Lärande tillsammans med uppdraget som utgångspunkt

Så här års filar vi vanligtvis på de sista pusselbitarna för kommande år. Vi finslipar, justerar vår lärande organisation utifrån att skapa bäst möjligheter för eleverna att nå så långt som möjligt. En annan parameter som också ingår i denna ekvation är vårt systematiska kvalitetsarbete och de utvärderingar av vad vår organisation lyckats åstadkomma under året. Många gånger kan jag uppleva att det stannar vid att vi konstaterar att så här blev det och såhär ser det ut. Vi diskuterar ofta också om hur vi skulle vilja göra och vad vi skulle vilja förändra men kommer oss inte riktigt för och man faller ofta snabbt tillbaka i gamla vanor och hur vi alltid organiserat skolan. Det har också en hel del med kulturen att göra och våra yttre strukturer och frågan är ganska komplex och förändring tar tid. Det är viktigt att vi i denna förändring fortsätter skapa möjligheter och tid.

Det är såklart att det inte står stilla men om jag nu generaliserar så genomför vi inte ofta några avgörande förändringar som skapar mycket större möjligheter. Det finns en enorm drivkraft och vilja till att göra något nytt och tänka annorlunda. I år har vi på allvar tagit tag i det vi ofta diskuterat att vi vill förändra och förnya för att skapa möjligheter till en lärande organisation tillsammans med uppdraget som utgångspunkt.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” (Albert Einstein)

Som jag nämnt ovan är frågan komplex och de förändringar vi står inför och kommer göra berör flera delar i organisationen men även skolkulturen. Jag skulle enkelt kunna säga att vi skapar en organisation kring elever där vi i stor utsträckning har en tvålärarskap, det vill säga att man är två lärare på en grupp elever (1 klass), men då gör vi nog det lite enkelt för oss och vi skulle snabbt falla tillbaka i gamla mönster och eleverna skulle inte få ut det vi tänkt av förändringen. Sen kan jag väl tillägga att denna förändring inte kommer över en kortare tid utan är en process som startat långt tidigare med att vi provat, utvärderat, reflekterat och diskuterat. Vad var bra och vad gick mindre bra, hur får vi till större möjligheter, hur ger vi möjligheten till lärande tillsammans. Detta har skapat en hög medvetenhet och delaktighet hos var och en och en erfarenhet som blir viktig i den fortsatta utvecklingen.

Hierarkisk och Lärande

Hierarkisk och Lärande

Det startar faktiskt redan vid vilken typ av organisation vi vill ha och att våra förväntningar på varandra stämmer överens, vad skapar bäst förutsättnings för att ge eleverna störst möjligheter. I vårt fortsatta arbete utgår vi från att vi i stor utsträckning är en lärande organisation men vi styrs många gången utifrån hierarkisk strukturer och faller tillbaka i det mönstret vilket inte är gynnsamt.  Jag har länge pratat om att det är viktigt att jag som ledare modellar de förändringar jag vill få till och vad jag vill se i min organisation, att jag kan inte förvänta mig  förändringar som jag själv inte gör. Detta är såklart självklart för många men ändå viktigt att ta upp då detta inte alltid går ihop med en traditionell hierarkisk syn och det uppstår olika förväntningar som inte införlivas.  För en tid sedan fick jag en möjlighet till att sätta nya ord på den organisation som jag eftersträvar och vill få till och som är nödvändig i de nya möjligheterna vi skapar med tvålärarskap. I fyrfältaren nedan används begreppet Challenge organisation (Har du attityden? Claes Knutson) istället för Lärande organisation men det finns många likhetstecken. Bilden problematiserar ändå förhållandena mellan organisationsmodeller.

Challenge organisation

Challenge organisation

I att vi vill skapa en Lärande organisation är det även viktigt att ta med tankarna som lyfts fram i bilden med Challenge organisationer och relationen till övriga organisationer.

  • ETT VI (En verksamhetsidé, vilken spelplan är vi på och vad gör vi, tillsammans)
  • SJÄLVDISCIPLIN/SJÄLVVÄRDERANDE (En egenutvärdering, hur förhåller jag mig till vår gemensamma idé och vart vi är påväg, vilka resultat gör jag och vad behöver jag förändra)
  • DELANDE KULTUR (Högt i tak, vi har kul och lär tillsammans – Jante lagen har avskaffats)
  • ANSVARSKULTUR (Det jag gör har betydelse och jag tar ansvar för det jag gör och dom idéer, initiativ jag tar, jag har ett ansvar för den verksamhet vi bedriver tillsammans)
  • KREATIVT/DIVERGENT TÄNKANDE (Förändring, högt tempo, se möjligheter)
  • EGENDRIV (Jag har ett uppdrag utifrån förväntningar och är delaktig, jag förväntar mig inte att någon annan löser åt mig utan tillsammans med mig)

Dessa delar i vår organisation och hur vi ser på den är nödvändiga i det fortsatta arbete för oss då vi startar vår övergång till tvålärarskap och ett lärande tillsammans som ger eleverna större möjligheter att nå så långt som möjligt.

Vi styrs också av yttre faktorer som timplan och tid och vilka ekonomisk möjligheter vi har samt uppföljning av resultat. Dessa delar drar oss ofta tillbaka till en hierarkisk struktur och vi arbetar konstant med att balansera dessa verkligheter. Jag tror att vi har förmågan att befinna oss i en lärande organisation om vi vill det trots att vi behöver uppfylla exemplen ovan. Jag att det har mycket att göra med vilket synsätt vi har och vad vi vill lägga vår energi på. Här kommer modellandet in igen och som exempel har vi år utgått från UPPDRAG då man har funderat kring  sin roll i verksamheten. Jag har också presenterat kommande år utifrån UPPDRAG och inte antal timmar här och där och så mycket tid i matematik, svenska eller engelska. En grupp lärare ansvarar  för en grupp elever och har fått i UPPDRAG att lära tillsammmans med dessa elever så att de når så långt som möjligt. Timplan och andra stödstrukturer blir att förhålla sig till men inte som utgångspunkt då det primära för UPPDRAGET blir att skapa förutsättningar och möjligheter tillsammans med kollegor för gruppen elever att nå så långt som möjligt i relation till de nationella avstämningarna i år 3 och 6. Ett större fokus hamnar på den formativa undervisningen och den individuella återkopplingen då varje resa fram till målet kan se olika ut. Viktigt att ha med i denna utgångspunkt är begreppen i bilden nedan, hur de påverkar varandra, vilka möjligheter respektive hinder de skapar. Det blir viktigt att beröra dessa i förändringen och med UPPDRAG som utgångspunkt. Man brukar också prata om att det är ”frihet under ansvar” men inte ”fritt vald verksamhet”. Det behöver finnas en klar förväntansstruktur och en gemensam verksamhetsidé samtidigt som det behöver finnas ett FÖRTROENDE och höga FÖRVÄNTNINGAR på varandra. Alla behöver ta ANSVAR för organisationen och dess resultat och framförallt sina egna resultat och förhållningssätt. Det behöver utöver detta finnas ett intresse för UPPFÖLJNING och utvärdering av vart verksamheten är på väg, gruppen och individerna och att vi återkommande kommer tillbaka och berör HUR? frågan.

Förväntningar och förtroende

Förväntningar och förtroende

Vi behöver helt enkelt tillsammans med eleverna modella lärande, våga utmana, prova och våga göra fel samtidigt som vi har höga förväntningar och förhållningssätt som bottnar i en god värdegrund och tro på individen.

I de nya tankarna och hur vi väljer vår syn på organisationen och förhållningssätt skapar vi en rad möjligheter och förutsättningar för att göra något riktigt bra tillsammans. Med utgångspunken från UPPDRAG skapar vi också en flexibilitet och möjlighet att utgå från övergripande perspektiv och arbetssätt.

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

Utvecklande perspektiv & arbetssätt

I tankarna kring kommande lärande organisation skapar vi ett lärande tillsammans med eleverna och kollegor och en ökad möjlighet till synliggöra lärande genom formativ undervisning, eleverna blir delaktiga i sin lärprocess i högre utsträckning. Vi möjliggör detta genom tvålärarskap med ansvar och delande kultur, att vi lär av varandra – modella lärande tillsammans.  Det är en utveckling från grunden där skolkulturen och gamla mönster förändras och man blir ägare av sitt uppdrag tillsammans med eleverna.

Jag tänker att detta är en utveckling som är oundviklig om vi skall lyckas med världens bästa uppdrag att utveckla vår framtid och samtidigt skapa en framgångsrik arbetsplats där alla är delaktiga i verksamhetens utveckling.

Vallaskolans resa mot en global framtid fortsätter…

 

 

Om rektorjesper
Tänker mycket kring hur en IKT - satsning, hur framtidskompetens och 1 till 1 kan utvecklas till en förändring i undervisning. Jag är rektor som har startat en ett lärande tillsammans med digitalisering av skolan med både 1 till 1 satsning och lärplattor i tidig ålder. Jag ser med nyfikenhet på vad detta innebära för förändring för mig, pedagogerna, eleverna och skolans organisation. Principal of a K-12 school, works 1 to 1. Interested in how ICT can improve performance, creativity and prepare today's children in a changing global future. @jesperstwitt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: