Lärandemiljö som skapar förutsättningar att nå drömmar

En fundering som jag brukar reflekterar kring är hur vi skapar en god lärandemiljö där alla elever ges möjlighet att utvecklas mot sina drömmar. Idag finns det fler lärandemiljöer som eleverna möter och det är inte endast bundet till det fysiska rummet eller hur läraren agerar utan även mötet med de digitala verktygen och hur dessa används. Alla dessa olika miljöer har såklart väldigt stor betydelse och vi kan inte endast titta på en miljö. En fysisk miljö som jag nyligen fick möta och som jag kände inspirerade och som jag kan se det ger möjlighet till att erbjuda en variation av lärande och rum är vid Google Roadshow.

Google Classroom - roadshow

Google Classroom – Roadshow

I rummet kan man finna en yta eller plats som passar en bäst och som i sin tur skapar en vilja till att lära. Det är också ett rum som inte direkt utgår från att alla sitter bakom en bänk och där alla är riktade mot en och samma tavla längst fram, samtidigt finns en möjlighet att samla blickarna åt ett håll eller samlas för att lära tillsammans. Rummet ger en möjlighet till att lära både i en mindre och stor grupp och i ett socialt medierande tillsammans.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer som skapar förutsättningar att nå sina drömmar

Vi skapar miljön som i sin tur talar till elevens förutsättningar och ger eleven viljan att nå sina drömmar och där upplevelsen stimulerar till  lärande. Viktigt är också hur vi kopplar ihop detta med hur vi använder de digitala verktygen och vilka lärandemiljöer vi skapar i detta rum.

Idag blir det allt vanligare att eleverna möter olika digitala lärplattformar och i detta blir det oerhört viktigt att reflektera kring hur vi använder dessa i samarbete med eleverna och hur dessa är utformade för att skapa tillgänglighet för lärande. Jag tycker en reflektion av en lärare är särskilt intressant då hen uttrycker att man bör forma rum utifrån ett elevperspektiv och inte utifrån hur vi vuxna tänker eller hur ämnen är strukturerade i skolan. I sig så kan det nog vara en tanke att utforma den digitala lärandemiljön med samma utgångspunkt som den fysiska.

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom

En spännande digital miljö som utvecklas är Google Classroom. Det som är riktigt intressant är hur denna interagerar med resten av verktygen i Google Apps och att det finns en möjlighet att skapa rum utifrån elevperspektiv, en möjlighet att skapa rum för lärande tillsammans. Det är ett verktyg som är enkelt och inte utgår från en förbestämd pedagogisk tanke utan detta är något som eleverna tillsammans med läraren formar.

Lärandemiljöer

Lärandemiljöer

 

Avslutningsvis behöver vi koppla ihop dessa funderingar med hur vi själva agerar, hur vi ser på lärande, huruvida vi ser elever som nyfikna egenskapande individer. Detta har också en betydelse för vilka miljöer vi skapar. Vilken drivkraft har vi själva och vilken betydelse får detta för lärandemiljön – hur ofta ställer vi oss vuxna frågan vad jag själv behöver utveckla, lära och hur vi gör det.

Resan mot en global framtid fortsätter där elever ges möjligheter att nå sina drömmar…

Ny resa med nya möjligheter

Såhär inför att jag snart startar en ny resa med lärande tillsammans så får man eller tar man sig möjlighet till att fundera och sammanfatta vad som haft och har betydelse för lärandet. Det är också ett tillfälle att fundera över vad man vill fortsätta att utveckla för att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla att utveckla sina förmågor. En annan fråga att reflektera kring är viktiga områden i det pedagogiska ledarskap som bygger den pedagogiska plattformen som jag utgår ifrån.

Jag har har utifrån ett inspirerande event som jag var med om i början av veckan sammanfattat några huvudområden som jag ser har haft och kommer ha betydelse för lärandet och verksamhetens gemensamma lärande tillsammans. Dessa olika områden innehåller i sig mycket mer och hänger också ihop samt överlappar varandra, men för att sortera tankarna kan detta vara intressant.

Betydelse för lärande

Betydelse för lärande för både stora och små medarbetare

De olika områden ovan är viktiga i skolans utveckling mot en global framtid och förmågor. Det blir också en bas i en pedagogisk plattform som får betydelse för lärandet för elever och den kollegiala utvecklingen. Det har också betydelse och blir en drivkraft i det pedagogiska ledarskapet. Det blir också en modell för mitt fortsatta metapedagogiska ledarskap för att skapa en lärande organisation där alla är pedagogiska ledare.

Förutom dessa områden så tycker jag det kan vara relevant att fundera kring vad det är som skapar förutsättningar och möjligheter för elever att utvecklas mot sina drömmar.

Vilka förmågor är viktiga i en global och föränderlig framtid och hur möter vi dessa tillsammans i en lärandemiljö som genomsyras av kreativitet, trygghet och ger förutsättningar att möta olika med olika.

questions are more important than the answer, Ernő Rubik

Resan mot en global framtid fortsätter…

Framtidens lärande

Under några dagar har jag haft möjligheten att delta i framtidens lärande och utmanat mina egna tankar tillsammans med många andra. Under dessa dagar har strategier, strukturer, metoder och utveckling samt goda exempel tagits upp för att inspirera och bidra till skolutveckling för framtidens lärande. Samtidigt har kreativa elever bidragit med sin röst i intervjuer och framträdanden som väcker frågan om hur lärandet kommer se ut om ytterligare några år.

framtidens lärande

Framtidens lärande 2015

Ett tema som följt konferensen är hur vi tillsammans skapar fler möjligheter för att ge alla elever förutsättningar att visa sina förmågor och utvecklas i en föränderlig framtid.

…att utveckla vår skola för både här och nu och för framtiden…

Det har rört sig kring oerhört viktiga frågor om hur undervisningen påverkas av digitalisering och framtidens lärande, hur vi skapar förutsättningar kring kollegialt lärande på alla nivåer.

dash

Kreativt sätt att utveckla programmering på olika nivåer

Programmering eller datalogiskt tänkande samt hur allt detta påverkar verksamhet och lärarrollen tillsammans med elever men även framtida behov på lärarutbildningen.

…hur skapar vi tillsammans motivation och lust att lära hos elever, lärare och skolledare, hur lyfter vi detta i dagens debatt kring skolan för att nå längre…

 

Konferensen inleddes med många tankar och en inspirerande föreläsning av professor Louise Stoll. Föreläsningen tog upp många viktiga aspekter som har betydelse för lärandet för både elever och lärare tillsammans och vilka utmaningar och möjligheter detta för med sig i skolan. Vikten av att skapa förutsättningar och strukturer för professionellt och kollegialt lärande och samarbete i en organisation.

Louise Stoll - Creating and exchanging knowledge for school development and innovation

Louise Stoll – Creating and exchanging knowledge for school development and innovation

En av de viktigaste delarna som jag känner starkt för kring lärande och som också togs upp i Louise föreläsning är hur lärandet uppstår och hur detta skiljer sig i förhållande till en tidigare föreställning om kunskap.

…Hur vi förstår saker och omsätter det i praktiken uppstår i dialog tillsammans, inte enbart av att vi tar till oss text, film eller liknande på endimensionellt sätt.

Lärande uppstår när vår egen och andras tänkande utmanas på ett flerdimensionellt sätt…

Jag blev under konferensen utmanad i min tanke i mötet med alla människor som bidrog och tog mitt lärande vidare. En riktigt kul sådan upplevelse är när jag tillsammans med Karin Brånebäck blev intervjuade av gymnasielever. Vi fick sätta ord på digitaliseringens innebörd för undervisning och organisation i en gemensam reflektion kring skolan.

 

Intervjuns frågor lyftes ytterligare i samband med Martin Tallvids föreläsning kring sin forskningsrapport om Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik”  då vi avslutade denna med en en reflektion om det han tog upp.

Martin Tallvid - Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik

Martin Tallvid – Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik

Några viktiga delar som jag tar med mig i mina fortsatta tankar efter att ha tagit del av föreläsningen utöver att den bekräftar många delar av den erfarenhet som jag fått ta del av i den resa som jag själv är med i, så är det betydelsen av hur trygg läraren är i sin pedagogiska roll. Att digitaliseringen och elevernas möjlighet och tillgång till lärande med ny teknik i klassrummet är beroende av lärarens förmåga att hanterar TPACK området.

 

Seminarium arrangerade av SPSM

Seminarium arrangerade av SPSM

Utöver att jag under två välfyllda dagar med intressant innehåll fick möjligheten att ta del av viktiga utvecklingsfrågor för framtiden så delade jag och Ulrika Jonson, specialpedagog  på min skola, med oss i ett arrangerat seminarium av SPSM. Seminarierna hade lite olika perspektiv och behandlade riktigt viktiga frågor. I grunden utgick de från hur vi tillsammans kan utveckla vår verksamhet för att möta olika med olika. Båda seminarierna var välbesökta och innehöll både frågor och tankar som bidrog till viktiga reflektioner.

Några tankar som jag tar med mig efter genomförandet av seminariumen är hur stort och komplext uppdrag vi har tillsammans och vilken betydelse vårt förhållningssätt har, vilken tillgänglighet vi skapar och betydelsen av lärmiljön. Vi behöver också oftare släppa vuxenperspektivet och se saker ur barnens perspektiv och vad som fungerar bäst för dem, ställa frågan till eleverna hur de lär och hur vi skapar förutsättningar för detta. Att vi i större utsträckning använder oss av våra tvärprofessionella roller i skolan för att skapa möjligheter tillsammans att göra olika för olika.

Ett stort tack till alla som jag har fått möjligheten att reflektera, diskutera tillsammans med under dessa dagar.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Lärande samarbete

Under året har skolan utvecklat sitt lärande tillsammans och jag upplever att vi har en bra metod för att ge möjlighet till kollegialt lärande. Vi har under året haft fokus och draghjälp med stöd från matematiklyftet och den tydliga struktur detta arbete för med sig, vi beslutade utöver detta ett parallellt spår kring språk och kunskapsutvecklande arbete och bedömning för lärande som också fått samma struktur lokalt på skolan. Gemensamt för dessa utvecklingsområden är att vi som verksamhet har skapat möjligheter och en arena för ett professionellt lärande. Det är såklart mycket annat som också pågått under året men jag tänker att det viktigt att hålla i och hålla ut kring några fokusfrågor då det annars är lätt att springa vilse i skogen av allt intressant att utveckla. För att skapa denna möjlighet har vi nämligen också organiserat oss annorlunda och det kräver också sin tid, att finna sina nya roller och samarbeten och strukturer för verksamheten. Detta har i sin tur lett oss in i ett arbete med vidareutveckling av vårt inkluderande arbetssätt och att gör olika för olika. Skolan lämnar mer och mer en traditionell organisering av klasser till fördel för att vi är flera lärare runt en årskurs som arbetar tillsammans för att utveckla elevernas förmågor i ett lärande tillsammans och att vi skapar möjlighet att utveckla undervisningen som är det som har störst betydelse för hur långt eleverna når.

Lärande samarbete

Lärande samarbete

En viktig del som man kanske inte allt för ofta återkommer till är att detta arbete också bygger på viktiga faktorer som ansvarskultur och en öppen delandekultur. Utan dessa delar kommer utmaningarna kring skolans utveckling finnas kvar och vi hamnar då i något som någon annan ska göra. Sen finns det alltid behov av en balansgång i detta och att det inte finns utrymme att vi kan utveckla allt samtidigt och att allt ska vara klart imorgon, det är en process som också påverkas av dess innehåll och behov och därmed blir en aning komplex. Jag kan i en reflektion över årets utvecklingsarbete se att det funnits stöd i den modell vi haft och att den bidragit positivt, däremot så behöver vi fortsätta att förfina och utveckla vårt gemensamma lärande.

I allt detta så kan man önska att det skulle gå fortare och det är lätt att bli hemmablind och det är lika lätt att bli låst och falla tillbaka i traditionella strukturer och vanor. Fortsätter vi att måla bilden av vart vi vill så är det säkert att vi gör något annorlunda som har betydelse. Jag tänker också att det är viktigt att fortsätta att återknyta till varför vi gör, hur vi gör och vart vi ska för att hela tiden återkomma till vår gemensamma målbild. Det är som en person sa till mig i ett reflekterande möte

…vi har olika förståelse för saker och det betyder att min förståelse inte med automatik är någon annans och det tar olika lång tid…

I detta blir jag stärkt i att jag hela tiden måste återknyta till vår verksamhetsidé och den spännande resa vi är på, hålla i och hålla ut för att i så hög grad som möjligt skapa en gemensam förståelse. Det låter ganska självklart i teorin men i praktiken är det en intressant utmaning då man också ska balansera detta med olika drivkrafter.

Det känns däremot bra och kul när man får återkoppling av oberoende observationer av olika besökare under året att man ser hur det öppna förhållningssättet kring vår utveckling och lärande tillsammans går igen i undervisning och man hör och ser mina tankar och idéer i samtal och undervisning med olika pedagoger. Det finns en hög närvaro av nyfikenhet och en vilja att lära mer. Det är däremot riktigt svårt att svara på det efterföljande frågan

…hur har du skapat förutsättningar för detta och vilka strategier har du haft som ledare för att åstadkomma detta klimat kring utvecklings- och förändringsarbete…

Några centrala delar däremot som jag kan se har en betydelse är

  • Att ha en strategi och plan med vad man vill åstadkomma
  • Förmedla och använda drivkrafter hos en själv och de runt omkring
  • Prata om målbilden och vad det är man vill åstadkomma för att skapa förståelse
  • Modella ett förhållningssätt och de förändringar man vill se, att vara en del i processen
  • Skapa en VI känsla och gemensam idé
  • Skapa nyfikenhet och tillåtande klimat, vi är lärande tillsammans
  • Förutsättningar och struktur för pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbetet
  • Följa upp systematiskt i relation till målbild och och var processen är påväg
  • Våga ge sig ut på en resa och göra annorlunda
  • Hålla i och hålla ut och då och då titta i backspegeln för att påminna sig själv om framstegen
Dimensioner i förändringsprocesser

Dimensioner i förändringsprocesser

En annan inte allt för oviktig del som blir mer och mer aktuellt då man under en längre tid varit inne i en spännande och lärorik utvecklingsprocess som verksamhet, är att hitta inslag med utbyte av kompetens. Att söka efter ett lärande i ett samarbete som ger ny energi och utvecklar verksamheten ytterligare. Som jag skrev tidigare är det lätt att man hamnar i att ”man inte ser skogen för att alla träden är i vägen”. Man känner också av när nyheten har lagt sig och utvecklingen planar ut. I detta skede behöver man komplettera med kompetens och energi som ger resan en skjuts. Självklart är detta ett tillfälle för reflektion och möjlighet till en djupare utvärdering men jag tänker att man i detta också skapar möjlighet med nya inslag och finjusterar resans gång. Utan en pedagogisk plan kring fortsättning så stannar utveckling av och många gånger ökar risken markant till att man faller tillbaka i gamla mönster och strategier som absolut leder till en negativ konsekvens för undervisningen. Jag tänker även att man i ett lärande samarbete får perspektiv på den verksamhetsutveckling som skett och man får en möjlighet att reflektera med någon som har ett utanförperspektiv.

Jag tänker att vi genom ett lärande i samarbete ger möjligheten till att komplettera vår verksamhet med kompetens som bidrar till verksamhetens lärande som i sin tur leder till ett fortsatt utvecklat lärande på olika nivåer som slutligen påverkar undervisningen.

Verksamhetens gemensamma lärande

Verksamhetens gemensamma lärande

Ytterligare får vi i dessa samarbeten möjlighet till att pröva vår utveckling och tankar med aktuell forskning på olika områden samtidigt som vi får tillgång till kompetensutveckling för verksamheten som leder till en utveckling av undervisningen och hur vi arbetar med vårt lärande tillsammans.

Jag ser fram mot en fortsatt utveckling av verksamheten i de olika lärande samarbeten som vi etablerat under året och jag tänker att dessa absolut kommer bidra till en fortsatt spännande resa för skolan som också bidrar till att vi utvecklar oss för alla elevers skull. Vi fortsätter också att utveckla vår organisation och de strukturella förutsättningarna för ett professionellt lärande tillsammans med både kollegor och elever.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Kreativitet och nytänkande i undervisningen

För en tid sedan fick jag en fråga av några elever om man inte skulle kunna använda sig av Minecraft i lärandet och som verktyg för att arbeta med undervisningens innehåll. Tanken var inte helt ny och det fanns flera exempel på hur man hade använt sig av Minecraft på ett framgångsrikt sätt i undervisningen. Arbetsmetoden tilltalar då vi genom detta utgår från elevernas referensram och arbetsyta och vi skapar en lustfylld lärsituation där vi utvecklar flera förmågor. Eleverna fick i uppdrag att tillsammans med sin lärare undersöka kring  möjligheterna och hur man skulle kunna genomföra detta och vad som behövdes. Under en tid var jag uppvaktad av flera tänkbara förslag och lösningar.

”…det var ju såhär enkelt jag tänkte vi kunde göra det…”

Efter en tids undersökande och lite tillkrånglat tänkande så var det mycket enklare att bara komma igång

Bronsåldern i Minecraft

Bronsåldern i Minecraft

med verktyget på lärplattan och eftersom eleverna befinner sig på samma nätverk var det inga konstigheter att samarbete och utveckla sitt lärande tillsammmans i en gemensam värd. Under veckan har jag fått möjligheten att ta del av hur eleverna genom detta diskuterar, skapar och lär sig tillsammans. Tänka att få vara kreativ och utveckla flera förmågor samtidigt.

I momentet som eleverna arbetar med utvecklas matematiken med beräkningar och husbygge i bronsåldern, tankar kring tekniska konstruktioner när man gör val av träslag samtidigt som man diskuterar hur man skapar bäst förutsättningar för boskap och odling. Kanske får vi i framtiden se hur eleverna bygger upp sin närmiljö i en virtuell värld som de tolkar den samtidigt som de utforskar den och besöker olika platser i skolans närområde.

Kodning och programmering blir allt mer aktuellt i skolan och är ett ett intressant undervisningsinnehåll som eleverna undersöker mer och mer. Att koda och programmera(Hackad läroplanen) blir också allt vanligare i skolan.

Bee-Bots

Bee-Bots

I en framtid är jag övertygad om att det kommer vara ett större inslag av detta i elevernas lärande och i undervisningens innehåll och kanske avgörande på framtida arbetsmarknaden. Det är något som skapar ett kreativt lärande där eleverna får utveckla flera förmågor. Genom relativt enkla metoder får de lära sig grunder i att styra och skapa instruktioner genom enkel kodning. Man kan såklart bygga vidare på det och även övergå till mer avancerad kodning  och som några elever tidigare gjort skapa egna enklare program/spel. För att stimulera denna utveckling har vi på skolan börjat med ett projekt i tidigare åldrar med små robotar ”Bee-Bots” där eleverna på ett lekfullt sätt får utforska möjligheterna. Genom en rad olika verktyg och program har det blivit allt enklare att undersöka programmering/kodning och eleverna får genom laborativa metoder prova sig fram vilket också utvecklar flera förmågor som också blir viktiga för framtiden i ett lärande tillsammans.

En intressant metod som skapar lust till lärande och som lyfter in aktuella händelser omkring oss på

Grej of the day

Grej of the day

ett kreativt sätt är superkorta microlektioner ”Grej of the day”. Det skapar ett engagemang och delaktighet för aktuella händelser och utvecklar elevernas förmågor och lärande. ”Grej of the day” har också varit framgångsrikt hos våra elever som provat det. Genom att ytterligare använda en karta (arcGis) synliggörs även spridningen på de olika ämnena som tas upp. Är ni nyfikna på att ta del av eleverna gått igenom på sina microlektioner så kan ni besöka och ta del av innehållet på bloggen Vallasidan: GOTD.

I ett ämnesövergripande arbete med bild, musik där eleverna även får utveckla sina förmågor i svenska skapar eleverna flitigt och man hör hur eleverna diskuterar och reflekterar över sitt lärande. Det är uppenbart att det är en stark drivkraft att få skapa något och att andra får ta del av det man gjort. Jag tänker att detta bidrar till elevernas lärande tillsammans och utvecklar förmågor för framtiden. Det får en också att fundera på hur viktigt det är att vi tänker igenom vilka lärsituationer vi skapar och hur dessa möter elevernas referensramar.

Skapa film

Skapa film

Jag är övertygad om att vi genom dessa arbetsmetoder ger eleverna möjlighet att utvecklar sina förmågor att samarbeta och lösa utmaningar i ett lärande tillsammans. Vi får också elever som funderar och tänker igenom sina val utifrån ett kritiskt tänkande där de reflekterar över trovärdighet och tar hänsyn till olika värderingar. Alla dessa delar är viktiga i en föränderlig framtid och det lyfts även fram som viktiga att utvärdera och lyfta i framtida internationella undersökningar.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Professionellt lärande i förändringsarbete

Under hösten har vi startat upp nya spännande förändringsarbeten för att ännu bättre kunna utveckla elevernas förmågor tillsammans. En central tanke i årets förändringsarbete och utvecklingsarbete har varit att vi vill säkerställa och skapa en möjlighet till kollegialt lärande på alla nivåer under vår resa. Med anledning av att vi gått in i så stora förändringar och allt vad det innebär ser jag det som avgörande att vi utgått från Helen Timperleys modell kring professionellt lärande.

professionellt lärande

professionellt lärande

Jag tänker att modellen i detta omsätts på individ, grupp och verksamhetsnivå. Genom detta får vi också en systematik kring vårt förändringsarbete och hur processen pågår och vart vi behöver ge stöd för att vi som hel verksamhet tillsammans ska ta oss till vår gemensamma målbild. Det som ytterligare blir en positiv effekt av att utgå från denna modell är att vi synliggör att våra förändringar centralt utgår från att ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina förmågor och att vi återkommer till detta när vi utvärderar effekterna.

utveckling i ett professionellt lärande

utveckling i ett professionellt lärande

I detta professionella lärande på verksamhetsnivå blir varje process på gruppnivå bidragande till verksamhetens lärande tillsammans. Varje individs ansvarstagande blir i sin tur avgörande för gruppens och individens professionella lärande. Man skulle kunna likna det med att varenda kugghjul måste snurra och bidra till helheten. Något som jag ofta återkommer till i reflektion är hur viktigt det är med närvaron av ansvarskultur och en delandekultur något som också lyfts fram OECD-rapporten kring svensk skola. Det behöver också finnas en struktur och gemensam verksamhetsidé, en nyfikenhet där vi modellar och lär tillsammans för att ge möjligheter till att utvecklas i denna riktning. En reflektion som jag ibland återkommer till och som beskriver ett fenomen som begränsar utvecklingen och hur vi lär tillsammans och som representerar en kultur som inte gynnar ett kollegialt lärande är ”jantelagen”. Vi kan alla lära av varandra och tillsammans och i detta måste vi vara prestigelösa och våga prova.

Jantelagen

Jantelagen

När jag tänker tillbaka på hösten så känner jag att det finns många goda exempel och lärande situationer som har bidragit, i reflekterande samtal hör jag nya tankar i samarbete och lärande tillsammans med eleverna ser jag förändrade arbetssätt och metoder för att utveckla elevernas förmågor så långt som möjligt.

Exempel

Exempel

 

Ett ytterligare intressant perspektiv blir när vårt kollegiala och professionella

Tänktanken

Tänktanken

lärande tar sig utanför verksamheten och vad detta sedan bidrar med till förvår fortsatta utveckling. Jag tänker att detta för med sig många positiva
effekter och att det bidrar till vårt lärande i ett större sammanhang.  Jag fick under hösten möjlighet att delta i ett sådant lärande vid ett besök på Årstaskolan som resulterade i ett reflekterande samtal kring skiva sig till läsning.

 

skoldatateket

skoldatateket

En annan möjlighet som har blivit tillgänglig för oss under senare delen av hösten är att vi nu arbetar med att bygga upp ett praktiknära skoldatatek som är tänkt att bidra med inspiration och reflekterande samtal  som inspirationsresurs och är ett led i det kommunövergripande kollegiala lärandet för skolpersonal från Södertälje kommun likväl som som det bidrar till utvecklingen i vår vår verksamhet då vi får ta del av tankar och utvecklande frågeställningar som för våra tankar vidare.

Det är en utveckling och delaktighet som är lärande för oss alla och viktig för att vi ska lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Förändring som skapar möjligheter att göra olika för olika

Under första delen av detta läsår har vi utmanats och arbetat tillsammans med vår nya organisation med flerlärarskap och samarbete som centrala delar. En följd av denna förändring eller rättare sagt en tanka som var orsaken till denna förändring är också ökade möjligheter att göra olika för olika och utveckla skolans arbete med inkluderande arbetssätt. Det som kort kan sammanfatta den första korta tiden i vårt förändringsarbete är att vi ser många möjligheter till kollegiallt lärande, utbyte och diskussion som utvecklar oss i ett lärande tillsammans, vi blir en lärande organisation. Vi ser också ökade möjligheter att vara flexibla i undervisning och att möta eleverna på individnivå och gruppnivå olika utifrån behov och utmaningar.

Utvecklingsprocesser på skolan

Utvecklingsprocesser på skolan

I den utveckling vi är inne i ser vi hur våra olika stora processer hänger ihop och det bästa betyget vi kan få är när eleverna återkopplar i våra utvärderingar att vi utvecklas för deras skull. Att de känner att vi har en relevant undervisning som utmanar dem och ger dem möjligheter för en föränderlig framtid där alla ingår tillsammans.

Det som är riktigt intressant i vårt förändringsarbete är att vi gör förändringar från grunden som i sig i längden berör flera delar i vårt arbete och liknar det som Skolverket tar upp i sin artikel ”Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering” och Thomas Skrtic nämner som adhocratisk organisation. Givetvis behöver vi i detta koppla till strukturer och uppföljning samt ett demokratiskt förhållningssätt som utgångspunkt då det annars kan bli för svävande och inte utvecklande för vår verksamhet, men det är en förändring om hur vi i grunden ändå väljer att organisera oss. Andra delar som följer med i vårt förändringsarbete och berörs tydligt är förhållningssätt och bemötande och hur vi i högre utsträckning möter olika med olika och att man får ingå i ett sammanhang utifrån sina förutsättningar. I detta arbete blir artikeln av Nilholm och Alm som tas upp på Skolverket i ”Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!” intressant. Vi har i detta arbete valt att också titta på ett material från Specialpedagogiska skolmyndigheten som är ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för att göra en kartläggning och nuläges analys och ta fram våra fortsatta utvecklingsbehov i relation till att öka möjligheterna för alla elever i vår skola att nå så långt som möjligt.

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (SPSM)

I denna del av utvecklingen av skolan har vi också utmaningar kring åsikter och tankar kring inkludering, vad vi gör i skolan och som i sig ibland inte riktigt bidrar till att vi utvecklas för att ge alla individer en möjlighet till sammanhang och att ingå i ett lärande tillsammans med andra. Vi behöver beskriva mer vad vi gör och mötas i givande dialoger där vi lyfter våra olika perspektiv och ingångsvärden men framförallt vad står inkluderande arbetssätt för och hur omsätter vi det i vår skola.

Jag tänker att i det är viktigt att det är vi i professionen som ska uttala oss i dessa frågor och om hur våra arbetsmetoder ser ut. Det är klart att vi kan ta till oss idéer och tankar i denna utveckling men förhoppningsvis på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att vi går in med acceptans att vi tänker olika i detta. Det finns många agendor och perspektiv i dessa frågor som ofta spelar in, allt från att journalister vill få till intresseväckande rubriker om skolan i media till stora samhällsekonomiska perspektiv och konsekvenser som har betydelse för individen och samhället. Jag tycker det är viktigt att vi inte glömmer individerna och människorna i detta, eleverna, pedagogerna och skolan som varje dag gör ett fantastiskt arbete tillsammans. Det är ju i slutändan inte så att vi har olika målsättningar utan vi vill alla att vår framtid ska utvecklas så långt som möjligt och då är det faktist så att vi i skolan har detta uppdrag, vet och har utbildning för det vi gör och pratar om, trots det man kan läsa i media.

Inkludering där alla ingår tillsammans utifrån sina förutsättningar - olika för olika

Inkludering där alla ingår tillsammans utifrån sina förutsättningar – olika för olika

Vi kan heller inte välja att ställa oss utanför detta som skola eller professionella pedagoger då det på flera plan är vårt uppdrag att möta förändringar som samhället är i, samt att ge alla elever förutsättningar i en global föränderlig framtid att lyckas utifrån olika förutsättningar i ett samspel med andra. Sverige har även som många andra stater förbundit sig i övergripande styrdokument  Salamancadeklarationen och  Mänskliga rättigheter samt barnens rättigheter som lyfter dessa områden och som genomsyrar våra styrdokument i skolan. Sen säger jag inte att detta är en enkel resa men det är en resa där vi behöver utvecklas tillsammans och se våra olika roller i och även ta ansvar för detta.

Jag känner att vi verkligen är påväg i vår resa och vi har utvecklat och utvecklas i många delar på övergripande plan men även på grupp och individnivå.

  • Vi ger förutsättningar för alla elever att möta fler utbildade pedagoger med vårt flerlärarskap och där pedagogerna har möjlighet att anpassa och ge olika för olika
  • Vi utvecklas med moderna lärverktyg i skolans satsning på framtidskompetenser och ger alla elever möjlighet att använda verktyg som ger dem förutsättningar att utvecklas
  • En hög närvaro av kompensatoriska hjälpmedel och en pedagogisk diskussion om bemötande och förhållningssätt
  • En lärande organisation där vi vi delar våra erfarenheter och utvecklas i ett kollegialt lärande tillsammans
  • En tydlig idé vart vi är påväg och vad vi tillsammans står för
  • En systematik kring uppföljning, utvärdering och en flexibilitet samt lyhördhet vad vi behöver förändra, förbättra och utveckla
Olika sätt att se på utmaning och möjligheter

Olika sätt att se på utmaning och möjligheter

Något som framträder tydligt i en första enkel reflektion och relation till tidigare arbetsmetoder och vad vi gör nu, det vi möter och vad vi är påväg in i som fortsatta behov i denna utveckling, utöver att vi följer upp kontinuerligt och systematiskt,  är att vi håller i och håller ut med den förändring vi är inne i.  Det är också viktigt att vi forsätter arbeta för att det blir något eleverna i ännu större utsträckning får dra nytta av och att vi skapar förtroende och tror på det vi gör.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

Lärande tillsammans med uppdraget som utgångspunkt

Så här års filar vi vanligtvis på de sista pusselbitarna för kommande år. Vi finslipar, justerar vår lärande organisation utifrån att skapa bäst möjligheter för eleverna att nå så långt som möjligt. En annan parameter som också ingår i denna ekvation är vårt systematiska kvalitetsarbete och de utvärderingar av vad vår organisation lyckats åstadkomma under året. Många gånger kan jag uppleva att det stannar vid att vi konstaterar att så här blev det och såhär ser det ut. Vi diskuterar ofta också om hur vi skulle vilja göra och vad vi skulle vilja förändra men kommer oss inte riktigt för och man faller ofta snabbt tillbaka i gamla vanor och hur vi alltid organiserat skolan. Det har också en hel del med kulturen att göra och våra yttre strukturer och frågan är ganska komplex och förändring tar tid. Det är viktigt att vi i denna förändring fortsätter skapa möjligheter och tid.

Det är såklart att det inte står stilla men om jag nu generaliserar så genomför vi inte ofta några avgörande förändringar som skapar mycket större möjligheter. Det finns en enorm drivkraft och vilja till att göra något nytt och tänka annorlunda. I år har vi på allvar tagit tag i det vi ofta diskuterat att vi vill förändra och förnya för att skapa möjligheter till en lärande organisation tillsammans med uppdraget som utgångspunkt.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)

Som jag nämnt ovan är frågan komplex och de förändringar vi står inför och kommer göra berör flera delar i organisationen men även skolkulturen. Jag skulle enkelt kunna säga att vi skapar en organisation kring elever där vi i stor utsträckning har en tvålärarskap, det vill säga att man är två lärare på en grupp elever (1 klass), men då gör vi nog det lite enkelt för oss och vi skulle snabbt falla tillbaka i gamla mönster och eleverna skulle inte få ut det vi tänkt av förändringen. Sen kan jag väl tillägga att denna förändring inte kommer över en kortare tid utan är en process som startat långt tidigare med att vi provat, utvärderat, reflekterat och diskuterat. Vad var bra och vad gick mindre bra, hur får vi till större möjligheter, hur ger vi möjligheten till lärande tillsammans. Detta har skapat en hög medvetenhet och delaktighet hos var och en och en erfarenhet som blir viktig i den fortsatta utvecklingen.

Hierarkisk och Lärande

Hierarkisk och Lärande

Det startar faktiskt redan vid vilken typ av organisation vi vill ha och att våra förväntningar på varandra stämmer överens, vad skapar bäst förutsättnings för att ge eleverna störst möjligheter. I vårt fortsatta arbete utgår vi från att vi i stor utsträckning är en lärande organisation men vi styrs många gången utifrån hierarkisk strukturer och faller tillbaka i det mönstret vilket inte är gynnsamt.  Jag har länge pratat om att det är viktigt att jag som ledare modellar de förändringar jag vill få till och vad jag vill se i min organisation, att jag kan inte förvänta mig  förändringar som jag själv inte gör. Detta är såklart självklart för många men ändå viktigt att ta upp då detta inte alltid går ihop med en traditionell hierarkisk syn och det uppstår olika förväntningar som inte införlivas.  För en tid sedan fick jag en möjlighet till att sätta nya ord på den organisation som jag eftersträvar och vill få till och som är nödvändig i de nya möjligheterna vi skapar med tvålärarskap. I fyrfältaren nedan används begreppet Challenge organisation (Har du attityden? Claes Knutson) istället för Lärande organisation men det finns många likhetstecken. Bilden problematiserar ändå förhållandena mellan organisationsmodeller.

Challenge organisation

Challenge organisation

I att vi vill skapa en Lärande organisation är det även viktigt att ta med tankarna som lyfts fram i bilden med Challenge organisationer och relationen till övriga organisationer.

  • ETT VI (En verksamhetsidé, vilken spelplan är vi på och vad gör vi, tillsammans)
  • SJÄLVDISCIPLIN/SJÄLVVÄRDERANDE (En egenutvärdering, hur förhåller jag mig till vår gemensamma idé och vart vi är påväg, vilka resultat gör jag och vad behöver jag förändra)
  • DELANDE KULTUR (Högt i tak, vi har kul och lär tillsammans – Jante lagen har avskaffats)
  • ANSVARSKULTUR (Det jag gör har betydelse och jag tar ansvar för det jag gör och dom idéer, initiativ jag tar, jag har ett ansvar för den verksamhet vi bedriver tillsammans)
  • KREATIVT/DIVERGENT TÄNKANDE (Förändring, högt tempo, se möjligheter)
  • EGENDRIV (Jag har ett uppdrag utifrån förväntningar och är delaktig, jag förväntar mig inte att någon annan löser åt mig utan tillsammans med mig)

Dessa delar i vår organisation och hur vi ser på den är nödvändiga i det fortsatta arbete för oss då vi startar vår övergång till tvålärarskap och ett lärande tillsammans som ger eleverna större möjligheter att nå så långt som möjligt.

Vi styrs också av yttre faktorer som timplan och tid och vilka ekonomisk möjligheter vi har samt uppföljning av resultat. Dessa delar drar oss ofta tillbaka till en hierarkisk struktur och vi arbetar konstant med att balansera dessa verkligheter. Jag tror att vi har förmågan att befinna oss i en lärande organisation om vi vill det trots att vi behöver uppfylla exemplen ovan. Jag att det har mycket att göra med vilket synsätt vi har och vad vi vill lägga vår energi på. Här kommer modellandet in igen och som exempel har vi år utgått från UPPDRAG då man har funderat kring  sin roll i verksamheten. Jag har också presenterat kommande år utifrån UPPDRAG och inte antal timmar här och där och så mycket tid i matematik, svenska eller engelska. En grupp lärare ansvarar  för en grupp elever och har fått i UPPDRAG att lära tillsammmans med dessa elever så att de når så långt som möjligt. Timplan och andra stödstrukturer blir att förhålla sig till men inte som utgångspunkt då det primära för UPPDRAGET blir att skapa förutsättningar och möjligheter tillsammans med kollegor för gruppen elever att nå så långt som möjligt i relation till de nationella avstämningarna i år 3 och 6. Ett större fokus hamnar på den formativa undervisningen och den individuella återkopplingen då varje resa fram till målet kan se olika ut. Viktigt att ha med i denna utgångspunkt är begreppen i bilden nedan, hur de påverkar varandra, vilka möjligheter respektive hinder de skapar. Det blir viktigt att beröra dessa i förändringen och med UPPDRAG som utgångspunkt. Man brukar också prata om att det är ”frihet under ansvar” men inte ”fritt vald verksamhet”. Det behöver finnas en klar förväntansstruktur och en gemensam verksamhetsidé samtidigt som det behöver finnas ett FÖRTROENDE och höga FÖRVÄNTNINGAR på varandra. Alla behöver ta ANSVAR för organisationen och dess resultat och framförallt sina egna resultat och förhållningssätt. Det behöver utöver detta finnas ett intresse för UPPFÖLJNING och utvärdering av vart verksamheten är på väg, gruppen och individerna och att vi återkommande kommer tillbaka och berör HUR? frågan.

Förväntningar och förtroende

Förväntningar och förtroende

Vi behöver helt enkelt tillsammans med eleverna modella lärande, våga utmana, prova och våga göra fel samtidigt som vi har höga förväntningar och förhållningssätt som bottnar i en god värdegrund och tro på individen.

I de nya tankarna och hur vi väljer vår syn på organisationen och förhållningssätt skapar vi en rad möjligheter och förutsättningar för att göra något riktigt bra tillsammans. Med utgångspunken från UPPDRAG skapar vi också en flexibilitet och möjlighet att utgå från övergripande perspektiv och arbetssätt.

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

I tankarna kring kommande lärande organisation skapar vi ett lärande tillsammans med eleverna och kollegor och en ökad möjlighet till synliggöra lärande genom formativ undervisning, eleverna blir delaktiga i sin lärprocess i högre utsträckning. Vi möjliggör detta genom tvålärarskap med ansvar och delande kultur, att vi lär av varandra – modella lärande tillsammans.  Det är en utveckling från grunden där skolkulturen och gamla mönster förändras och man blir ägare av sitt uppdrag tillsammans med eleverna.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

 

 

I skuggan av den pågående skoldebatten…

Ända sedan rapporten kring PISA resultaten kom har debatten om skolan gått het och många tänkare och tyckare har gjort inlägg och debattartiklar om ämnet och den svenska skolan. Självklart får denna debatt ny energi nu under valåret och mer eller mindre kloka inlägg ser dagens ljus i olika media. Samtidigt som detta sker utvecklar Sveriges lärare och skolledare barnen i den svenska skolan och arbetar med att skapa kreativa, innovation, kompetenta individer som tror på sina förmågor.

NU & DÅ

NU & DÅ

 

Som en följd av den hårt vinklade debatten som inte alls lyfter fram vad våra barn, lärare och skolor tillsammans utvecklar så skapas en allt mer negativ syn på skolan. Allt flera tyckare och tänkare kryper fram som inte i sig har någon som helst koppling utöver sin egen skolgång till det professionella arbetet som genomförs varje dag i skolan. I skuggan av den pågående debatten får många skolor ägna allt mer tid till bemöta och stå till svars för en rad olika frågor som tar både energi och tid som vi hellre vill lägga på lärande med barnen och utveckla våra skolor. Det som verkligen är oroande är att debatten blir en generell bild och att det saknas koppling till det aktuella samhället vi lever i, den aktuell forskning  och den kontext barnen befinner sig i. Man kan också oroas åt att man tror att alla dessa åsikter som ofta inte baseras på fakta är vad våra styrdokument uttrycker att vi ska göra. Självklart vill jag inte med detta påstå att det inte finns områden som svensk skola behöver utveckla men låt oss som har utbildning för det och är skolledare och de professionella pedagogerna tillsammans med barnen visa vägen. Vi som arbetar i skolan vill bedriva en verksamhet där alla barnen får självförtroende och självtillit till sina förmågor.

Tror man på allvar att barnen känner tillit och tro på sin förmåga under rådande debatt, nej det får vara nog nu!

All denna oro och negativa bild som sprider sig föder också en oro hos föräldrar och barn. Många gånger så stannar det där och man kanske får glädjen att skapa sig en egen bild i ett besök på en skola. Ibland så fortsätter detta dessvärre mer eller mindre onyanserat utan direkt fakta och en stor del av skolans arbete går åt att förklara och lugna istället för att utveckla barnens lärande. Så låt oss vara klara på en sak att alla vi som arbetar i skolan  har barnens främsta och lärande i fokus oavsett pågående debatter. Vi har också en pedagogisk utbildning som är en grund för att utföra ett professionellt yrke. Vi som arbetar i skolan vet att vi bedriver en annan skola idag än den som var igår, en skola med en annan syn på kunskap, ett snabbare informationsflöde och en allt mer skiftande och föränderlig framtid där vi är lärande tillsammans. Det verkar som många glömt detta… Låt oss få göra det vi är bra på och kom ihåg att vi utvecklar Sveriges framtid och den är annorlunda än den som vi flesta växt upp i.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

Reflektion i stort och smått

the pop up class

the pop up class

Under hösten har vi haft en spännande och intensiv utveckling  i vårt arbete med digitala verktyg och våra pedagogiska diskussioner.

Vi ser många effekter i vårt arbete med digitala verktyg och barn som växer i sitt lärande. Vi ser ett utökat språk, självsäkrare barn, barn med självförtroende och som får lyckas, barn som ser sin lärprocess, en ökad kreativitet. I många forum och dialoger som vi deltagit i under hösten får vi ett kvitto på att vi är på rätt väg med vår verksamhetsidé med hållbara framtidskompetenser vår satsning på digitala verktyg, att barnen får koppla sin kunskap till ett verkligt sammanhang och lärande, en riktig publik. Inget toppar ett barn som stolt berättar för oss vuxna hur vi kan tänka och hur vi kan göra, vad de vill och hur deras lärprocess ser ut. I arbetet med digitala verktyg blir detta extra synligt både för oss vuxna men även för barnen. Det kändes extra kul att barn från skolan fick berätta om vad som är viktigt och hur de ser på digital utveckling i skolan, då de var inbjudna till en konferens på Sveriges kommuner och landsting  (SKL) med just denna fråga på agendan, nytt forum ska öka användningen av it i skolan, SKL tar it-täten.

När jag funderar så känner jag att det också varit ett stort fokus på de pedagogiska diskussionerna och kring lärande i stort och smått hur vi synliggör detta på ett ännu bättre sätt och hur vi gör det tillsammans. Många diskussioner landar också i hur vi ser på kunskap, vad är viktigt att barnen får med sig för framtidskompetenser och förmågor. Alla dessa diskussioner är både intressanta och givande men behöver lyftas både i och utanför skolan och jag känner att vi får energi i vårt utvecklingsarbete av att denna fråga finns på agendan.

Genom vårt arbete med verksamhetsidé samlas vi kring gemensamma diskussioner kring vart vi är på väg och hur vi ser på kunskap och lärande.

Vi startade också hösten med en inspirerande föreläsning kring förmågor som gav ytterligare energi i många diskussioner som vi redan hade på skolan. Jag kan se att dessa också går hand i hand med våra tankar i arbetet med digitala verktyg och hur vi ser på dessa som en resurs i lärande och hur vi använder dessa pedagogiskt. Inspirationsföreläsningen kring förmågor fortsatte med ”Att följa lärande…”  som blev ett bra komplement till våra diskussioner. I vår intensiva vardag låg detta som ett övergripande surr och jag känner att vi ofta återkom till dessa i många diskussioner fastän man så klart skulle vilja ha ägnat mer tid till detta. Att vi har dessa diskussioner igång och att vi tillsammans utvecklar vår verksamhet bidrar och är till för att vi ännu bättre ska kunna följa upp och ge barnen den undervisning som de är delaktiga i och vi vet utvecklar deras förmågor, utveckling av tankar kring förmågor på skolan.

Jag kan tycka att det blir extra viktigt för oss att blicka tillbaka till det vi tror på och den utveckling vi har gått igenom, den vi är i samt vår yrkesprofession, men framförallt att vi tror på våra barn och deras förmåga att utvecklas och lära. Barnen går ut i en helt annan verklighet än vad vuxenvärlden idag har gått ut till. Det är betydligt högre krav och en global konkurrens, kunskapen är inte bestående längre utan föränderlig med en hastighet som vi i vuxenvärlden många gånger har svårt att hantera. Vi kan inte börja med att backa bandet och följa en populistisk mediabild som skapar rubriker för att sälja lösnummer. Jag tycker att vi i detta ska vara ödmjuka inför det lärande barnen och skolan har tillsammans idag istället för att endast utgå  från höstens debatt då PISA undersökningens resultat publicerade och debatterats onyanserat och ofta med ett ytligt perspektiv. Visst behöver vi förbättra resultaten i skolan och utveckla vårt arbete utifrån de styrdokument vi har att följa, det behöver vi alltid göra då samhället alltid befinner sig i en utveckling och förändras.  Vi ser i olika undersökningar att segregationen ökar och fler elever som haft stora utmaningar tidigare idag har det ännu tuffare, detta är en gemensam utmaning för oss alla. Däremot så är inte PISA undersökning tänkt att vara ett material för jämförelse mellan länder på det sätt som har skett,  Svein Sjøbergs (professor i didaktik) kommentarer till PISA 2012 på podcasten ”Levevei” . Vi utgår också från olika läroplaner och har olika samhälls- och skolsystem. PISA handlar om vad ekonomer och folk inom OECD – länderna önskar att skolan skall vara. En mer nyanserad bild som publicerats är Pisa och officiell skolstatistik krockar (Dagens samhälle 11/12-2013).

Låt oss professionella hantera det vi är utbildade till att hantera…

Vi ska inte förändras utifrån en populistisk kampanj där man samlar billiga poäng på ett material som inte är tänkt att användas på detta sätt. Skolan måste utgår från riktig forskning och beprövad erfarenhet av oss som är professionella och kan vår verksamhet. Inte ifrågasätter vi kirurgen som opererar oss eller piloter som tar oss från plats A till B, utan vi litar på att de kan utföra sitt arbete. Visst har vi alla gått i skolan och har vår egen bild av den tiden men idag vet vi utifrån minnesforsking att detta minne ofta är förvanskad bild, Lita aldrig på skolminnen (DN 25/7 – 2013). Sen om det nu inte skulle räcka så vet vi att våra barn kommer gå ut i en annan verklighet än vår. Vi ska förändra vår verksamhet så vi bättre kan möta våra gemensamma utmaningar tillsammans med barnen, synliggöra lärande som fortsätter även efter skolan i en föränderlig framtid med global konkurrens där det krävas att man tänker utanför boxen och kreativt. Kan tycka att detta perspektiv behöver lyftas och att i dessa frågor är våra elever påväg och har kommit mycket  långt.

Svenska skolan på europas största skolmässa (SVTplay Gomorron Sverige 10/1 – 2014)

Ser fram mot ett år med spännande utveckling där vi i skolan fortsätter att föra professionella diskussioner för att utveckla våra verksamheter utifrån det vi ser utvecklar barnens förmågor.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter

%d bloggare gillar detta: