylla exemplen ovan. Jag att det har mycket att göra med vilket synsätt vi har och vad vi vill lägga vår energi på. Här kommer modellandet in igen och som exempel har vi år utgått från UPPDRAG då man har funderat kring  sin roll i verksamheten. Jag har också presenterat kommande år utifrån UPPDRAG och inte antal timmar här och där och så mycket tid i matematik, svenska eller engelska. En grupp lärare ansvarar  för en grupp elever och har fått i UPPDRAG att lära tillsammmans med dessa elever så att de når så långt som möjligt. Timplan och andra stödstrukturer blir att förhålla sig till men inte som utgångspunkt då det primära för UPPDRAGET blir att skapa förutsättningar och möjligheter tillsammans med kollegor för gruppen elever att nå så långt som möjligt i relation till de nationella avstämningarna i år 3 och 6. Ett större fokus hamnar på den formativa undervisningen och den individuella återkopplingen då varje resa fram till målet kan se olika ut. Viktigt att ha med i denna utgångspunkt är begreppen i bilden nedan, hur de påverkar varandra, vilka möjligheter respektive hinder de skapar. Det blir viktigt att beröra dessa i förändringen och med UPPDRAG som utgångspunkt. Man brukar också prata om att det är ”frihet under ansvar” men inte ”fritt vald verksamhet”. Det behöver finnas en klar förväntansstruktur och en gemensam verksamhetsidé samtidigt som det behöver finnas ett FÖRTROENDE och höga FÖRVÄNTNINGAR på varandra. Alla behöver ta ANSVAR för organisationen och dess resultat och framförallt sina egna resultat och förhållningssätt. Det behöver utöver detta finnas ett intresse för UPPFÖLJNING och utvärdering av vart verksamheten är på väg, gruppen och individerna och att vi återkommande kommer tillbaka och berör HUR? frågan.

Förväntningar och förtroende

Förväntningar och förtroende

Vi behöver helt enkelt tillsammans med eleverna modella lärande, våga utmana, prova och våga göra fel samtidigt som vi har höga förväntningar och förhållningssätt som bottnar i en god värdegrund och tro på individen.

I de nya tankarna och hur vi väljer vår syn på organisationen och förhållningssätt skapar vi en rad möjligheter och förutsättningar för att göra något riktigt bra tillsammans. Med utgångspunken från UPPDRAG skapar vi också en flexibilitet och möjlighet att utgå från övergripande perspektiv och arbetssätt.

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

I tankarna kring kommande lärande organisation skapar vi ett lärande tillsammans med eleverna och kollegor och en ökad möjlighet till synliggöra lärande genom formativ undervisning, eleverna blir delaktiga i sin lärprocess i högre utsträckning. Vi möjliggör detta genom tvålärarskap med ansvar och delande kultur, att vi lär av varandra – modella lärande tillsammans.  Det är en utveckling från grunden där skolkulturen och gamla mönster förändras och man blir ägare av sitt uppdrag tillsammans med eleverna.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

 

 

I skuggan av den pågående skoldebatten…

Ända sedan rapporten kring PISA resultaten kom har debatten om skolan gått het och många tänkare och tyckare har gjort inlägg och debattartiklar om ämnet och den svenska skolan. Självklart får denna debatt ny energi nu under valåret och mer eller mindre kloka inlägg ser dagens ljus i olika media. Samtidigt som detta sker utvecklar Sveriges lärare och skolledare barnen i den svenska skolan och arbetar med att skapa kreativa, innovation, kompetenta individer som tror på sina förmågor.

NU & DÅ

NU & DÅ

 

Som en följd av den hårt vinklade debatten som inte alls lyfter fram vad våra barn, lärare och skolor tillsammans utvecklar så skapas en allt mer negativ syn på skolan. Allt flera tyckare och tänkare kryper fram som inte i sig har någon som helst koppling utöver sin egen skolgång till det professionella arbetet som genomförs varje dag i skolan. I skuggan av den pågående debatten får många skolor ägna allt mer tid till bemöta och stå till svars för en rad olika frågor som tar både energi och tid som vi hellre vill lägga på lärande med barnen och utveckla våra skolor. Det som verkligen är oroande är att debatten blir en generell bild och att det saknas koppling till det aktuella samhället vi lever i, den aktuell forskning  och den kontext barnen befinner sig i. Man kan också oroas åt att man tror att alla dessa åsikter som ofta inte baseras på fakta är vad våra styrdokument uttrycker att vi ska göra. Självklart vill jag inte med detta påstå att det inte finns områden som svensk skola behöver utveckla men låt oss som har utbildning för det och är skolledare och de professionella pedagogerna tillsammans med barnen visa vägen. Vi som arbetar i skolan vill bedriva en verksamhet där alla barnen får självförtroende och självtillit till sina förmågor.

Tror man på allvar att barnen känner tillit och tro på sin förmåga under rådande debatt, nej det får vara nog nu!

All denna oro och negativa bild som sprider sig föder också en oro hos föräldrar och barn. Många gånger så stannar det där och man kanske får glädjen att skapa sig en egen bild i ett besök på en skola. Ibland så fortsätter detta dessvärre mer eller mindre onyanserat utan direkt fakta och en stor del av skolans arbete går åt att förklara och lugna istället för att utveckla barnens lärande. Så låt oss vara klara på en sak att alla vi som arbetar i skolan  har barnens främsta och lärande i fokus oavsett pågående debatter. Vi har också en pedagogisk utbildning som är en grund för att utföra ett professionellt yrke. Vi som arbetar i skolan vet att vi bedriver en annan skola idag än den som var igår, en skola med en annan syn på kunskap, ett snabbare informationsflöde och en allt mer skiftande och föränderlig framtid där vi är lärande tillsammans. Det verkar som många glömt detta… Låt oss få göra det vi är bra på och kom ihåg att vi utvecklar Sveriges framtid och den är annorlunda än den som vi flesta växt upp i.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Utmaningar och möjligheter

Nu såhär mitt i sommaren när man har lyckats röja undan allt som man inte hunnit med under året så finns det möjlighet till att fundera lite över det gångna året och samtidigt blicka framåt i kikaren.

kreativt arbete

kreativt arbete

När man tittar tillbaka på året så kan man  konstatera att vi  verkligen utmanar, vågar prova och tar tillvara på möjligheter. Många använder bloggar provar sociala medier för att kommunicera utanför skolan och för att nå nya nivåer i lärandet, några exempel Supersnabba kalkonen och De busiga ungarna. Uppgifter och uppdrag som blir på riktigt och engagerar eleverna. Vår youtube kanal vallasajten används också för att dela och visa varandra. Man känner även en närvaro av ett vidgat kollegie och koppling till omvärlden då vi har många blickar på på olika flöden och artiklar samt vad som pågor i debatten  men även omvärlden ser oss med hjälp av twitter och att vi även startat en Facbooksida för skolan. Jag vet att vi under året har utvecklat vårt arbete för att ge ännu fler elever möjlighet till lärande i skolan och jag ser att att eleverna ökar sin medvetenhet kring sitt eget lärande och att de medverkar till innehållet och hur tillsammans med oss på skolan.

instagramfigur

instagramfigur

Mycket spännande händer och vi har tagit några kliv framåt och några reflekterande pauser emellanåt. Vi har återkommande diskuterat hur vi använder våra möjligheter med vår moderna teknik pedagogiskt och hur vi kopplar detta till innehållet i vår läroplan. Vi har satt ord på vår utveckling och samlat oss kring en gemensam tanke och verksamhetsidé som vi driver framåt, i detta vill vi ta ett avstamp i skolans utveckling med framtidskompetenser och pedagogiska diskussioner kring The Big 6  som vi ser kommer genomsyra vår verksamhet både i ord och handling.

Vi vill med detta spänna bågen och ta nya kliv framåt…

I all reflektion av all spännande utveckling vi är och har varit med om på skolan och allt vi provar så här långt  så kan man se behovet av att ta ett nytt avstamp. Tankar som snurrar hos oss är vad är nästa steg, hur utvecklar vi de möjligheter vi har i undervisningen och tillsammans med eleverna, uppgifter på riktigt och, skapa ett sammanhang i lärandet… det är en del tankar som vi försöker sammanfatta och utgå från i vår verksamhetsidé. Den gemensamma idén ger oss också möjlighet att spänna bågen, ta nästa utvecklingssteg.

verksamhetsidé

Verksamhetsidé

Nu när man börjar närma sig slutet av läsåret och man har fört in de sista i kommande års kalendarie och det sista finslipet i planeringen för starten i augusti är klart så känns det riktigt kul och ger mycket energi att tänka på allt vad nästa år kommer bjuda på och våra nya kliv framåt i en utveckling tillsammans med både utmaningar och möjligheter

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

%d bloggare gillar detta: