Kreativa lärverktyg med digitala läromedel

Nyligen hade vi en genomgång och utdelning av kreativa lärverktyg tillsammans med elever på skolan som på ett pedagogiskt sätt ska användas i undervisningen. I samband med att vi skulle besluta oss om vilket verktyg som skulle användas diskuterade vi olika möjligheter, för- och nackdelar samt hur vi ska använda verktygen på ett kreativt sätt och för att förstärka lärandet. Det som jag glädjs av i den diskussionen var att det blev en pedagogisk diskussion kring hur vi ska använda verktyget och hur det skulle möjliggöra lärande för eleverna. Jag tog även möjligheten att lyfta frågan i skolans elevråd för att även få elevernas reflektioner kring för- och nackdelar med olika lärverktyg och hur de såg på olika möjligheter. Från elevernas perspektiv lyftes framförallt möjligheten att vara kreativ med verktyget, kunna skapa och att det fanns en tillgång och möjlighet till digitala läromedel. Eleverna lyfte även olika tekniska aspekter men det centrala var huvudsak ett verktyg som ökade tillgängligheten. Jag tänker att den pedagogiska diskussionen är särskilt viktig, vad vi tänker göra och hur vi vill använda verktygen och till vad, då är utgångspunkten att förstärka lärandet. Det blir även viktigt då skolan har arbetat en tid med digitala lärverktyg, det finns erfarenhet hos både elever och pedagoger kring användningen och vad man skulle vilja förbättra och förstärka för att skapa nya möjligheter, det skapar förutsättningar för skolutveckling tillsammans.

Lärverktyg

Lärverktyg

När det väl var dags för utdelning och genomgång var nyfikenheten stor och eleverna hade många bra frågor som allt från hur man skulle handskas med verktyget till vad man fick göra med det. De lyssnade noga på instruktionerna och var efter det snabba med att komma igång. Det var också kul att se glädjen över sitt lärverktyg och höra elevernas diskussioner kring möjligheter till lärande. Det fanns också en och annan fråga om hur de skulle komma att användas i undervisningen som läraren besvarade med att de kommer utforska detta tillsammans. Verktyget kommer användas på olika sätt när det skapar möjligheter och förstärker lärandet och ibland kanske det finns andra metoder som skapar större förutsättningar. Det blir också viktigt att reflektera kring hur vi som pedagoger modellar användningen och hur vi själva använder oss av verktygen, vi skapar förutsättningar tillsammans med eleverna och kollegor.

Vi behöver också fundera och reflektera kring hur vi använder verktyget för att stödja de fem nyckelstartegierna för ett formativt arbete och undervisning och vad vi använder oss av idag. (Dylan William)

  1. Tydliggöra och skapa förståelse för lärandemålen
  2. Ta fram belägg för och synliggöra lärande
  3. Återkoppling som utvecklar lärandet
  4. Eleverna som resurser för varandra
  5. Elever som ansvarar för och äger sitt eget lärande

När jag reflekterar över vilka digitala resurser som används idag på skolan i relation till de fem nyckelstrategierna så kan jag se att vi på skolan är påväg i vår resa kring digitalisering och att förstärka möjligheterna för lärande. Att vi använder oss av resurser som stödjer strategierna.

Digitala resurser

Digitala resurser

Jag kan också se att vi i använder oss av olika digitala resurser för att skapa förutsättningar för alla våra elever. Det som kan bli utmanande framåt är att detta arbete är uppbyggt i en process och att pedagoger som är nya inte varit med i denna resa och att man inte alltid har med sig erfarenheten kring digitalisering. Vi behöver därför utveckla vårt kollektiva minne med syfte att öka likvärdigheten och att vi skapar förutsättningar för gemensamma grundkunskap på skolan. Vi behöver också föra diskussioner kring digitala läromedel som kan skapa förutsättningar att våga prova och en möjlighet att öka likvärdigheten i undervisningen samt tillgängligheten för våra elever.

Digitala läromedel

Digitala läromedel

I samband med att våra elever fick möjlighet till sina kreativa lärverktyg så valde läraren att även prova och utforska ett digitalt läromedel i matematik tillsammans med eleverna. Det fanns såklart både positiva effekter och utvecklingsmöjligheter men  centralt i elevernas och lärarens reflektion och analys är att det skapat förutsättningar för lärande, samarbete. Det lyfts även att det skapat möjligheter till att synliggöra lärande och ett stöd för elever som behöver det då tillgången till läromedlet finns på en och samma plats (i verktyget) och energin läggs på problemlösningen och matematiken.

Matteappen

Matteappen

Den snabba feedbacken kring uppgiftens lösning var ytterligare en faktor som bedömdes positivt. Självklart fanns det reflektioner kring layout och att det ibland var krångligt att få till och skriva rätt siffror men också att en del elever föredrar andra lärverktyg för att det skapar en variation och förutsättning för dem.  Men över lag så är eleverna positiva till att läraren utforskade ett digitalt läromedel tillsammans med dem och att de får användning av sitt digitala verktyg. De var också över lag positiva till appen (läromedlet) som de använde och hade även tankar och förslag kring förbättringar. Eleverna önskar att de får fortsätta använda den och i slutändan upplevde den utvecklade deras lärande och de arbetade bättre.

”- BÄSTA APPEN NÅGONSIN”

Både utifrån elevernas upplevelse och vad vi själva kan se kommer vi tillsammans att behöva utforska digitala läromedel, som ytterligare ett komplement till vad vi har idag, i vår lärande resa för att skapa bättre förutsättningar och likvärdighet.

Jag ser med glädje och nyfikenhet fram emot ett fortsatt lärande med möjligheter att nå nya mål och utveckla våra förmågor tillsammans. Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever, pedagoger och föräldrar på Nyboda skola i en föränderlig framtid…

 

Annonser

Elev- och lärardialog kring inflytande och pedagogisk utveckling

Elevråd

Elevråd

Nyligen har jag tillsammans med skolans elevråd fått möjligheten att samtala kring elevdelaktighet och inflytande och vad det innebär och står för samt vad eleverna lägger in i dessa begrepp. Eleverna i elevrådet har fått möjlighet att sammanfatta sina tankar i en gemensam mentimeter och de som framförallt lyfts fram är möjligheten till påverkan, få sina åsikter hörda och delta i skolans förändring. 

Delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande

Jag tänker att de är riktigt bra tankar som eleverna lägger in i delaktighet och inflytande och vi samtalade också om vad det betyder att påverka, skillnaden mellan att få exakt som man vill och att vara en del i en demokratisk process. Jag blir inspirerad och glad av de kloka dialogerna med eleverna och att det finns en förståelse för vårt tillsammans arbete framåt och vår gemensamma resa. Det finns goda möjligheter till ett lärande tillsammans och att ta tillvara på våra gemensamma idéer.

Eleverna i elevrådet fick även möjlighet att sammanfatta vad de tycker är elevrådets viktigaste arbete framåt och vad vi ska hjälpas åt tillsammans med på skolan. De som eleverna lyfter som absolut viktigast är vårt gemensamma trygghetsarbete, värdegrundsarbete med respekt för varandra och olikheter, vår gemensamma arbetsmiljö som skolrestaurangen och temperatur i lokalerna. Det är alla riktigt viktiga frågor som jag gläds åt att eleverna vill vara delaktiga i. Jag fick därmed också en möjlighet att berätta om skolans arbete med trygghetsråd med elever och vuxna som vi nu startar upp som en del i vårt gemensamma systematiska och främjande arbete på skolan. Vi samtalade också om skolans värdegrundsarbete med ”Nybodatrappan” samt om rollen elevskyddsombud som kommer vara delaktig i skolans årliga systematiska arbetsmiljöarbete.

Elevrådsfrågor

Elevrådsfrågor

I dialog med lärare på skolan där de fått samma möjlighet som elevrådet att sammanfatta vad elevinflytande är lyfts möjligheten till påverkan och delaktighet fram samt samarbete och gemensamt ansvar. Jag tycker att våra gemensamma bilder av vad inflytande och delaktighet är går ihop och kompletterar varandra, det finns en samstämmighet om vårt gemensamma arbete framåt vilket är viktigt för vår gemensamma förståelse och dialog. Det är även ett tecken på att det redan finns en god stämning där vi tar tillvara på våra möjligheter och reflektioner tillsammans.

Vad betyder elevinflytande?

Vad betyder elevinflytande?

För att komplettera vår gemensamma resa kring delaktighet och ta del av skolans pedagogiska utveckling framåt lägger jag som skolledare även stor vikt vid att ta del av elevernas och lärarnas skoldag och i dialog reflektera kring denna med elever och lärare. Det bidrar till en möjlighet till lärande tillsammans, pedagogiskt ledarskap och dialog kring utmaningar och möjligheter. Som en del i detta har jag tidigare följt elevernas och lärarans skoldagar på skolan. Nu har jag återigen under några dagar tagit mig möjligheten att följa en klass under en hel dag och ett arbetslag under en annan dag. Jag tänker att detta bidrar till en öppenhet och fortsatta samtal kring skolans utveckling och kompletterar de kontinuerliga samtal och dialoger som jag har med elever och lärare under året. Jag får också en möjligheten att ta del av lärarnas relationsarbete, trygghetsskapande arbete och all fantastisk kreativitet och energi som uppstår i undervisningen och dialoger mellan lärare och elever.

Undervisning

Undervisning

Under mina dagar fick jag en möjlighet att observera omtänksamhet bland både elever och elever och lärare. Eleverna gav varandra möjligheter till lärande och lärare bidrog med formativ återkoppling som ett stöd för elevernas fortsatta utveckling mot målen och undervisningens innehåll.  Det fanns en tydlig närvaro av hjälpsamhet och lyhördhet för att skapa förutsättningar för alla, mod att lyssna och ta del av elevernas reflektioner kring undervisningen för att skapa delaktighet och inflytande. Jag fick också möjlighet att ta del av kreativ undervisning som relaterar till samtiden och elevernas vardag, uppdrag och uppgifter som skapar motivation och intresse. Dessutom fanns flera exempel på tydlig struktur med lektionens innehåll både skriftligt och muntligt och hur eleverna kunde få möjlighet att visa sitt lärande och samt information kring möjligheter till stöd. Ett annat exempel var också att skapa förförståelse genom en form av förberedande undervisning med begrepp och grundläggande kunskaper för att sedan kunna ta sig an mera komplexa fenomen. Under dagarna har jag fått ta del av pedagogiska planeringar och varierad undervisning med allt från praktiskt arbete, digitala verktyg, färdighetsträning till projekt och uppdrag som utvecklar elevernas förmåga att samarbeta och koppla ihop tidigare kunskaper till komplexa samband.

Exit ticket

Exit ticket

Jag blir både stolt av allt fantastiskt arbete och inspirerad att snart ta del av mer lärande i dialog med elever och lärare på skolan. Det ger energi och bidrar till framtidstro när jag följt eleverna och lärare och fått möjlighet att samtala om skolans utveckling och undervisningen. Det ger också tankar och idéer till vår fortsatta lärande resa framåt.

Jag ser med glädje och nyfikenhet fram emot ett lärande med möjligheter att nå nya mål och utveckla våra förmågor tillsammans. Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever, pedagoger och föräldrar på Nyboda skola i en föränderlig framtid…

 

Digitalisering som katalysator i vår skolutveckling

Digitalisering

Digitalisering

Jag har under en längre tid arbetat med digitalisering i skolan både som lärare och skolledare och ser stora fördelar och vinster med digitaliseringen men även en del utmaningar att arbeta vidare med. Skolan har såklart utvecklats i takt med ökade möjligheter och tillgång på digitala verktyg. Jag kan också se att vi i en del viktiga frågor fortfarande har en del att utveckla. Under en längre tid kan jag uppleva att diskussionen kring skolans digitalisering mer handlat om tekniska frågor och dess vara eller icke vara istället för att prata med den pedagogiska utvecklingen som detta kan medföra och vad det innebär för undervisningen och lärarrollen. Nu har det äntligen tagits fram en nationell it-strategi som förhoppningsvis leder till att vi kan fokusera diskussionen på viktiga pedagogiska frågor och vad digitaliseringen innebär för undervisningen. Jag ser framför mig att vi kan använda digitaliseringen som en katalysator för vår skolutveckling och kollegiala diskussioner på skolan.

Nationell it-strategi

Nationell it-strategi

När jag började arbeta som lärare var digitaliseringen av skolan inte lika utbredd och tillgången till verktyg var i jämförelse med idag mycket begränsad. Om jag tänker tillbaka till den tiden utgjordes digitaliseringen till stor del av administrativa system, mail, schema och en webbplats för skolan som skulle underlätta arbetet och stödja en dialog mellan hem och skola. Jag minns också små försök av eldsjälar som såg möjligheten att använda sig av digitala verktyg för att omforma undervisningen. Det fanns även enkla inslag och försök till att introducera programmering men då kanske mer som en hobbyverksamhet. Jag hade under min lärarutbildning valt valbara kurser i webbpublicering och programmering men även hur man skulle kunna använda sig av digitala verktyg i undervisning, fler av dessa program finns inte kvar idag och verkligheten och tillgången till nätresurser idag ser helt annorlunda ut. Utifrån mitt intresse fick jag under denna tid möjligheten att vara en del i denna mycket tidiga utveckling och digitalisering av skolan. Nu när jag reflekterar tillbaka till den tiden så kan jag se att min utgångspunkt hela tiden har varit att utveckla undervisningen för att öka elevers möjligheter till lärande, tillgång och delaktighet. Något som vuxit med åren men som också tidigt fanns med som en förhoppning var möjligheten till kollaboration och lära tillsammans. Möjligheten till gemensamma samarbetsytor har såklart utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen och fler nätresurser som skapar möjligheter att lära tillsammans. Det som slår mig när jag reflekterar över utvecklingen fram till idag är att vi i så liten utsträckning har pratat om förändringen eller vad som blir viktigt i lärarrollen och undervisningen, den pedagogiska kompetensen kopplat till digitaliseringen. Utvecklingen är också fortfarande i dag i stor utsträckning kopplad till eldsjälar som ser möjligheter med digitaliseringen. När jag som skolledare påbörjade utvecklingen med digitalisering såg jag det som viktigt att skapa förutsättningar för både en gemensam plattform men också att vi kopplade detta till hela verksamhetens utveckling och den pedagogiska diskussionen. Det var viktigt att samtala om förändringarna i undervisningen och vad det innebar för lärarrollen. Vi utforskade och lärde tillsammans där utveckling och utvärdering hade en plats i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det var också viktigt att återkommande samtala och diskutera kring målbild och syfte med utvecklingen och att jag som skolledare föregick med exempel och modellade vad jag ville skulle ske i verksamheten. Eftersom detta var i ett tidigt skede i skolans digitalisering så fanns heller inte så många exempel att lära av och det blev nödvändigt att dela med oss av erfarenheter och exempel för att nätverka med skolsverige. Efter en tid så kunde jag även se att utvecklingen kunde kopplas ihop med hela verksamhetens utveckling och det fick en effekt på förhållningssätt och vår syn på kunskap och lärande, det var inte ett parallellspår eller något som vi arbetade med vid sidan om. Jag tänker att denna syn på skolutveckling borde ge större genomslagskraft, där elever, pedagoger och skola är medskapare och driver utvecklingen tillsammans.

Pedagog- och verksamhetskultur

Pedagog- och verksamhetskultur

En viktig förutsättning framåt för att vi ska kunna använda oss av digitaliseringen som ett verktyg i vår skolutveckling är att vi har en gemensam pedagogisk plattform för vad som är framgångsrik undervisning och hur vi tillsammans skapar förutsättningar för detta. Det som ofta återkommer i forskningen och som jag ser som grundläggande för framgångsrik undervisning är följande punkter:

  • Att vi har höga förväntningar och utgår från att alla elever kan lära utifrån sina förutsättningar och förmågor
  • Att vi ser elevernas erfarenheter som en utgångspunkt i vår undervisning
  • Att vi är tydliga pedagogiska ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer
  • Att vi använder oss av en metodologisk variation i undervisningen
  • Att vi som lärare tar ansvar för att organisera undervisningen efter elevers individuella behov

Utöver detta ser jag att det är oerhört viktigt att arbeta med vår syn på lärande och kunskap, vilken inställning vi har och hur vi förmedlar detta med vår undervisning, samtal och uppgifter. Jag tänker att en del i detta även har att göra med vilken organisationskultur vi har och hur den sen blir synlig i undervisningskulturen. Om vi har en tillåtande organisationskultur där vi provar och utmanas att lära nytt och det är en hög närvaro av ansvarskultur och delande kultur så sker även detta i undervisningen. Vi förmedlar att man ska våga ge sig ut i en lärande resa där vi lär tillsammans och det finns inga fel och rätt svar utan olika perspektiv. Jag är övertygad om att detta får betydelse för motivation och hur vi designar vår undervisning och uppdrag.

Nu när förutsättningarna ser annorlunda ut med högre tillgång till digitala verktyg samt erfarenhet med digitala verktygen i undervisningen, en nationell it-startegi på plats och uppstart med ett forskningsprojekt kring programmeringens betydelse för undervisningen, så ser jag att vi på riktigt och med ny kraft kan använda oss av digitaliseringen som en katalysator i vår gemensamma skolutveckling. Jag ser fram emot att utveckla och komma åt de centrala utgångspunkterna som jag har haft sen start och att jag i detta arbete fortsätter att vara en modell för den utveckling jag vill se och att jag i detta fortsätter utmanar mig själv. Det blir också viktigt att denna utveckling berör alla lärare så att det fortsättningsvis blir en kollektiv kunskap och utveckling då vi idag vet att digital kompetens och lärande tillsammans är viktiga förmågor idag och för framtiden.

Jag ser med glädje och nyfikenhet fram emot ett lärande med möjligheter att nå nya mål och utveckla våra förmågor tillsammans. Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever, pedagoger och föräldrar på Nyboda skola i en föränderlig framtid…

Kreativt lärande utifrån gemensam värdegrund och målbild

Under några veckor har jag tagit mig möjligheten att följt flera elever, grupper och arbetslag på skolan och fått tagit del av fantastisk kreativitet och stort engagemang. Under dessa dagar har jag haft utgångspunkten att se hur det är att vara elev på skolan och hur skolans värdegrund manifesteras i det dagliga mötet mellan elever och vuxna samt hur den den blir synlig i undervisningen och våra samtal.

Nyboda vision

Nyboda vision

En framgångsfaktor för en organisation i utveckling är att vi har en gemensam målbild och att den visualiserar i våra vardagliga handlingar och att vi återkommer till denna bild och att vi samtal om hur vi ska ta oss mot målbilden på alla olika nivåer i organisationen. Under mitt besök denna vecka fick jag ta del av skolans målbild och värdegrund i elevernas uppehållshall i form av en plansch utöver det jag tidigare tagit del av i olika samtal och möten med elever och pedagoger på skolan men även tydligt känt av i skolan.  När jag nu reflekterar kring alla intryck efter att jag haft möjligheten att ta del av verksamheten och följa olika arbetslag så kan jag både se och känna skolans målbild och värdegrund i olika former av handlingar och bemötanden på olika nivåer i skolan. Jag kan också se en önskan och nyfikenhet av att vi i större utsträckning tar del av varandras framgångar och utmaningar i lärandet, en viljan att dela och lära tillsammans vilket jag ser som ytterligare en framgångsfaktor i en föränderlig framtid.

kreativt lärande

Kreativt lärande

En annan utgångspunkt jag haft i mina besök är att se hur förutsättningarna för tillgängligt lärande ser ut. Hur anpassas undervisningen och i vilken grad finns det tillgång till en variation av verktyg och förutsättningar att visa sitt lärande på olika sätt? Mycket av hur detta arbete fungerar utgörs av hur vi samtalar kring det och vilket förhållningssätt och bemötande vi har till elever och varandra. Jag tänker att det till en början startar med vilken dialog vi har i det kollegiala lärandet med varandra som vuxna. Är detta klimat positivt och utgörs av gemensam kollegial reflektion där vi utmanar och lär tillsammans så ökar även förutsättningarna att detta även sker i mötet med våra elever och därefter viljan att utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla. Jag ser ett enormt engagemang och omtanke kring eleverna och en nyfikenhet kring att utforska möjligheterna att anpassa och variera för att skapa förutsättningar för alla. Det finns tillgång till att göra olika för olika och en variation av verktyg och undervisningstillfällen för att visa sitt lärande. Jag kan se en nyfikenhet kring att i större utsträckning ta del av och lära tillsammans där vi tar tillvara på erfarenheter och kompetens för att utvecklas mot skolans målbild.

publikt lärande

Publikt lärande

En annan viktig framgångsfaktor för att skapa lärande för framtiden som jag fått möjligheten att ta del av under mina besök i skolan är då lärandet blir tillgängligt och publikt utanför skolan men även i skolan. När lärandet blir meningsskapande och på riktigt med uppgifter och uppdrag med syfte och koppling till verkligheten, något som kan skapar ett värde för någon annan skapar både nyfikenhet och engagemang. Jag har under mina besök fått tagit del av flera olika exempel där lärandet blir på riktigt och värdeskapande. Allt från fiktiva företag till värdefull kunskap kring källkritiskt tänkande samt musikalshow med skolans musikklasser inför publik på Musikaliska. Det är verkligen lärande på riktigt som möjliggörs med i en trygg och omtänksam skola där elever blir modiga och kreativa och vi utvecklar våra förmågor tillsammans med framtidstro.

Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever och pedagoger på Nyboda skolan där vi utvecklar våra förmågor för en föränderlig framtid…

Ledarskap och kommunikation

I veckan startade vi på skolan ett spännande utvecklingsarbete kring ledarskap och kommunikation tillsammans med Alexander Holmberg. Hur vi kommunicerar och vilken kunskap vi har om kommunikation och mottagare har en stor betydelse i mötet och bemötandet. Kommunikation får också en betydelse för ledarskapet och hur vi uppfattas, det är vårt verktyg  i mötet med kollegor och elever.

Jag är inte det du tror jag är – skilja på identitet och beteende mot det jag kommunicerar..

Forskningen om ledarskap är stor, men en mindre del handlar om ledares kommunikation. Forskningen handlar till större delen om identitet och beteende i relation till mottagare och de förändringar man vill få till. Transformativt ledarskap, förmågan att genom olika beteenden framkalla förändring och utveckling, har på senare tid vuxit i organisationer och varit framträdande i organisationsforskning. Det som ofta då förbises är att ledare agerar genom sin kommunikation. I skolan är vårt främsta verktyg kommunikation och vi kommunicerar stor del av arbetstiden i olika informella, formella samtal, möten, telefon och via e-post.

I skolan blir det riktigt viktigt att utveckla våra kunskaper och förmågor kring kommunikation i undervisningen, mötet och samtalet med elever, vårdnadshavare och kollegor. Kommunikationsforskare har länge visat på kommunikationens viktiga roll för ledare så jag tänker att det blir naturligt att vi utforskar detta område i skolan och i mötet med våra elever.

Kommunikation

Kommunikation

Vi startade i bilden som beskriver att vi har olika typer av mottagare i en och samma grupp och det beror såklart på i vilken kontext mottagaren tar till sig kommunikationen. För de flesta fungerar alla mottagare/kanaler SE, HÖRA, KÄNNA men någon är mer dominant och kan få betydelse kring kommunikation och hur mottagaren tar till sig budskap och information. Förutom att mottagare tar till sig kommunikationen på olika sätt så är vi också olika på hur vi sänder information och det får betydelse att vi blir medvetna om vilket sätt vi föredrar att sända på för att anpassa vår kommunikation och möta olika. Vi kan inte höja rösten och sända starkare på HÖRA om vi inte når dem som tar till sig kommunikationen med att SE eller KÄNNA.

 

Vi kommunicerar också olika utifrån om vi ger och tar till oss kommunikation  i en ordnad följd (procedurtänkande) vilket vi också är starkt inlärda i. En alternativ kommunikationstyp som till motsats från procedur däremot inte tar till sig eller kommunicerar i procedurer 1, 2, 3 … osv utan tar till sig helheten. Det blir därför viktigt att både rama in kommunikationen/buskapet (ge helheten) och därefter ge ordningen för att möta båda dessa kommunikationstyper.

Kommunikationstyp

Kommunikationstyp

Det krävs därför att vi har en metodologisk variation på vår undervisning där vi utgår från att vi har olika elever framför oss för att skapa förutsättningar för alla att lyckas. Det är också viktigt att vi utifrån vår kunskap och förmåga kring kommunikationens betydelse för ledarskapet i klassrummet/skolan även skapar motivation på olika sätt. Vi behöver som ledare gestalta budskapet och använder berättelser för att skapa mening, vi behöver vara en modell för det vi vill se. Detta skapar meningsfullt lärande och gemensam förståelse för mål och riktning.

Kompetensutveckling ledarskap och kommunikation

Kompetensutveckling ledarskap och kommunikation

Vi fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever och pedagoger på Nyboda skolan där vi utvecklar våra förmågor för en föränderlig framtid…

Motivation och tillgänglighet

Nu har jag för andra veckan i rad haft möjligheten att följa undervisningen och ha lärande samtal med elever och pedagoger för en dag på min nya skola. För varje dag jag genomför detta följer jag ett nytt arbetslag och får möjligheten att skapa nya kontakter och relationer med nya elever och pedagoger.

Motivation och lärande

Motivation och lärande

Jag får under dessa dagar ta del av ett enormt engagemang hos både elever och pedagoger och en öppenhet att dela med sig av sina erfarenheter och tankar. Känslan av att hela världen finns i skolan och alla möjligheter med detta är högst närvarande. Ett kreativt sätt att använda sig av denna möjlighet får jag ta del av redan i början av veckan då en elev läser en dansk text ur en bok som inledningen på området nordiska språk. Jag får också ta del av elevernas projekt (samhällskunskap) kring en företagsidé som de sedan ska presentera för banken (matematiklärarna), de är både kreativa och uppfinningsrika då de arbetar med att ta fram en presentation för sitt fiktiva företag. Det är allt från ekologiska café med olika nischade idéer, återvinning av kläder och appar med spelifierat lärande. Jag får en härlig känsla av framtidstro och att eleverna både är modiga och kreativa i en trygg lärandemiljö.

Tillgänglighet och symboler

Tillgänglighet och symboler

Under mina besök får jag också möjlighet att ta del av olika stödinstruktioner och symboler med syfte att göra information och instruktioner tillgängliga för eleverna. Dessa finns visuellt i de olika miljöerna som jag besöker och lyfts även in i undervisningen och som ett förberedande moment eller efterarbete som eleverna kan ta del av med hjälp av qr-kod, google classroom och material som lagts upp på nätet.

3slojd

3slojd

Eleverna möter också undervisning som tydligt kopplar elevexempel till bedömningsmatriserna och olika nivåer i kunskapskraven. De är delaktiga att lära tillsammans då de formar ett gemensamt svar på en problemformulering eller laborationsinstruktion. Eleverna får också möjlighet att ta del av alternativa svar som läraren noga går igenom och och kopplar till begreppen i kunskapskraven. Tydliga exempel som synliggör förväntningar och blir oerhört konkret.

Lära tillsammans

Lära tillsammans

Jag har även under denna vecka fått tagit del av många kloka samtal och god undervisning samt massor av energi hos både elever och pedagoger. Jag glädjs åt engagemanget och välkomnandet jag får och all inspiration som jag får möjligheten att ta del av.

En reflektion som jag gör är hur viktigt det är med att skapa motivation och tillgängligt lärande både för elever och pedagoger som bygger på goda relationer och trygghet. Undervisning och ledarskap behöver både vara tydligt och tillgängligt och vi behöver arbeta aktivt med att synliggöra lärandet och framtiden för att skapa motivation och delaktighet hos eleverna. För mig som rektor innebär det i sin tur att jag behöver modella detta så att pedagogerna i sin tur skapar dessa signaler i undervisningen och i mötet med eleverna. Vi behöver alla vara genuint intresserade och efterfråga resultat och ett lärande tillsammans.

Kom som du är – bli den du vill

Jag fortsätter med en lärande resa tillsammans med elever och pedagoger på Nyboda skolan där vi utvecklar våra förmågor för en föränderlig framtid…

Lärande samarbete

Under året har skolan utvecklat sitt lärande tillsammans och jag upplever att vi har en bra metod för att ge möjlighet till kollegialt lärande. Vi har under året haft fokus och draghjälp med stöd från matematiklyftet och den tydliga struktur detta arbete för med sig, vi beslutade utöver detta ett parallellt spår kring språk och kunskapsutvecklande arbete och bedömning för lärande som också fått samma struktur lokalt på skolan. Gemensamt för dessa utvecklingsområden är att vi som verksamhet har skapat möjligheter och en arena för ett professionellt lärande. Det är såklart mycket annat som också pågått under året men jag tänker att det viktigt att hålla i och hålla ut kring några fokusfrågor då det annars är lätt att springa vilse i skogen av allt intressant att utveckla. För att skapa denna möjlighet har vi nämligen också organiserat oss annorlunda och det kräver också sin tid, att finna sina nya roller och samarbeten och strukturer för verksamheten. Detta har i sin tur lett oss in i ett arbete med vidareutveckling av vårt inkluderande arbetssätt och att gör olika för olika. Skolan lämnar mer och mer en traditionell organisering av klasser till fördel för att vi är flera lärare runt en årskurs som arbetar tillsammans för att utveckla elevernas förmågor i ett lärande tillsammans och att vi skapar möjlighet att utveckla undervisningen som är det som har störst betydelse för hur långt eleverna når.

Lärande samarbete

Lärande samarbete

En viktig del som man kanske inte allt för ofta återkommer till är att detta arbete också bygger på viktiga faktorer som ansvarskultur och en öppen delandekultur. Utan dessa delar kommer utmaningarna kring skolans utveckling finnas kvar och vi hamnar då i något som någon annan ska göra. Sen finns det alltid behov av en balansgång i detta och att det inte finns utrymme att vi kan utveckla allt samtidigt och att allt ska vara klart imorgon, det är en process som också påverkas av dess innehåll och behov och därmed blir en aning komplex. Jag kan i en reflektion över årets utvecklingsarbete se att det funnits stöd i den modell vi haft och att den bidragit positivt, däremot så behöver vi fortsätta att förfina och utveckla vårt gemensamma lärande.

I allt detta så kan man önska att det skulle gå fortare och det är lätt att bli hemmablind och det är lika lätt att bli låst och falla tillbaka i traditionella strukturer och vanor. Fortsätter vi att måla bilden av vart vi vill så är det säkert att vi gör något annorlunda som har betydelse. Jag tänker också att det är viktigt att fortsätta att återknyta till varför vi gör, hur vi gör och vart vi ska för att hela tiden återkomma till vår gemensamma målbild. Det är som en person sa till mig i ett reflekterande möte

…vi har olika förståelse för saker och det betyder att min förståelse inte med automatik är någon annans och det tar olika lång tid…

I detta blir jag stärkt i att jag hela tiden måste återknyta till vår verksamhetsidé och den spännande resa vi är på, hålla i och hålla ut för att i så hög grad som möjligt skapa en gemensam förståelse. Det låter ganska självklart i teorin men i praktiken är det en intressant utmaning då man också ska balansera detta med olika drivkrafter.

Det känns däremot bra och kul när man får återkoppling av oberoende observationer av olika besökare under året att man ser hur det öppna förhållningssättet kring vår utveckling och lärande tillsammans går igen i undervisning och man hör och ser mina tankar och idéer i samtal och undervisning med olika pedagoger. Det finns en hög närvaro av nyfikenhet och en vilja att lära mer. Det är däremot riktigt svårt att svara på det efterföljande frågan

…hur har du skapat förutsättningar för detta och vilka strategier har du haft som ledare för att åstadkomma detta klimat kring utvecklings- och förändringsarbete…

Några centrala delar däremot som jag kan se har en betydelse är

  • Att ha en strategi och plan med vad man vill åstadkomma
  • Förmedla och använda drivkrafter hos en själv och de runt omkring
  • Prata om målbilden och vad det är man vill åstadkomma för att skapa förståelse
  • Modella ett förhållningssätt och de förändringar man vill se, att vara en del i processen
  • Skapa en VI känsla och gemensam idé
  • Skapa nyfikenhet och tillåtande klimat, vi är lärande tillsammans
  • Förutsättningar och struktur för pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbetet
  • Följa upp systematiskt i relation till målbild och och var processen är påväg
  • Våga ge sig ut på en resa och göra annorlunda
  • Hålla i och hålla ut och då och då titta i backspegeln för att påminna sig själv om framstegen
Dimensioner i förändringsprocesser

Dimensioner i förändringsprocesser

En annan inte allt för oviktig del som blir mer och mer aktuellt då man under en längre tid varit inne i en spännande och lärorik utvecklingsprocess som verksamhet, är att hitta inslag med utbyte av kompetens. Att söka efter ett lärande i ett samarbete som ger ny energi och utvecklar verksamheten ytterligare. Som jag skrev tidigare är det lätt att man hamnar i att ”man inte ser skogen för att alla träden är i vägen”. Man känner också av när nyheten har lagt sig och utvecklingen planar ut. I detta skede behöver man komplettera med kompetens och energi som ger resan en skjuts. Självklart är detta ett tillfälle för reflektion och möjlighet till en djupare utvärdering men jag tänker att man i detta också skapar möjlighet med nya inslag och finjusterar resans gång. Utan en pedagogisk plan kring fortsättning så stannar utveckling av och många gånger ökar risken markant till att man faller tillbaka i gamla mönster och strategier som absolut leder till en negativ konsekvens för undervisningen. Jag tänker även att man i ett lärande samarbete får perspektiv på den verksamhetsutveckling som skett och man får en möjlighet att reflektera med någon som har ett utanförperspektiv.

Jag tänker att vi genom ett lärande i samarbete ger möjligheten till att komplettera vår verksamhet med kompetens som bidrar till verksamhetens lärande som i sin tur leder till ett fortsatt utvecklat lärande på olika nivåer som slutligen påverkar undervisningen.

Verksamhetens gemensamma lärande

Verksamhetens gemensamma lärande

Ytterligare får vi i dessa samarbeten möjlighet till att pröva vår utveckling och tankar med aktuell forskning på olika områden samtidigt som vi får tillgång till kompetensutveckling för verksamheten som leder till en utveckling av undervisningen och hur vi arbetar med vårt lärande tillsammans.

Jag ser fram mot en fortsatt utveckling av verksamheten i de olika lärande samarbeten som vi etablerat under året och jag tänker att dessa absolut kommer bidra till en fortsatt spännande resa för skolan som också bidrar till att vi utvecklar oss för alla elevers skull. Vi fortsätter också att utveckla vår organisation och de strukturella förutsättningarna för ett professionellt lärande tillsammans med både kollegor och elever.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Kreativitet och nytänkande i undervisningen

För en tid sedan fick jag en fråga av några elever om man inte skulle kunna använda sig av Minecraft i lärandet och som verktyg för att arbeta med undervisningens innehåll. Tanken var inte helt ny och det fanns flera exempel på hur man hade använt sig av Minecraft på ett framgångsrikt sätt i undervisningen. Arbetsmetoden tilltalar då vi genom detta utgår från elevernas referensram och arbetsyta och vi skapar en lustfylld lärsituation där vi utvecklar flera förmågor. Eleverna fick i uppdrag att tillsammans med sin lärare undersöka kring  möjligheterna och hur man skulle kunna genomföra detta och vad som behövdes. Under en tid var jag uppvaktad av flera tänkbara förslag och lösningar.

”…det var ju såhär enkelt jag tänkte vi kunde göra det…”

Efter en tids undersökande och lite tillkrånglat tänkande så var det mycket enklare att bara komma igång

Bronsåldern i Minecraft

Bronsåldern i Minecraft

med verktyget på lärplattan och eftersom eleverna befinner sig på samma nätverk var det inga konstigheter att samarbete och utveckla sitt lärande tillsammmans i en gemensam värd. Under veckan har jag fått möjligheten att ta del av hur eleverna genom detta diskuterar, skapar och lär sig tillsammans. Tänka att få vara kreativ och utveckla flera förmågor samtidigt.

I momentet som eleverna arbetar med utvecklas matematiken med beräkningar och husbygge i bronsåldern, tankar kring tekniska konstruktioner när man gör val av träslag samtidigt som man diskuterar hur man skapar bäst förutsättningar för boskap och odling. Kanske får vi i framtiden se hur eleverna bygger upp sin närmiljö i en virtuell värld som de tolkar den samtidigt som de utforskar den och besöker olika platser i skolans närområde.

Kodning och programmering blir allt mer aktuellt i skolan och är ett ett intressant undervisningsinnehåll som eleverna undersöker mer och mer. Att koda och programmera(Hackad läroplanen) blir också allt vanligare i skolan.

Bee-Bots

Bee-Bots

I en framtid är jag övertygad om att det kommer vara ett större inslag av detta i elevernas lärande och i undervisningens innehåll och kanske avgörande på framtida arbetsmarknaden. Det är något som skapar ett kreativt lärande där eleverna får utveckla flera förmågor. Genom relativt enkla metoder får de lära sig grunder i att styra och skapa instruktioner genom enkel kodning. Man kan såklart bygga vidare på det och även övergå till mer avancerad kodning  och som några elever tidigare gjort skapa egna enklare program/spel. För att stimulera denna utveckling har vi på skolan börjat med ett projekt i tidigare åldrar med små robotar ”Bee-Bots” där eleverna på ett lekfullt sätt får utforska möjligheterna. Genom en rad olika verktyg och program har det blivit allt enklare att undersöka programmering/kodning och eleverna får genom laborativa metoder prova sig fram vilket också utvecklar flera förmågor som också blir viktiga för framtiden i ett lärande tillsammans.

En intressant metod som skapar lust till lärande och som lyfter in aktuella händelser omkring oss på

Grej of the day

Grej of the day

ett kreativt sätt är superkorta microlektioner ”Grej of the day”. Det skapar ett engagemang och delaktighet för aktuella händelser och utvecklar elevernas förmågor och lärande. ”Grej of the day” har också varit framgångsrikt hos våra elever som provat det. Genom att ytterligare använda en karta (arcGis) synliggörs även spridningen på de olika ämnena som tas upp. Är ni nyfikna på att ta del av eleverna gått igenom på sina microlektioner så kan ni besöka och ta del av innehållet på bloggen Vallasidan: GOTD.

I ett ämnesövergripande arbete med bild, musik där eleverna även får utveckla sina förmågor i svenska skapar eleverna flitigt och man hör hur eleverna diskuterar och reflekterar över sitt lärande. Det är uppenbart att det är en stark drivkraft att få skapa något och att andra får ta del av det man gjort. Jag tänker att detta bidrar till elevernas lärande tillsammans och utvecklar förmågor för framtiden. Det får en också att fundera på hur viktigt det är att vi tänker igenom vilka lärsituationer vi skapar och hur dessa möter elevernas referensramar.

Skapa film

Skapa film

Jag är övertygad om att vi genom dessa arbetsmetoder ger eleverna möjlighet att utvecklar sina förmågor att samarbeta och lösa utmaningar i ett lärande tillsammans. Vi får också elever som funderar och tänker igenom sina val utifrån ett kritiskt tänkande där de reflekterar över trovärdighet och tar hänsyn till olika värderingar. Alla dessa delar är viktiga i en föränderlig framtid och det lyfts även fram som viktiga att utvärdera och lyfta i framtida internationella undersökningar.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Professionellt lärande i förändringsarbete

Under hösten har vi startat upp nya spännande förändringsarbeten för att ännu bättre kunna utveckla elevernas förmågor tillsammans. En central tanke i årets förändringsarbete och utvecklingsarbete har varit att vi vill säkerställa och skapa en möjlighet till kollegialt lärande på alla nivåer under vår resa. Med anledning av att vi gått in i så stora förändringar och allt vad det innebär ser jag det som avgörande att vi utgått från Helen Timperleys modell kring professionellt lärande.

professionellt lärande

professionellt lärande

Jag tänker att modellen i detta omsätts på individ, grupp och verksamhetsnivå. Genom detta får vi också en systematik kring vårt förändringsarbete och hur processen pågår och vart vi behöver ge stöd för att vi som hel verksamhet tillsammans ska ta oss till vår gemensamma målbild. Det som ytterligare blir en positiv effekt av att utgå från denna modell är att vi synliggör att våra förändringar centralt utgår från att ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina förmågor och att vi återkommer till detta när vi utvärderar effekterna.

utveckling i ett professionellt lärande

utveckling i ett professionellt lärande

I detta professionella lärande på verksamhetsnivå blir varje process på gruppnivå bidragande till verksamhetens lärande tillsammans. Varje individs ansvarstagande blir i sin tur avgörande för gruppens och individens professionella lärande. Man skulle kunna likna det med att varenda kugghjul måste snurra och bidra till helheten. Något som jag ofta återkommer till i reflektion är hur viktigt det är med närvaron av ansvarskultur och en delandekultur något som också lyfts fram OECD-rapporten kring svensk skola. Det behöver också finnas en struktur och gemensam verksamhetsidé, en nyfikenhet där vi modellar och lär tillsammans för att ge möjligheter till att utvecklas i denna riktning. En reflektion som jag ibland återkommer till och som beskriver ett fenomen som begränsar utvecklingen och hur vi lär tillsammans och som representerar en kultur som inte gynnar ett kollegialt lärande är ”jantelagen”. Vi kan alla lära av varandra och tillsammans och i detta måste vi vara prestigelösa och våga prova.

Jantelagen

Jantelagen

När jag tänker tillbaka på hösten så känner jag att det finns många goda exempel och lärande situationer som har bidragit, i reflekterande samtal hör jag nya tankar i samarbete och lärande tillsammans med eleverna ser jag förändrade arbetssätt och metoder för att utveckla elevernas förmågor så långt som möjligt.

Exempel

Exempel

 

Ett ytterligare intressant perspektiv blir när vårt kollegiala och professionella

Tänktanken

Tänktanken

lärande tar sig utanför verksamheten och vad detta sedan bidrar med till förvår fortsatta utveckling. Jag tänker att detta för med sig många positiva
effekter och att det bidrar till vårt lärande i ett större sammanhang.  Jag fick under hösten möjlighet att delta i ett sådant lärande vid ett besök på Årstaskolan som resulterade i ett reflekterande samtal kring skiva sig till läsning.

 

skoldatateket

skoldatateket

En annan möjlighet som har blivit tillgänglig för oss under senare delen av hösten är att vi nu arbetar med att bygga upp ett praktiknära skoldatatek som är tänkt att bidra med inspiration och reflekterande samtal  som inspirationsresurs och är ett led i det kommunövergripande kollegiala lärandet för skolpersonal från Södertälje kommun likväl som som det bidrar till utvecklingen i vår vår verksamhet då vi får ta del av tankar och utvecklande frågeställningar som för våra tankar vidare.

Det är en utveckling och delaktighet som är lärande för oss alla och viktig för att vi ska lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Reflektion i stort och smått

the pop up class

the pop up class

Under hösten har vi haft en spännande och intensiv utveckling  i vårt arbete med digitala verktyg och våra pedagogiska diskussioner.

Vi ser många effekter i vårt arbete med digitala verktyg och barn som växer i sitt lärande. Vi ser ett utökat språk, självsäkrare barn, barn med självförtroende och som får lyckas, barn som ser sin lärprocess, en ökad kreativitet. I många forum och dialoger som vi deltagit i under hösten får vi ett kvitto på att vi är på rätt väg med vår verksamhetsidé med hållbara framtidskompetenser vår satsning på digitala verktyg, att barnen får koppla sin kunskap till ett verkligt sammanhang och lärande, en riktig publik. Inget toppar ett barn som stolt berättar för oss vuxna hur vi kan tänka och hur vi kan göra, vad de vill och hur deras lärprocess ser ut. I arbetet med digitala verktyg blir detta extra synligt både för oss vuxna men även för barnen. Det kändes extra kul att barn från skolan fick berätta om vad som är viktigt och hur de ser på digital utveckling i skolan, då de var inbjudna till en konferens på Sveriges kommuner och landsting  (SKL) med just denna fråga på agendan, nytt forum ska öka användningen av it i skolan, SKL tar it-täten.

När jag funderar så känner jag att det också varit ett stort fokus på de pedagogiska diskussionerna och kring lärande i stort och smått hur vi synliggör detta på ett ännu bättre sätt och hur vi gör det tillsammans. Många diskussioner landar också i hur vi ser på kunskap, vad är viktigt att barnen får med sig för framtidskompetenser och förmågor. Alla dessa diskussioner är både intressanta och givande men behöver lyftas både i och utanför skolan och jag känner att vi får energi i vårt utvecklingsarbete av att denna fråga finns på agendan.

Genom vårt arbete med verksamhetsidé samlas vi kring gemensamma diskussioner kring vart vi är på väg och hur vi ser på kunskap och lärande.

Vi startade också hösten med en inspirerande föreläsning kring förmågor som gav ytterligare energi i många diskussioner som vi redan hade på skolan. Jag kan se att dessa också går hand i hand med våra tankar i arbetet med digitala verktyg och hur vi ser på dessa som en resurs i lärande och hur vi använder dessa pedagogiskt. Inspirationsföreläsningen kring förmågor fortsatte med ”Att följa lärande…”  som blev ett bra komplement till våra diskussioner. I vår intensiva vardag låg detta som ett övergripande surr och jag känner att vi ofta återkom till dessa i många diskussioner fastän man så klart skulle vilja ha ägnat mer tid till detta. Att vi har dessa diskussioner igång och att vi tillsammans utvecklar vår verksamhet bidrar och är till för att vi ännu bättre ska kunna följa upp och ge barnen den undervisning som de är delaktiga i och vi vet utvecklar deras förmågor, utveckling av tankar kring förmågor på skolan.

Jag kan tycka att det blir extra viktigt för oss att blicka tillbaka till det vi tror på och den utveckling vi har gått igenom, den vi är i samt vår yrkesprofession, men framförallt att vi tror på våra barn och deras förmåga att utvecklas och lära. Barnen går ut i en helt annan verklighet än vad vuxenvärlden idag har gått ut till. Det är betydligt högre krav och en global konkurrens, kunskapen är inte bestående längre utan föränderlig med en hastighet som vi i vuxenvärlden många gånger har svårt att hantera. Vi kan inte börja med att backa bandet och följa en populistisk mediabild som skapar rubriker för att sälja lösnummer. Jag tycker att vi i detta ska vara ödmjuka inför det lärande barnen och skolan har tillsammans idag istället för att endast utgå  från höstens debatt då PISA undersökningens resultat publicerade och debatterats onyanserat och ofta med ett ytligt perspektiv. Visst behöver vi förbättra resultaten i skolan och utveckla vårt arbete utifrån de styrdokument vi har att följa, det behöver vi alltid göra då samhället alltid befinner sig i en utveckling och förändras.  Vi ser i olika undersökningar att segregationen ökar och fler elever som haft stora utmaningar tidigare idag har det ännu tuffare, detta är en gemensam utmaning för oss alla. Däremot så är inte PISA undersökning tänkt att vara ett material för jämförelse mellan länder på det sätt som har skett,  Svein Sjøbergs (professor i didaktik) kommentarer till PISA 2012 på podcasten ”Levevei” . Vi utgår också från olika läroplaner och har olika samhälls- och skolsystem. PISA handlar om vad ekonomer och folk inom OECD – länderna önskar att skolan skall vara. En mer nyanserad bild som publicerats är Pisa och officiell skolstatistik krockar (Dagens samhälle 11/12-2013).

Låt oss professionella hantera det vi är utbildade till att hantera…

Vi ska inte förändras utifrån en populistisk kampanj där man samlar billiga poäng på ett material som inte är tänkt att användas på detta sätt. Skolan måste utgår från riktig forskning och beprövad erfarenhet av oss som är professionella och kan vår verksamhet. Inte ifrågasätter vi kirurgen som opererar oss eller piloter som tar oss från plats A till B, utan vi litar på att de kan utföra sitt arbete. Visst har vi alla gått i skolan och har vår egen bild av den tiden men idag vet vi utifrån minnesforsking att detta minne ofta är förvanskad bild, Lita aldrig på skolminnen (DN 25/7 – 2013). Sen om det nu inte skulle räcka så vet vi att våra barn kommer gå ut i en annan verklighet än vår. Vi ska förändra vår verksamhet så vi bättre kan möta våra gemensamma utmaningar tillsammans med barnen, synliggöra lärande som fortsätter även efter skolan i en föränderlig framtid med global konkurrens där det krävas att man tänker utanför boxen och kreativt. Kan tycka att detta perspektiv behöver lyftas och att i dessa frågor är våra elever påväg och har kommit mycket  långt.

Svenska skolan på europas största skolmässa (SVTplay Gomorron Sverige 10/1 – 2014)

Ser fram mot ett år med spännande utveckling där vi i skolan fortsätter att föra professionella diskussioner för att utveckla våra verksamheter utifrån det vi ser utvecklar barnens förmågor.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

%d bloggare gillar detta: